Akut vaccinbrist – spridningen rusar för allvarlig sjukdom

2022 11 20

Just nu pågår kolerautbrott i dubbelt så många länder som tidigare.

Det sker en kraftig ökning av utbrott i världen, rapporterar BBC.

Smittspridningen har ökat markant och 29 länder har drabbats av utbrott, dubbelt så många som vanligtvis.

Anledningarna uppges vara såväl brist på vaccin som klimatförändringar.

Behovet av vaccin är större än väntat och aktörerna hinner inte ikapp, säger Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser till Expressen.

Flera länder hårt drabbade

Vanligtvis drabbas omkring 15 länder varje år av kolerautbrott.

I år har spridningen av sjukdomen ökat, i synnerhet i länder som Haiti, Syrien och Libanon.

Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser menar att vaccinbristen bidrar, men även klimatförändringarna.

Kolera sprids när det är dåliga vatten- och hygienförhållanden och kan uppstå vid naturkatastrofer och översvämningar, säger hon.

Haiti lider mest

Haiti är det land som drabbats allra hårdast av kolerautbrotten, uppger BBC.

Dödsfallen är i hundratalen och en halv miljon människor riskerar att få sjukdomen.

Den nuvarande spridningen i landet började i inledningen av oktober, innan dess har Haiti varit fritt från kolera sedan 2010.

Under det utbrottet dog nästan 10 000 människor.

Gängkrig försvårar

FN har begärt finansiering för att kontrollera spridningen i Haiti genom att erbjuda rent vatten och hygienartiklar.

Kolerautbrottet kommer i en tid då landet präglas av en säkerhetskris.

Beväpnade gäng kontrollerar delar av huvudstaden och gängkrigen försvårar leveransen av bland annat mat och vatten.

Rent vatten viktigt

Varje år smittas mellan 1,3 och 4 miljoner människor av kolera, och upp till 140 000 människor dör årligen.

Tillgången till rent vatten och hygieniska förutsättningar är av yttersta vikt för att förhindra spridningen av kolera.

Kolera är en akut tarmsjukdom som orsakas av konsumtion av mat eller vatten som är kontaminerat av bakterien Vibrio Cholerae, uppger världshälsoorganisationen. 

Foto: Daniel Sone

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


”Helvetet” har kommit till Ryssland

2026 04 20

Hamnen i ryska Tuapse står i lågor. 

Detta efter en massiv ukrainsk drönarattack mot oljeraffinaderiet i staden, som ligger vid Svarta havet drygt tio mil söder om Krasnodar.

– Stora lågor sågs slå ut från området samtidigt som rapporter om att minst två lagringstankar brann vid raffinaderiet, uppger Kyiv Independent.

Flera invånare rapporterar om explosioner och på nätet cirkulerar bilder och filmer från platsen.

– Förväxla det inte med helvetet, framhåller en användare på X.

Nav för exporten

Oljeraffinaderiet i Tuapse, som är ett nav för den ryska oljeexporten, är en anläggning som tillhör jätten Rosneft och är ett av de tio största raffinaderierna i Ryssland.

Hela tolv miljoner ton råolja kan raffineras per år i anläggningen, enligt den ukrainska tidningen.

Syftet med denna och liknande attacker är att slå mot Rysslands viktigaste inkomstkälla, i synnerhet i takt med att Irankriget fått oljepriserna att skjuta i höjden.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ukrainska attacker mot den ryska oljan resulterat i förlorade oljeintäkter på minst 2,3 miljarder dollar för Ryssland.

Och den siffran gäller enbart mars månad.

– Jag är tacksam mot alla våra krigare för deras precision. Vi kommer att fortsätta detta arbete i april, sade Zelenskyj i helgen enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Trump: Världen brukade skratta åt oss

40 procent av kapaciteten

Nattens drönarattack, som brukligt inte kommenterats av den ukrainska militären, mot Tuapse är den andra inom enbart ett par dagar. 

Förra månaden rapporterades att drygt 40 procent av Rysslands potentiella oljeexport satts på spel, till följd av ukrainska långdistansattacker och beslagtaganden av fartyg inom den ryska skuggflottan.

Den senaste tidens ökade oljepriser har emellertid varit goda nyheter för Ryssland.

Förra veckan uppgraderade Internationella valutafonden, IMF, sin prognos för Rysslands tillväxt med 0,3 procent. 

Uppskattningen just nu är att Rysslands ekonomi kommer att växa med 1,1 procent under 2026.

LÄS MER: USA och Ukraina överens – premiärministern bekräftar

Foto: Exilnova_plus/Sociala medier

Text: Redaktionen