Akut vaccinbrist – spridningen rusar för allvarlig sjukdom

2022 11 20

Just nu pågår kolerautbrott i dubbelt så många länder som tidigare.

Det sker en kraftig ökning av utbrott i världen, rapporterar BBC.

Smittspridningen har ökat markant och 29 länder har drabbats av utbrott, dubbelt så många som vanligtvis.

Anledningarna uppges vara såväl brist på vaccin som klimatförändringar.

– Behovet av vaccin är större än väntat och aktörerna hinner inte ikapp, säger Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser till Expressen.

Flera länder hårt drabbade

Vanligtvis drabbas omkring 15 länder varje år av kolerautbrott.

I år har spridningen av sjukdomen ökat, i synnerhet i länder som Haiti, Syrien och Libanon.

Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser menar att vaccinbristen bidrar, men även klimatförändringarna.

– Kolera sprids när det är dåliga vatten- och hygienförhållanden och kan uppstå vid naturkatastrofer och översvämningar, säger hon.

Haiti lider mest

Haiti är det land som drabbats allra hårdast av kolerautbrotten, uppger BBC.

Dödsfallen är i hundratalen och en halv miljon människor riskerar att få sjukdomen.

Den nuvarande spridningen i landet började i inledningen av oktober, innan dess har Haiti varit fritt från kolera sedan 2010.

Under det utbrottet dog nästan 10 000 människor.

Gängkrig försvårar

FN har begärt finansiering för att kontrollera spridningen i Haiti genom att erbjuda rent vatten och hygienartiklar.

Kolerautbrottet kommer i en tid då landet präglas av en säkerhetskris.

Beväpnade gäng kontrollerar delar av huvudstaden och gängkrigen försvårar leveransen av bland annat mat och vatten.

Rent vatten viktigt

Varje år smittas mellan 1,3 och 4 miljoner människor av kolera, och upp till 140 000 människor dör årligen.

Tillgången till rent vatten och hygieniska förutsättningar är av yttersta vikt för att förhindra spridningen av kolera.

Kolera är en akut tarmsjukdom som orsakas av konsumtion av mat eller vatten som är kontaminerat av bakterien Vibrio Cholerae, uppger världshälsoorganisationen. 

Foto: Daniel Sone

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Slutet på en era i SVT – två klassiska sändningar skrotas

2026 03 03

Två klassiska SVT-sändningar försvinner från och med i dag.

Från och med i dag måndag försvinner Rapport-sändningarna klockan 12 och 16.

De traditionella dagssändningarna har haft en förhållandevis liten publik – och nu släcks de ner.

Resurserna hamnar istället hos SVT Play och kanalens nyhetstjänst, rapporterar Dagens Media.

Sändningarna försvinner

SVT satsar istället för Rapport-sändningarna klockan 12 och 16 på formatet “Snabbkollen”.

Där kommer det handla om kortare filmklipp likt de som finns i sociala medier.

Snabbare sammanfattningar av nyheter kommer då att publiceras.

Inte på grund av sparpaketet

Programområdeschefen Karin Ekman förklarar att beslutet att kapa Rapport-sändningarna inte har att göra med det aviserade sparpaketet.

– Vi måste plocka bort saker om vi ska kunna uppstå på nya sätt, i nya format, säger hon.

De övriga Rapport-sändningarna – däribland flaggskeppet klockan 19:30 – blir dock kvar som vanligt.

Läs mer: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Stort sparpaket

SVT har fått besked om att de behöver spara 355 miljoner kronor.

Så här kommer det att fördelas:

- Programverksamheten sparar 220 miljoner.

- SVT Nyheter och Sport sparar 80 miljoner.

- Administration/Ledningsenheterna, tjänsteutveckling/Medieenheten och teknik/Produktion & Teknik sparar 55 miljoner.

“Tråkigt besked”

Den nya, lägre kostnadsnivån ska vara nådd i början av 2027. 

– Det är ett tråkigt besked som väcker oro både hos publik och personal. Men vi måste investera i digital beredskap och dessutom ta ansvar för ekonomin i det olyckliga politiska vakuum som uppstått, säger vd Anne Lagercrantz.

– Samtidigt förutsätter vi att politikerna i dessa extraordinära tider står fast vid tidigare utfästelser att kompensera för de ökade marknätskostnaderna.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Clement M

Text: Redaktionen