Akut vaccinbrist – spridningen rusar för allvarlig sjukdom

2022 11 20

Det sker en kraftig ökning av utbrott i världen, rapporterar BBC.

Smittspridningen har ökat markant och 29 länder har drabbats av utbrott, dubbelt så många som vanligtvis.

Anledningarna uppges vara såväl brist på vaccin som klimatförändringar.

– Behovet av vaccin är större än väntat och aktörerna hinner inte ikapp, säger Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser till Expressen.

Flera länder hårt drabbade

Vanligtvis drabbas omkring 15 länder varje år av kolerautbrott.

I år har spridningen av sjukdomen ökat, i synnerhet i länder som Haiti, Syrien och Libanon.

Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser menar att vaccinbristen bidrar, men även klimatförändringarna.

– Kolera sprids när det är dåliga vatten- och hygienförhållanden och kan uppstå vid naturkatastrofer och översvämningar, säger hon.

Haiti lider mest

Haiti är det land som drabbats allra hårdast av kolerautbrotten, uppger BBC.

Dödsfallen är i hundratalen och en halv miljon människor riskerar att få sjukdomen.

Den nuvarande spridningen i landet började i inledningen av oktober, innan dess har Haiti varit fritt från kolera sedan 2010.

Under det utbrottet dog nästan 10 000 människor.

Gängkrig försvårar

FN har begärt finansiering för att kontrollera spridningen i Haiti genom att erbjuda rent vatten och hygienartiklar.

Kolerautbrottet kommer i en tid då landet präglas av en säkerhetskris.

Beväpnade gäng kontrollerar delar av huvudstaden och gängkrigen försvårar leveransen av bland annat mat och vatten.

Rent vatten viktigt

Varje år smittas mellan 1,3 och 4 miljoner människor av kolera, och upp till 140 000 människor dör årligen.

Tillgången till rent vatten och hygieniska förutsättningar är av yttersta vikt för att förhindra spridningen av kolera.

Kolera är en akut tarmsjukdom som orsakas av konsumtion av mat eller vatten som är kontaminerat av bakterien Vibrio Cholerae, uppger världshälsoorganisationen. 

Foto: Daniel Sone

Text: Redaktionen

Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inletts bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen