Akut vaccinbrist – spridningen rusar för allvarlig sjukdom

2022 11 20

Just nu pågår kolerautbrott i dubbelt så många länder som tidigare.

Det sker en kraftig ökning av utbrott i världen, rapporterar BBC.

Smittspridningen har ökat markant och 29 länder har drabbats av utbrott, dubbelt så många som vanligtvis.

Anledningarna uppges vara såväl brist på vaccin som klimatförändringar.

– Behovet av vaccin är större än väntat och aktörerna hinner inte ikapp, säger Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser till Expressen.

Flera länder hårt drabbade

Vanligtvis drabbas omkring 15 länder varje år av kolerautbrott.

I år har spridningen av sjukdomen ökat, i synnerhet i länder som Haiti, Syrien och Libanon.

Mia Hejdenberg på Läkare utan gränser menar att vaccinbristen bidrar, men även klimatförändringarna.

– Kolera sprids när det är dåliga vatten- och hygienförhållanden och kan uppstå vid naturkatastrofer och översvämningar, säger hon.

Haiti lider mest

Haiti är det land som drabbats allra hårdast av kolerautbrotten, uppger BBC.

Dödsfallen är i hundratalen och en halv miljon människor riskerar att få sjukdomen.

Den nuvarande spridningen i landet började i inledningen av oktober, innan dess har Haiti varit fritt från kolera sedan 2010.

Under det utbrottet dog nästan 10 000 människor.

Gängkrig försvårar

FN har begärt finansiering för att kontrollera spridningen i Haiti genom att erbjuda rent vatten och hygienartiklar.

Kolerautbrottet kommer i en tid då landet präglas av en säkerhetskris.

Beväpnade gäng kontrollerar delar av huvudstaden och gängkrigen försvårar leveransen av bland annat mat och vatten.

Rent vatten viktigt

Varje år smittas mellan 1,3 och 4 miljoner människor av kolera, och upp till 140 000 människor dör årligen.

Tillgången till rent vatten och hygieniska förutsättningar är av yttersta vikt för att förhindra spridningen av kolera.

Kolera är en akut tarmsjukdom som orsakas av konsumtion av mat eller vatten som är kontaminerat av bakterien Vibrio Cholerae, uppger världshälsoorganisationen.

Foto: Daniel Sone

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen