Akutsjukhus slår larm: ”Hotat att skjuta ihjäl en”

2023 09 22

Våldsvågen i Stockholm och Uppsala väcker stor oro hos personalen på Akademiska sjukhusets akutmottagningar.

Efter den senaste tidens dödskjutningar har flera personer som kopplas till den kriminella miljön vårdats på sjukhuset.

Det har lett till en hotfull situation.

”Hotat att skjuta ihjäl en”

Sjukhuspersonalen på Akademiska vittnar om de blivit hotade av anhöriga till de skottskadade.

Det rapporterar P4 Uppland.

– Man känner sig inte trygg när man går av eller kommer till jobbet. Vi är ju offentliga personer, säger undersköterskan Josefin Karunen till radiokanalen.

Hon berättar att hon fruktar att bli skadad på grund av sitt jobb.

– I samband med skjutningarna har man blivit hotad av anhöriga. De har hotat med att skjuta ihjäl en när man går från jobbet för att de inte får träffa sina anhöriga.

Allsvensk fotbollsklubb slår larm

Det är inte bara på sjukhuset i Uppsala som det råder stor oro.

I Solna larmar allsvenska fotbollsklubben AIK om att gängkriminella synts till vid klubbens träningsplaner på Skytteholms IP.

Nu har fotbollsklubben gått ut med en varning till alla vårdnadshavare, rapporterar TV4 Nyheterna.

I ett mejl uppmanas föräldrar att prata med sina barn om situationen och hur man bör agera om en gängkriminell närmar sig.

– Vi har fått information om att det rör sig kriminella och kriminella gäng på Skytteholms IP och man har även sett personer med skottsäker väst som har klivit omkring inne på området.

– Då kände vi att vårt ansvar som fotbollsklubb åtminstone är att informera föräldrar och ledare om vad vi fått till oss och delvis har upptäckts i området där vi verkar, säger Max Bergander, ansvarig för hållbarhet och värdegrund i AIK, till tv-kanalen.

Rikspolischefen: ”Hänsynslöst dåd”

På torsdagskvällen inträffade den senaste dödskjutningen i Sverige.

Två män, i 20- respektive 70-årsåldern, sköts ihjäl på en restaurang.

20-åringen tros ha varit måltavlan. Mannen i 70-årsåldern uppges ha varit en stamgäst på krogen som sköts ihjäl av misstag, erfar Expressen.

Ytterligare två män är skadade efter skjutningen.

Rikspolischef Anders Thornberg har kommenterat händelsen.

– Våra tankar går i första hand till de oskyldigt drabbade och till de anhöriga. Det är ett hänsynslöst dåd som har inträffat och vi kommer göra allt för att gripa de skyldiga. Jag har varit i kontakt med regionpolischefen i region Mitt, säger han i ett uttalande.

Arkivfoto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen