26feb26

Alarmerande ökning för svenska pensionärer – ”måste tas på allvar”

2026 02 26

En oroväckande ökning noteras hos svenska pensionärer.

Det handlar om antalet inkassokrav, som har ökat med hela 29 procent sedan januari 2023.

I januari 2023 stod personer över 65 år för 11,75 procent av inkassokraven. Nu har siffran ökat till 15,1 procent, enligt färsk statistisk från branschorganisationen Svensk Inkasso.

Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso, höjer ett varningens finger. Han betonar att den dystra utvecklingen måste tas på största allvar.

– Att allt fler äldre får inkassokrav är en utveckling som måste tas på allvar. Många äldre har små ekonomiska marginaler och är särskilt sårbara för ökade levnadskostnader, säger han.

Går mot trenden

Ökningen bland äldre svenskar sticker ut i statistiken. Överlag minskar antalet inkassokrav i Sverige. I januari registrerades 727 317 nya inkassokrav, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med samma månad föregående år.

De flesta av skulderna avser mindre belopp. Nio av tio ärenden gäller skulder under 5 000 kronor, uppger Svensk Inkasso.

Fler obetalda krav

När det gäller antalet avslutade inkassoärenden går utvecklingen åt fel håll. Under årets första månad avslutades 633 163 ärenden. Det är 14 procent färre än i januari 2025, då 734 679 ärenden avslutades.

– Även om inflödet av nya inkassokrav minskar på årsbasis ser vi samtidigt att antalet avslutade ärenden inte minskar i samma takt. Det innebär tyvärr fler obetalda krav och att fler fastnar med skulder som de inte kan betala tillbaka, säger Fredrik Engström.

LÄS MER: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

FAKTA: Inkassokrav januari 2026

Antalet nya inkassokrav
Januari 2026: 727 317
December 2025: 588 053
Januari 2025: 844 253

Antalet avslutade ärenden
Januari 2026: 633 163
December 2025: 604 633
Januari 2025: 734 679

Källa: Svensk Inkasso

LÄS OCKSÅ: Teknikjätte storsatsar – öppnar åtta nya butiker i Sverige

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen


25 feb 2026

Byt butik – direkt uppmaning till hela svenska folket

2026 02 26

Om en dryg månad, den 1 april, sänks matmomsen från 12 till 6 procent.

Men många har ifrågasatt om det verkligen kommer att leda till billigare mat i butikerna.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, som granskat matpriser i 30 år, är en av grupperna som tillhör skeptikerna.

– Det finns en betydande risk att matjättarna inte alls sänker priserna, och tar för sig av den lägre momsen i form av vinst. Där vill vi inte hamna, har PRO:s ordförande Åsa Lindestam tidigare sagt.

Uppmaningen: byt butik

Nu varnar regeringen via civil- och konsumentminister Erik Slottner matjättarna för ett sådant scenario.

– Se nu till att sänkningen kommer konsumenterna till del, för ni har ögonen på er nu. Om ni inte låter sänkningen komma konsumenterna till del kommer det skada ert varumärke, säger ministern på en pressträff under onsdagen.

Erik Slottner har även en direkt uppmaning till svenska folket: byt butik till den som de facto sänker priserna.

– Om en vara är billigare i en butik, välj den butiken, uppmanar ministern.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Inget samband hittills

Enligt Konjunkturinstitutet, som bevakat matpriserna sedan det blev klart att momsen skulle sänkas, syns inte några spår av prishöjningar till följd av skatteförändringen.

En liten ökning på 0,1 procent kunde dock noteras i januari, enligt oberoende Matpriskollen.

Det är dock en missvisande liten siffra, menar undersökningsföretaget. Genomsnittet “döljer dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror”, framhåller organisationen i en ny granskning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Willys var enligt samma mätning den matkedja som höjde priserna mest av alla i januari.

LÄS MER: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen


25feb26

”Plocka bort honom” – Jimmie Åkesson med tungt avgångskrav

2026 02 25

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kräver att en av Socialdemokraternas mest etablerade politiker lämnar sitt uppdrag.

Avgångskravet riktas mot Sveriges tidigare justitieminister Morgan Johansson, som i dag är utrikespolitisk talesperson för S.

Åkesson reagerar kraftigt på att Johansson delat ett inlägg på X från LO-utredaren Mats Eriksson, där Sverigedemokraterna anklagas för ”etnisk rensning”.

– Varför använder Ludvig Aspling så många ord när det kan uttryckas med två: etnisk rensning, skriver Eriksson med hänvisning till ett inlägg från SD-ledamoten om att antalet asylsökanden till Sverige minskar.

I inlägget skrev Aspling:

– Får vi en mandatperiod till kommer vi se en total kollaps av asylindustrin i Sverige. Och ja vi jobbar på övriga kategorier invandrare också.

”Måste plocka bort honom”

Mats Erikssons anklagelse om ”etnisk rensning” delades vidare av Morgan Johansson.

Nu kräver Åkesson att S-toppen avgår.

– Morgan Johansson sprider uppfattningen att Sverigedemokraterna och regeringen ägnar sig åt "etnisk rensning". Det är ett fullständigt huvudlöst agerande som rimligen måste diskvalificera honom från varje tungt politiskt uppdrag i framtiden, skriver han på sina sociala medier och fortsätter:

– Magdalena Andersson måste plocka bort honom från dessa uppdrag – eller så behöver hon förklara varför hon anser honom lämplig.

LÄS MER:  Teknikjätte storsatsar – öppnar åtta nya butiker i Sverige

Svarar på kritiken  

Socialdemokraterna har inte kommenterat avgångskravet.

Mats Eriksson har däremot uttalat sig om kritiken.    

– SD:s utvisningspolitik handlar inte om ”stram invandring”. Den handlar om att kasta ut så många som möjligt med utländsk bakgrund. Syftet är det som alltid varit SDs; ett etniskt rent Sverige. Visst kan man diskutera exakt ordval, men etnisk rensning ligger väldigt nära till hands för att beskriva det syftet, skriver han på X.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen