Aldrig SD – Aldrig någonsin

2021 05 21

– Aldrig någonsin kommer det vara aktuellt att sätta sig i en konstellation som är beroende av SD. Aldrig någonsin.

Det säger MP-ledaren Märta Stenevi till SvD i samband med att Miljöpartiet nu är det senaste partiet i raden att ge sin syn på den heta regeringsfrågan om vilka partier som vill samarbeta med vilka efter valet 2022.

Medan allt fler partier sagt ja till att samarbeta med Sverigedemokraterna så är Miljöpartiet väldigt tydliga med att det inte blir något med den varan för de Gröna. Märta (MP) ratar även Annie Lööfs linje om en bred mittenregering där både S och M ingår.
– Jag tror inte att det är en möjlig konstellation. Jag har också svårt att se att vare sig S eller M skulle vara så intresserade, säger MP-ledaren och betonar att det främst handlar om att hon har svårt att se att man skulle kunna enas med Moderaterna om sakpolitiken. Hon menar att det är jättesvårt att se hur man skulle komma överens med M och KD. Dessutom klargör hon att det finns ett parti som är fullkomligt uteslutet.

– Aldrig någonsin kommer det vara aktuellt att sätta sig i en konstellation som är beroende av SD. Aldrig någonsin.

Flera mätningar ger valsegern i nuläget till S, MP, C och V och det är något som jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi är positiv till.
– Att gå in en sådan förhandling ser jag positivt på. Vi har inte problem att förhandla med vare sig Centern eller Vänstern, säger Märta (MP) och nämner klimatet och jämlikheten som enande frågor.

ANALYS

Om S-MP-regeringen skulle kunna bredda sin nuvarande regering till att även inkludera Centern och Vänsterpartiet så har man uppnått något som liknar den norska modellen. För de som vill ha en mitten-vänster-regering är det en stor fördel jämfört med till exempel den tyska situationen där Socialdemokraterna i Tyskland inte kan dra jämnt med Vänsterpartiet som haft svårt att skaka av sig sitt DDR-förflutna. 

Ansvaret vilar till stor del på Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet  på så vis att det sakpolitiskt ofta krävs mest av de partier som befinner sig längst till vänster och till höger i en stor regeringskonstellation när det gäller att visa kompromissvilja. Det är enklare för ett parti som ligger i mitten av konstellationen och som därmed inte utgör ett rött skynke för den andra sidan av konstellationen. I detta fall innebär det med andra ord att även Centern har ett stort ansvar.

Men det hinner hända mycket innan valet 2022. Spänn fast säkerhetsbältet för den spännande resan har redan inletts.

[yop_poll id="80"]

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen