Aldrig SD – Aldrig någonsin

2021 05 21

– Aldrig någonsin kommer det vara aktuellt att sätta sig i en konstellation som är beroende av SD. Aldrig någonsin.

Det säger MP-ledaren Märta Stenevi till SvD i samband med att Miljöpartiet nu är det senaste partiet i raden att ge sin syn på den heta regeringsfrågan om vilka partier som vill samarbeta med vilka efter valet 2022.

Medan allt fler partier sagt ja till att samarbeta med Sverigedemokraterna så är Miljöpartiet väldigt tydliga med att det inte blir något med den varan för de Gröna. Märta (MP) ratar även Annie Lööfs linje om en bred mittenregering där både S och M ingår.
– Jag tror inte att det är en möjlig konstellation. Jag har också svårt att se att vare sig S eller M skulle vara så intresserade, säger MP-ledaren och betonar att det främst handlar om att hon har svårt att se att man skulle kunna enas med Moderaterna om sakpolitiken. Hon menar att det är jättesvårt att se hur man skulle komma överens med M och KD. Dessutom klargör hon att det finns ett parti som är fullkomligt uteslutet.

– Aldrig någonsin kommer det vara aktuellt att sätta sig i en konstellation som är beroende av SD. Aldrig någonsin.

Flera mätningar ger valsegern i nuläget till S, MP, C och V och det är något som jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi är positiv till.
– Att gå in en sådan förhandling ser jag positivt på. Vi har inte problem att förhandla med vare sig Centern eller Vänstern, säger Märta (MP) och nämner klimatet och jämlikheten som enande frågor.

ANALYS

Om S-MP-regeringen skulle kunna bredda sin nuvarande regering till att även inkludera Centern och Vänsterpartiet så har man uppnått något som liknar den norska modellen. För de som vill ha en mitten-vänster-regering är det en stor fördel jämfört med till exempel den tyska situationen där Socialdemokraterna i Tyskland inte kan dra jämnt med Vänsterpartiet som haft svårt att skaka av sig sitt DDR-förflutna. 

Ansvaret vilar till stor del på Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet  på så vis att det sakpolitiskt ofta krävs mest av de partier som befinner sig längst till vänster och till höger i en stor regeringskonstellation när det gäller att visa kompromissvilja. Det är enklare för ett parti som ligger i mitten av konstellationen och som därmed inte utgör ett rött skynke för den andra sidan av konstellationen. I detta fall innebär det med andra ord att även Centern har ett stort ansvar.

Men det hinner hända mycket innan valet 2022. Spänn fast säkerhetsbältet för den spännande resan har redan inletts.

[yop_poll id="80"]

5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


05 jun 26

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer. 

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

–  Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

–  Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen