Aldrig SD – Aldrig någonsin

2021 05 21

– Aldrig någonsin kommer det vara aktuellt att sätta sig i en konstellation som är beroende av SD. Aldrig någonsin.

Det säger MP-ledaren Märta Stenevi till SvD i samband med att Miljöpartiet nu är det senaste partiet i raden att ge sin syn på den heta regeringsfrågan om vilka partier som vill samarbeta med vilka efter valet 2022.

Medan allt fler partier sagt ja till att samarbeta med Sverigedemokraterna så är Miljöpartiet väldigt tydliga med att det inte blir något med den varan för de Gröna. Märta (MP) ratar även Annie Lööfs linje om en bred mittenregering där både S och M ingår.
– Jag tror inte att det är en möjlig konstellation. Jag har också svårt att se att vare sig S eller M skulle vara så intresserade, säger MP-ledaren och betonar att det främst handlar om att hon har svårt att se att man skulle kunna enas med Moderaterna om sakpolitiken. Hon menar att det är jättesvårt att se hur man skulle komma överens med M och KD. Dessutom klargör hon att det finns ett parti som är fullkomligt uteslutet.

– Aldrig någonsin kommer det vara aktuellt att sätta sig i en konstellation som är beroende av SD. Aldrig någonsin.

Flera mätningar ger valsegern i nuläget till S, MP, C och V och det är något som jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi är positiv till.
– Att gå in en sådan förhandling ser jag positivt på. Vi har inte problem att förhandla med vare sig Centern eller Vänstern, säger Märta (MP) och nämner klimatet och jämlikheten som enande frågor.

ANALYS

Om S-MP-regeringen skulle kunna bredda sin nuvarande regering till att även inkludera Centern och Vänsterpartiet så har man uppnått något som liknar den norska modellen. För de som vill ha en mitten-vänster-regering är det en stor fördel jämfört med till exempel den tyska situationen där Socialdemokraterna i Tyskland inte kan dra jämnt med Vänsterpartiet som haft svårt att skaka av sig sitt DDR-förflutna. 

Ansvaret vilar till stor del på Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet  på så vis att det sakpolitiskt ofta krävs mest av de partier som befinner sig längst till vänster och till höger i en stor regeringskonstellation när det gäller att visa kompromissvilja. Det är enklare för ett parti som ligger i mitten av konstellationen och som därmed inte utgör ett rött skynke för den andra sidan av konstellationen. I detta fall innebär det med andra ord att även Centern har ett stort ansvar.

Men det hinner hända mycket innan valet 2022. Spänn fast säkerhetsbältet för den spännande resan har redan inletts.

[yop_poll id="80"]

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen