Alkoholkonsumtion i Sverige: Kraftig ökning för en åldersgrupp

2022 12 01

Alkoholkonsumtionen i Sverige har minskat de senaste 15 åren.

Störst är minskningen bland den yngre delen av befolkningen.

Det framgår av en rapport som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) tagit fram på uppdrag av Systembolaget. 

Kraftig ökning för en åldersgrupp

Åldersgruppen 65-84 år sticker dock ut från mängden. 

Alkoholkonsumtionen i gruppen har ökat med 30 procent mellan 2004 och 2021, uppger Systembolaget.

– Vanligtvis sjunker alkoholkonsumtionen med stigande ålder men de som blir äldre idag har med sig en högre alkoholkonsumtion upp i hög ålder än tidigare generationer, säger Anna Raninen, ansvarig för alkoholforskningsfrågor på Systembolaget

Kroppen är mer känslig

Ökningen är oroande utifrån ett hälsoperspektiv.

Känsligheten för alkohol ökar med stigande ålder. Det hänger bland annat samman med en minskad kroppsvikt och en högre förekomst av sjukdomar med åtföljande medicinering. 

Samtidigt framhåller Systembolaget med hänvisning till granskningen att äldre i dag har bättre  ekonomi och hälsa och lever ett aktivt liv längre.

– Alkohol kan ingå som en del av livsstilen, framhåller myndigheten.

Konferens med fokus på äldre

I dag, den 30 november, anordnar Systembolaget tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköping och Region Jönköpings län en konferens för personal inom primärvård, kommunala och regionala verksamheter.

Fokus kommer att riktas mot alkohol och äldre, uppger myndigheten.

– Det är viktigt med insatser som handlar om att äldre får kunskap om att kroppen inte tål samma mängd alkohol som tidigare. Därför genomför vi kunskapshöjande insatser, främst till personer som i sitt yrke möter äldre, inte minst inom primärvården för att de ska kunna föra detta vidare, säger Anna Raninen.

Fakta alkoholkonsumtion 65–84-åringar

Av resultatet av studien framgår det att 65–84 åringar:

- Är alkoholkonsumenter i lika hög grad som övriga befolkningen

- Dricker oftare än befolkningen i stort

- Framför allt dricker vin

- Ökat sin konsumtion med 30% och därmed närmat sig befolkningssnittet

- Dricker mera utspritt över tid (veckans dagar, årets månader)

- Intensivkonsumerar förhållandevis sällan – även om det blivit vanligare

 Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)

 

 

Foto: K. Chance

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen