Alkoholkonsumtion i Sverige: Kraftig ökning för en åldersgrupp

2022 12 01

Alkoholkonsumtionen i Sverige har minskat de senaste 15 åren.

Störst är minskningen bland den yngre delen av befolkningen.

Det framgår av en rapport som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) tagit fram på uppdrag av Systembolaget.

Kraftig ökning för en åldersgrupp

Åldersgruppen 65-84 år sticker dock ut från mängden.

Alkoholkonsumtionen i gruppen har ökat med 30 procent mellan 2004 och 2021, uppger Systembolaget.

– Vanligtvis sjunker alkoholkonsumtionen med stigande ålder men de som blir äldre idag har med sig en högre alkoholkonsumtion upp i hög ålder än tidigare generationer, säger Anna Raninen, ansvarig för alkoholforskningsfrågor på Systembolaget

Kroppen är mer känslig

Ökningen är oroande utifrån ett hälsoperspektiv.

Känsligheten för alkohol ökar med stigande ålder. Det hänger bland annat samman med en minskad kroppsvikt och en högre förekomst av sjukdomar med åtföljande medicinering.

Samtidigt framhåller Systembolaget med hänvisning till granskningen att äldre i dag har bättre ekonomi och hälsa och lever ett aktivt liv längre.

– Alkohol kan ingå som en del av livsstilen, framhåller myndigheten.

Konferens med fokus på äldre

I dag, den 30 november, anordnar Systembolaget tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköping och Region Jönköpings län en konferens för personal inom primärvård, kommunala och regionala verksamheter.

Fokus kommer att riktas mot alkohol och äldre, uppger myndigheten.

– Det är viktigt med insatser som handlar om att äldre får kunskap om att kroppen inte tål samma mängd alkohol som tidigare. Därför genomför vi kunskapshöjande insatser, främst till personer som i sitt yrke möter äldre, inte minst inom primärvården för att de ska kunna föra detta vidare, säger Anna Raninen.

Fakta alkoholkonsumtion 65–84-åringar

Av resultatet av studien framgår det att 65–84 åringar:

- Är alkoholkonsumenter i lika hög grad som övriga befolkningen

- Dricker oftare än befolkningen i stort

- Framför allt dricker vin

- Ökat sin konsumtion med 30% och därmed närmat sig befolkningssnittet

- Dricker mera utspritt över tid (veckans dagar, årets månader)

- Intensivkonsumerar förhållandevis sällan – även om det blivit vanligare

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)

Foto: K. Chance

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen