Alla tar det för givet – uppges försvinna helt från matbutikerna

2025 05 08

Det som många tar för givet i matbutikerna kan snart vara ett minne blott.

Sverige blir allt mer kontantlöst.

Digitala betallösningar som Swish, Apple Pay eller Google Pay har etablerat sig i folks vardag till den grad att de till och med blivit en utmanare till bankkorten.

Enligt betalrapporten Payments in the Nordics från Svea Bank uppger nästan halva Sveriges befolkning, 49 procent, att man dessutom föredrar att betala i en självbetjäningskassa framför en bemannad kassa.

– Samtidigt som andelen som vill betala med självscanning fördubblats på ett år har butikerna inte ställt om i samma takt, sade Magdalena Caesar, affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank, när rapporten kom ut 2024.

På väg att försvinna

Kraven på digitala betalningsmetoder och självbetjäningskassor ser dock nu ut att bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Det menar såväl Bengt Nilervall, näringspolitisk chef på Svensk Handel, som Charlotta Lindblad, kommunikationschef på Swish, rapporterar Dagligvarunytt.

Utvecklingen går så pass snabbt att de klassiska kassalinjerna är på väg att helt försvinna från handeln på sikt, lyder prognosen.

Argumentet är att det i slutändan även gynnar kunden om det går att automatisera eller digitalisera det som personal behöver lägga tid på idag.

– Deras tid och kompetens kommer mycket bättre till sin rätt när de får fokusera på service, inspiration och att skapa ett bra kundmöte. En traditionell kassadisk utgör dessutom en fysisk barriär mellan personal och kund, säger Charlotta Lindblad till tidningen.

Fem till tio år

Karl Johan Läbom, Ica-handlare i Vänersborg, delar den prognosen.

– Det tror jag är passé om fem, tio år, säger han till Ttela angående kassornas plats i butikerna.

Även alternativet att ha butiker utan personal överhuvudtaget lyfts fram som ett tänkbart alternativ i framtiden.

När Karl Johan Läbom får frågan om han tror att självscanningen är här för att stanna, ger han ett tydligt och enkelt svar.

– Verkligen, definitivt.

Har provat

Ica har, förutom självscanning, redan provat obemannade butiker.

I början av september 2020 öppnade den första obemannade Ica-butiken, efter att företaget utfört experiment och analyserat i en butik under sex månader vintern 2019/20.

Johan Berg, X-lead på ICAx, trodde redan då att de traditionella kassornas roll skulle bli allt mindre.

– Jag tror inte vi kommer se att majoriteten av butiker kör helt utan bemanning. Mer troligt är att butikerna har olika hybridlösningar med bemannat, obemannat, plockskåp och satelitbutiker, sade han i samband med projektet.

LÄS MER: Coca Cola tvingas ändra flaskorna – “Lovar”

Foto: ICA Gruppen

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen