05 aug 26

Alla tar det för givet – uppges försvinna helt från matbutikerna

2025 05 08

Det som många tar för givet i matbutikerna kan snart vara ett minne blott.

Sverige blir allt mer kontantlöst.

Digitala betallösningar som Swish, Apple Pay eller Google Pay har etablerat sig i folks vardag till den grad att de till och med blivit en utmanare till bankkorten.

Enligt betalrapporten Payments in the Nordics från Svea Bank uppger nästan halva Sveriges befolkning, 49 procent, att man dessutom föredrar att betala i en självbetjäningskassa framför en bemannad kassa.

– Samtidigt som andelen som vill betala med självscanning fördubblats på ett år har butikerna inte ställt om i samma takt, sade Magdalena Caesar, affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank, när rapporten kom ut 2024.

På väg att försvinna

Kraven på digitala betalningsmetoder och självbetjäningskassor ser dock nu ut att bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Det menar såväl Bengt Nilervall, näringspolitisk chef på Svensk Handel, som Charlotta Lindblad, kommunikationschef på Swish, rapporterar Dagligvarunytt.

Utvecklingen går så pass snabbt att de klassiska kassalinjerna är på väg att helt försvinna från handeln på sikt, lyder prognosen.

Argumentet är att det i slutändan även gynnar kunden om det går att automatisera eller digitalisera det som personal behöver lägga tid på idag.

– Deras tid och kompetens kommer mycket bättre till sin rätt när de får fokusera på service, inspiration och att skapa ett bra kundmöte. En traditionell kassadisk utgör dessutom en fysisk barriär mellan personal och kund, säger Charlotta Lindblad till tidningen.

Fem till tio år

Karl Johan Läbom, Ica-handlare i Vänersborg, delar den prognosen.

– Det tror jag är passé om fem, tio år, säger han till Ttela angående kassornas plats i butikerna.

Även alternativet att ha butiker utan personal överhuvudtaget lyfts fram som ett tänkbart alternativ i framtiden.

När Karl Johan Läbom får frågan om han tror att självscanningen är här för att stanna, ger han ett tydligt och enkelt svar.

– Verkligen, definitivt.

Har provat

Ica har, förutom självscanning, redan provat obemannade butiker. 

I början av september 2020 öppnade den första obemannade Ica-butiken, efter att företaget utfört experiment och analyserat i en butik under sex månader vintern 2019/20.

Johan Berg, X-lead på ICAx, trodde redan då att de traditionella kassornas roll skulle bli allt mindre.

– Jag tror inte vi kommer se att majoriteten av butiker kör helt utan bemanning. Mer troligt är att butikerna har olika hybridlösningar med bemannat, obemannat, plockskåp och satelitbutiker, sade han i samband med projektet.

LÄS MER: Coca Cola tvingas ändra flaskorna – “Lovar”

Foto: ICA Gruppen

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen