Alla tar det för givet – uppges försvinna helt från matbutikerna

2025 05 08

Det som många tar för givet i matbutikerna kan snart vara ett minne blott.

Sverige blir allt mer kontantlöst.

Digitala betallösningar som Swish, Apple Pay eller Google Pay har etablerat sig i folks vardag till den grad att de till och med blivit en utmanare till bankkorten.

Enligt betalrapporten Payments in the Nordics från Svea Bank uppger nästan halva Sveriges befolkning, 49 procent, att man dessutom föredrar att betala i en självbetjäningskassa framför en bemannad kassa.

– Samtidigt som andelen som vill betala med självscanning fördubblats på ett år har butikerna inte ställt om i samma takt, sade Magdalena Caesar, affärsområdeschef för betallösningar på Svea Bank, när rapporten kom ut 2024.

På väg att försvinna

Kraven på digitala betalningsmetoder och självbetjäningskassor ser dock nu ut att bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Det menar såväl Bengt Nilervall, näringspolitisk chef på Svensk Handel, som Charlotta Lindblad, kommunikationschef på Swish, rapporterar Dagligvarunytt.

Utvecklingen går så pass snabbt att de klassiska kassalinjerna är på väg att helt försvinna från handeln på sikt, lyder prognosen.

Argumentet är att det i slutändan även gynnar kunden om det går att automatisera eller digitalisera det som personal behöver lägga tid på idag.

Deras tid och kompetens kommer mycket bättre till sin rätt när de får fokusera på service, inspiration och att skapa ett bra kundmöte. En traditionell kassadisk utgör dessutom en fysisk barriär mellan personal och kund, säger Charlotta Lindblad till tidningen.

Fem till tio år

Karl Johan Läbom, Ica-handlare i Vänersborg, delar den prognosen.

– Det tror jag är passé om fem, tio år, säger han till Ttela angående kassornas plats i butikerna.

Även alternativet att ha butiker utan personal överhuvudtaget lyfts fram som ett tänkbart alternativ i framtiden.

När Karl Johan Läbom får frågan om han tror att självscanningen är här för att stanna, ger han ett tydligt och enkelt svar.

– Verkligen, definitivt.

Har provat

Ica har, förutom självscanning, redan provat obemannade butiker. 

I början av september 2020 öppnade den första obemannade Ica-butiken, efter att företaget utfört experiment och analyserat i en butik under sex månader vintern 2019/20.

Johan Berg, X-lead på ICAx, trodde redan då att de traditionella kassornas roll skulle bli allt mindre.

– Jag tror inte vi kommer se att majoriteten av butiker kör helt utan bemanning. Mer troligt är att butikerna har olika hybridlösningar med bemannat, obemannat, plockskåp och satelitbutiker, sade han i samband med projektet.

LÄS MER: Coca Cola tvingas ändra flaskorna – “Lovar”

Foto: ICA Gruppen

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen