Allierad till Ryssland svänger – dumpar Putin

2023 09 18

Vladimir Putin är en mycket ensam man.

Diktatorn har knappt några vänner kvar i världen efter att ha gett grönt ljus för en oprovocerad och brutal invasion av grannlandet Ukraina förra året.

En av få, Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, hälsade på honom förra veckan och tycks inte lämna sin ryska motsvarighets sida.

Men alla är inte som Kim.

Andra Rysslandsvänner har kommit på bättre tankar – och senast i raden är Armenien och dess premiärminister Nikol Pashinyan.

"Misstag att lita på Ryssland"

Armenien är en av Sovjetunionens före detta republiker och Ryssland har i flera decennier varit landets enda säkerhetsgaranti.

Men nu menar Nikol Pashinyan att hans samarbete med Putin har fått en bitter eftersmak, rapporterar CNN.

Han kallar det för ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

– Armeniens säkerhetsarkitektur var till 99,999 procent kopplad till Ryssland. Men idag ser vi att Ryssland själva är i behov av vapen. Även om de skulle önska det kan Ryska federationen inte tillgodose Armeniens behov, säger Nikol Pashinyan.

Upptrappat konflikt med grannlandet

Det som specifikt oroar Armenien är den upptrappade konflikten och spänningarna gentemot Azerbajdzjan.

Armenierna känner sig förrådda av ryssarna på grund av deras oförmåga eller ovilja att ingripa i striderna mellan länderna som blossat upp vid ett flertal tillfällen de senaste åren. I brist på ryskt skydd har man istället börjat öva militärt tillsammans med USA, skriver CNN.

Och det irriterar Ryssland.

– Armenien har investerat 30 år av sin självständighet – jag skulle till och med säga 200 år av dess senaste historia – i att vara fast övertygad om att när tiden kommer och när behovet uppstår skulle Ryssland uppfylla sina strategiska åtaganden och försvara Armenien mot utländsk aggression, säger Vahram Ter-Matevosyan, docent i utrikespolitik vid American University of Armenia, till tv-kanalen.

– Det hände inte 2020, inte 2021 och inte 2022.

"En passiv attityd"

En del analytiker har förklarat Rysslands flathet med att de är distraherade av sin invasion av Ukraina.

Andra hävdar att det snarare beror på en misslyckad förmåga att vara både Armenien och Azerbajdzjan  till lags.

– Ryssland har varit mycket ovilliga att välja mellan Armenien och Azerbajdzjan, vilket konkret innebar att de valde Azerbajdzjan. Det är en passiv attityd, men denna passivitet i sig är en mycket pro-azerbajdzjansk position.

LÄS MER: Soldater uppges rusa mot gränsen – Putinallierad planerar militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen