Allierad till Ryssland svänger – dumpar Putin

2023 09 18

Vladimir Putin är en mycket ensam man.

Diktatorn har knappt några vänner kvar i världen efter att ha gett grönt ljus för en oprovocerad och brutal invasion av grannlandet Ukraina förra året.

En av få, Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, hälsade på honom förra veckan och tycks inte lämna sin ryska motsvarighets sida.

Men alla är inte som Kim.

Andra Rysslandsvänner har kommit på bättre tankar – och senast i raden är Armenien och dess premiärminister Nikol Pashinyan.

"Misstag att lita på Ryssland"

Armenien är en av Sovjetunionens före detta republiker och Ryssland har i flera decennier varit landets enda säkerhetsgaranti.

Men nu menar Nikol Pashinyan att hans samarbete med Putin har fått en bitter eftersmak, rapporterar CNN.

Han kallar det för ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

– Armeniens säkerhetsarkitektur var till 99,999 procent kopplad till Ryssland. Men idag ser vi att Ryssland själva är i behov av vapen. Även om de skulle önska det kan Ryska federationen inte tillgodose Armeniens behov, säger Nikol Pashinyan.

Upptrappat konflikt med grannlandet

Det som specifikt oroar Armenien är den upptrappade konflikten och spänningarna gentemot Azerbajdzjan.

Armenierna känner sig förrådda av ryssarna på grund av deras oförmåga eller ovilja att ingripa i striderna mellan länderna som blossat upp vid ett flertal tillfällen de senaste åren. I brist på ryskt skydd har man istället börjat öva militärt tillsammans med USA, skriver CNN.

Och det irriterar Ryssland.

– Armenien har investerat 30 år av sin självständighet – jag skulle till och med säga 200 år av dess senaste historia – i att vara fast övertygad om att när tiden kommer och när behovet uppstår skulle Ryssland uppfylla sina strategiska åtaganden och försvara Armenien mot utländsk aggression, säger Vahram Ter-Matevosyan, docent i utrikespolitik vid American University of Armenia, till tv-kanalen.

– Det hände inte 2020, inte 2021 och inte 2022.

"En passiv attityd"

En del analytiker har förklarat Rysslands flathet med att de är distraherade av sin invasion av Ukraina.

Andra hävdar att det snarare beror på en misslyckad förmåga att vara både Armenien och Azerbajdzjan  till lags.

– Ryssland har varit mycket ovilliga att välja mellan Armenien och Azerbajdzjan, vilket konkret innebar att de valde Azerbajdzjan. Det är en passiv attityd, men denna passivitet i sig är en mycket pro-azerbajdzjansk position.

LÄS MER: Soldater uppges rusa mot gränsen – Putinallierad planerar militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen