Allierad till Ryssland svänger – dumpar Putin

2023 09 18

Vladimir Putin är en mycket ensam man.

Diktatorn har knappt några vänner kvar i världen efter att ha gett grönt ljus för en oprovocerad och brutal invasion av grannlandet Ukraina förra året.

En av få, Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, hälsade på honom förra veckan och tycks inte lämna sin ryska motsvarighets sida.

Men alla är inte som Kim.

Andra Rysslandsvänner har kommit på bättre tankar – och senast i raden är Armenien och dess premiärminister Nikol Pashinyan.

"Misstag att lita på Ryssland"

Armenien är en av Sovjetunionens före detta republiker och Ryssland har i flera decennier varit landets enda säkerhetsgaranti.

Men nu menar Nikol Pashinyan att hans samarbete med Putin har fått en bitter eftersmak, rapporterar CNN.

Han kallar det för ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

– Armeniens säkerhetsarkitektur var till 99,999 procent kopplad till Ryssland. Men idag ser vi att Ryssland själva är i behov av vapen. Även om de skulle önska det kan Ryska federationen inte tillgodose Armeniens behov, säger Nikol Pashinyan.

Upptrappat konflikt med grannlandet

Det som specifikt oroar Armenien är den upptrappade konflikten och spänningarna gentemot Azerbajdzjan.

Armenierna känner sig förrådda av ryssarna på grund av deras oförmåga eller ovilja att ingripa i striderna mellan länderna som blossat upp vid ett flertal tillfällen de senaste åren. I brist på ryskt skydd har man istället börjat öva militärt tillsammans med USA, skriver CNN.

Och det irriterar Ryssland.

– Armenien har investerat 30 år av sin självständighet – jag skulle till och med säga 200 år av dess senaste historia – i att vara fast övertygad om att när tiden kommer och när behovet uppstår skulle Ryssland uppfylla sina strategiska åtaganden och försvara Armenien mot utländsk aggression, säger Vahram Ter-Matevosyan, docent i utrikespolitik vid American University of Armenia, till tv-kanalen.

– Det hände inte 2020, inte 2021 och inte 2022.

"En passiv attityd"

En del analytiker har förklarat Rysslands flathet med att de är distraherade av sin invasion av Ukraina.

Andra hävdar att det snarare beror på en misslyckad förmåga att vara både Armenien och Azerbajdzjan  till lags.

– Ryssland har varit mycket ovilliga att välja mellan Armenien och Azerbajdzjan, vilket konkret innebar att de valde Azerbajdzjan. Det är en passiv attityd, men denna passivitet i sig är en mycket pro-azerbajdzjansk position.

LÄS MER: Soldater uppges rusa mot gränsen – Putinallierad planerar militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen