Allierad till Ryssland svänger – dumpar Putin

2023 09 18

Vladimir Putin är en mycket ensam man.

Diktatorn har knappt några vänner kvar i världen efter att ha gett grönt ljus för en oprovocerad och brutal invasion av grannlandet Ukraina förra året.

En av få, Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, hälsade på honom förra veckan och tycks inte lämna sin ryska motsvarighets sida.

Men alla är inte som Kim.

Andra Rysslandsvänner har kommit på bättre tankar – och senast i raden är Armenien och dess premiärminister Nikol Pashinyan.

"Misstag att lita på Ryssland"

Armenien är en av Sovjetunionens före detta republiker och Ryssland har i flera decennier varit landets enda säkerhetsgaranti.

Men nu menar Nikol Pashinyan att hans samarbete med Putin har fått en bitter eftersmak, rapporterar CNN.

Han kallar det för ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

– Armeniens säkerhetsarkitektur var till 99,999 procent kopplad till Ryssland. Men idag ser vi att Ryssland själva är i behov av vapen. Även om de skulle önska det kan Ryska federationen inte tillgodose Armeniens behov, säger Nikol Pashinyan.

Upptrappat konflikt med grannlandet

Det som specifikt oroar Armenien är den upptrappade konflikten och spänningarna gentemot Azerbajdzjan.

Armenierna känner sig förrådda av ryssarna på grund av deras oförmåga eller ovilja att ingripa i striderna mellan länderna som blossat upp vid ett flertal tillfällen de senaste åren. I brist på ryskt skydd har man istället börjat öva militärt tillsammans med USA, skriver CNN.

Och det irriterar Ryssland.

– Armenien har investerat 30 år av sin självständighet – jag skulle till och med säga 200 år av dess senaste historia – i att vara fast övertygad om att när tiden kommer och när behovet uppstår skulle Ryssland uppfylla sina strategiska åtaganden och försvara Armenien mot utländsk aggression, säger Vahram Ter-Matevosyan, docent i utrikespolitik vid American University of Armenia, till tv-kanalen.

– Det hände inte 2020, inte 2021 och inte 2022.

"En passiv attityd"

En del analytiker har förklarat Rysslands flathet med att de är distraherade av sin invasion av Ukraina.

Andra hävdar att det snarare beror på en misslyckad förmåga att vara både Armenien och Azerbajdzjan till lags.

– Ryssland har varit mycket ovilliga att välja mellan Armenien och Azerbajdzjan, vilket konkret innebar att de valde Azerbajdzjan. Det är en passiv attityd, men denna passivitet i sig är en mycket pro-azerbajdzjansk position.

LÄS MER: Soldater uppges rusa mot gränsen – Putinallierad planerar militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen