Allt fler bilister gör samma misstag – “Kan bli dyrt”

2024 12 08

En trafikpolis uppmanar bilister att undvika ett vanligt misstag i vänsterfilen.

Det rör sig om vad som beskrivs som ett “farligt trafikbeteende”.

Allt fler bilister har börjat göra samma misstag - och en trafikpolisen uppmanar nu bilisterna att undvika det då det kan bli dyrt.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Allt fler

Den besvärande trenden har uppmärksammats i bland annat Halland.

Där har allt fler bilister börjat ligga kvar i vänsterfilen efter omkörning, någonting som trafikpolisen Hans Qvant menar kan bli både farligt och dyrt.

– Det har blivit ett fenomen och jag tycker att det blir vanligare och vanligare, säger han till SR.

– Lagen säger att så fort du har gjort en omkörning så ska du gå tillbaka till högerläge. Det är lagen om du inte ska göra en ny omkörning direkt därefter.

Många vet inte om det

Det är många som inte vet om att det är olagligt att ligga kvar i vänsterfilen efter omkörning.

Huruvida man kan få böter eller inte för att ligga för länge i vänsterfilen ger trafikpolis Hans Qvant ett tydligt svar på.

– Absolut.

Är ett problem

Utöver fenomenet där bilister ligger för länge i vänsterfilen är också farliga omkörningar ett problem i trafiken.

Vissa bilister satsar på omkörningar när det egentligen inte finns utrymme för det, och synnerligen nervösa blir förare av A-traktorer av det.

SVT har pratat med en 17-åring som menar att de farliga omkörningarna är bevis på bristande respekt gentemot A-traktorföraren.

– Kommer det en bil som kör närmare och närmare kan jag inte gasa iväg, utan då får jag bara ta smällen. Det är inte speciellt kul, säger 17-åringen.

Oro på vägarna

17-åringen förklarar vidare att hon ofta är orolig när hon är ute och kör.

– Det har blivit så på vissa vägar, på grund av de olyckor som varit med A-traktorer. Men jag försöker att anpassa mig, till exempel genom att undvika vissa vägar vid rusningstrafik.

Genom att göra säkrare omkörningar bidrar bilister till ökad trygghet och mindre potentiella olyckor på de svenska vägarna.

Foto: Musa Haef

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen