24 oktober 2025

Allvarlig sjukdom ökar 50 procent – många män har aldrig hört talas om det

2024 10 25

En allvarlig sjukdom som främst drabbar kvinnor har ökat med 50 procent bland män på senare år.

De allra flesta som drabbas av bröstcancer är kvinnor.

Men även män kan få bröstcancer, och på senare år har antalet ökat.

Omedvetenheten om att även män kan drabbas riskerar att leda till att sjukdomen upptäcks sent, rapporterar SR.

Ökning senaste 10 åren

En del av de män som drabbas har inte själva vetat om att män kan få bröstcancer.

– Jag hade för fan inte hört det själv att karlar har bröstcancer, säger Kjell-Åke Andersson, som fick bröstcancer för tio år sedan, till radiokanalen.

Endast en procent av de cirka 7500 per år som drabbas av bröstcancer är män, enligt Cancerfonden.

Men under de senaste tio åren har antalet fall ökat.

Numera drabbas cirka 60 män per år. Före 2015 var siffran cirka 40 män per år. Det är en ökning med 50 procent.

”Skäms inte för att tala om det”

Att antalet fall har ökat tros bland annat bero på att fler blir äldre och att fler är överviktiga, enligt radiokanalen. Det kan också bero på att vi utsätts för mer kemikalier.

Män som drabbas av bröstcancer har en något sämre prognos att tillfriskna, jämfört med kvinnor.

En förklaring kan vara att män inte är medvetna om risken och därför inte undersöker sina bröst, vilket gör att sjukdomen inte alltid upptäcks i tid.

Kjell-Åke Andersson blev dock frisk efter operation, strålning och annan behandling, och tycker att det är viktigt att prata om bröstcancer bland män.

– Jag skäms ju inte för att tala om att det är bröstcancer, absolut inte. Det är det enda sättet att komma ut och tala om att det finns karlar som får bröstcancer, säger han till radiokanalen.

Vanligaste symptomen

Män som drabbas av bröstcancer är i genomsnitt äldre än vad kvinnorna är, enligt Cancerfonden.

Symptomen på bröstcancer hos män skiljer sig inte från kvinnlig bröstcancer.

Det vanligast symptomet är en knöl i bröstet, eller i armhålan.

Andra symptom är indragningar i huden på bröstet eller vid bröstvårtan.

Det kan också komma blod eller vätska från bröstvårtan.

Ytterligare symptom kan vara förstorat och hårt bröst, rodnad i huden och ”apelsinhud” på bröstet, enligt Cancerfonden.

De flesta män som genomgår behandling och operation blir friska.

Foto: Johan Alp Region Uppsala

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen