Allvarligt larm om svenskars matvanor – en sak sticker ut

2025 02 04

EU slår larm om svenskars matvanor, och menar att svenska folket sticker ut på en specifik punkt.

Vad vi äter spelar en mycket stor roll för vår hälsa.

Dåliga matvanor riskerar bland annat att leda till cancer, vilket ligger i fokus i en ny rapport från EU där matvanor i olika länder jämförs.

Och svenska matvanor sticker ut på ett negativt sätt i EU:s analys, rapporterar DN.

Stor riskfaktor

Svenskar äter för lite frukt och grönt, enligt rapporten. Detta utgör i sig en riskfaktor för cancer.

Svenska folket äter mindre frukt och grönt än genomsnittet i EU, och sticker därför ut i rapporten, enligt tidningen.

Sverige kan därför också räkna med kraftigt ökade kostnader för cancervård framöver, vilket emellertid även gäller många andra länder.

Svenskar ligger bättre till när det gäller andra riskfaktorer, exempelvis alkohol och tobak, men är alltså dåliga på att äta frukt och grönsaker.

– Mer grönt och mindre kött stämmer med Livsmedelsverkets nya rekommendationer. Jag ser i dag att allt fler unga blandar morötter och bönor i köttfärsen – det är hoppfullt, säger Mef Nilbert, Socialstyrelsens cancerexpert, till tidningen.

Pekar i oönskad riktning

Även Folkhälsomyndigheten har i tidigare rapporter konstaterat att svenskars matvanor försämras.

Siffror från 2016-2022 pekar alla i en oönskad riktning, uppger myndigheten på sin hemsida. Vi har blivit sämre på att äta grönsaker.

Det finns dock stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor har länge haft en högre konsumtion av frukt och grönt än män, men har å andra sidan haft en sämre utveckling de senaste åren.

Såväl Folkhälsomyndigheten som EU konstaterar att sådana faktorer som socialgrupp och utbildningsnivå påverkar hur mycket frukt och grönt vi äter.

Människor med sämre socioekonomiska förutsättningar har ofta sämre matvanor.

”Fem knytnävesstora portioner”

Enligt EU är också svenska ungdomar extra dåliga på att äta frukt och grönt – även om också äldre svenskar har samma problem.

Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att man bör äta ”fem knytnävesstora portioner om dagen” av frukt och grönsaker. Eller 500 gram för vuxna och 400 gram för barn.

Foto: D. Kothari

Text: Redaktionen


28 okt 26

Tungt krav i Sverige – blir jättedyrt att tanka bilen

2026 10 28

TCO är en partipolitiskt fristående centralorganisation, som samlar tolv fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.

Nu svarar TCO på regeringens så kallade Styrmedelsutredningen, som fått i uppdrag att analysera vilka styrmedel som kan användas för att fasa ut fossila bränslen.

TCO säger ja till två tunga förslag i utredningen: höjd skatt på bensin och diesel och höjd reduktionsplikt

– Världen har agerat för långsamt. Följderna av den globala uppvärmningen är redan katastrofala. Ska vi klara Sveriges klimatåtaganden måste vi agera nu. Utredningen har visat hur – det säger vi självklart ja till, säger Therese Svanström, ordförande i TCO. 

”Det håller inte”

TCO motiverar sitt ställningstagande med att Sverige i dag har några av Europas lägsta bränslepriser och en av de lägsta nivåerna på reduktionsplikten

– Det håller inte att vi halkar efter. Sverige måste ta på sig ledartröjan i klimatpolitiken igen. Vi behöver styrmedel som fungerar här och nu. Allmänheten förväntar sig en kraftfullare politik och att Sverige når klimatmålen, säger Svanström. 

Kan öka kraftigt

Höjd bränsleskatt och höjd reduktionsplikt skulle sannolikt leda till betydligt högre drivmedelspriser.

Samtidigt är osäkerheten stor på oljemarknaden. En skakig omvärld riskerar att driva upp oljepriserna, vilket i sin tur leder till högre drivmedelspriser vid pump.

Här är kompensationen  

TCO föreslår att hushållen ska kompenseras genom sänkt skatt på el.

– TCO säger också ja till förslaget om sänkt skatt på el som bidrar till att kompensera för ökade drivmedelspriser. Ökade medel till den riktade elbilspremien är bra, men TCO ser behov av fler åtgärder för att underlätta omställningen till ett fossilfritt samhälle, framhåller organisationen.

Läs också: Skattehöjning på gång för bilister 

TCO efterlyser också en informationsstrategi för att öka allmänhetens förståelse av klimatförändringarna och skapa större acceptans för klimatpolitiska åtgärder.

Organisationen vill dessutom att det ska bli tydligare hur intäkterna från EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 ska fördelas.

– Klimatomställningen måste vara både effektiv och rättvis. Därför behöver exempelvis höjd bensinskatt kombineras med åtgärder som stärker människors möjligheter att ställa om, säger Therese Svanström.

Andra läser: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


28 okt 26

Blir mycket varmt – oväntat väderbesked i Sverige

2026 10 28

November står för dörren.

Årets elfte månad brukar bjuda på regn, rusk och kyligare temperaturer.  

Men i år blir det annorlunda.

Början av november blir ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

Enligt prognosen kan det till och med bli "mycket varmt väder" för månaden. 

– Under vecka 45–46 väntas varmt eller mycket varmt väder för årstiden på många håll, framför allt längst i norr, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Inleds i helgen

Höstvärmen drar in över landet redan under fredagen.

– Under fredagen så växer ett högtryck upp väster om Sverige och ger oss en torr nordvästlig luftström över landet, vilket gör att solchanserna är goda på många håll och temperaturen närmar sig mer normala för årstiden, uppger SMHI i sin senaste prognos.

Högtrycket dröjer sig kvar under helgen.

– Dess exakta placering avgör vilket väder vi får och hur temperaturen fördelas över landet, framhåller SMHI.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Då kommer vinterkylan

Andra halvan av november kan däremot bli riktigt kylig.

Enligt Klarts prognos kan en “plötslig stratosfärisk uppvärmning” inträffa i slutet av månaden.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger Lasse Rydqvist.

Fenomenet kallas även för ”Major SSW” och innebär att temperaturen högt upp i atmosfären, i den så kallade stratosfären, snabbt skjuter i höjden.  

– I vissa fall sprider sig störningen längre ner i atmosfären och påverkar jetströmmen, förklarar Rydqvist.

– Då kan mild Atlantluft få svårare att nå norra Europa, samtidigt som kall Arktisk luft lättare kan ta sig söderut.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: G. Designs

Text: Redaktionen