Allvarligt larm om svenskars matvanor – en sak sticker ut

2025 02 04

EU slår larm om svenskars matvanor, och menar att svenska folket sticker ut på en specifik punkt.

Vad vi äter spelar en mycket stor roll för vår hälsa.

Dåliga matvanor riskerar bland annat att leda till cancer, vilket ligger i fokus i en ny rapport från EU där matvanor i olika länder jämförs.

Och svenska matvanor sticker ut på ett negativt sätt i EU:s analys, rapporterar DN.

Stor riskfaktor

Svenskar äter för lite frukt och grönt, enligt rapporten. Detta utgör i sig en riskfaktor för cancer.

Svenska folket äter mindre frukt och grönt än genomsnittet i EU, och sticker därför ut i rapporten, enligt tidningen.

Sverige kan därför också räkna med kraftigt ökade kostnader för cancervård framöver, vilket emellertid även gäller många andra länder.

Svenskar ligger bättre till när det gäller andra riskfaktorer, exempelvis alkohol och tobak, men är alltså dåliga på att äta frukt och grönsaker.

– Mer grönt och mindre kött stämmer med Livsmedelsverkets nya rekommendationer. Jag ser i dag att allt fler unga blandar morötter och bönor i köttfärsen – det är hoppfullt, säger Mef Nilbert, Socialstyrelsens cancerexpert, till tidningen.

Pekar i oönskad riktning

Även Folkhälsomyndigheten har i tidigare rapporter konstaterat att svenskars matvanor försämras.

Siffror från 2016-2022 pekar alla i en oönskad riktning, uppger myndigheten på sin hemsida. Vi har blivit sämre på att äta grönsaker.

Det finns dock stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor har länge haft en högre konsumtion av frukt och grönt än män, men har å andra sidan haft en sämre utveckling de senaste åren.

Såväl Folkhälsomyndigheten som EU konstaterar att sådana faktorer som socialgrupp och utbildningsnivå påverkar hur mycket frukt och grönt vi äter.

Människor med sämre socioekonomiska förutsättningar har ofta sämre matvanor.

”Fem knytnävesstora portioner”

Enligt EU är också svenska ungdomar extra dåliga på att äta frukt och grönt – även om också äldre svenskar har samma problem.

Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att man bör äta ”fem knytnävesstora portioner om dagen” av frukt och grönsaker. Eller 500 gram för vuxna och 400 gram för barn.

Foto: D. Kothari

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen