Allvarligt larm om svenskars matvanor – en sak sticker ut

2025 02 04

EU slår larm om svenskars matvanor, och menar att svenska folket sticker ut på en specifik punkt.

Vad vi äter spelar en mycket stor roll för vår hälsa.

Dåliga matvanor riskerar bland annat att leda till cancer, vilket ligger i fokus i en ny rapport från EU där matvanor i olika länder jämförs.

Och svenska matvanor sticker ut på ett negativt sätt i EU:s analys, rapporterar DN.

Stor riskfaktor

Svenskar äter för lite frukt och grönt, enligt rapporten. Detta utgör i sig en riskfaktor för cancer.

Svenska folket äter mindre frukt och grönt än genomsnittet i EU, och sticker därför ut i rapporten, enligt tidningen.

Sverige kan därför också räkna med kraftigt ökade kostnader för cancervård framöver, vilket emellertid även gäller många andra länder.

Svenskar ligger bättre till när det gäller andra riskfaktorer, exempelvis alkohol och tobak, men är alltså dåliga på att äta frukt och grönsaker.

– Mer grönt och mindre kött stämmer med Livsmedelsverkets nya rekommendationer. Jag ser i dag att allt fler unga blandar morötter och bönor i köttfärsen – det är hoppfullt, säger Mef Nilbert, Socialstyrelsens cancerexpert, till tidningen.

Pekar i oönskad riktning

Även Folkhälsomyndigheten har i tidigare rapporter konstaterat att svenskars matvanor försämras.

Siffror från 2016-2022 pekar alla i en oönskad riktning, uppger myndigheten på sin hemsida. Vi har blivit sämre på att äta grönsaker.

Det finns dock stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor har länge haft en högre konsumtion av frukt och grönt än män, men har å andra sidan haft en sämre utveckling de senaste åren.

Såväl Folkhälsomyndigheten som EU konstaterar att sådana faktorer som socialgrupp och utbildningsnivå påverkar hur mycket frukt och grönt vi äter.

Människor med sämre socioekonomiska förutsättningar har ofta sämre matvanor.

”Fem knytnävesstora portioner”

Enligt EU är också svenska ungdomar extra dåliga på att äta frukt och grönt – även om också äldre svenskar har samma problem.

Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att man bör äta ”fem knytnävesstora portioner om dagen” av frukt och grönsaker. Eller 500 gram för vuxna och 400 gram för barn.

Foto: D. Kothari

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen