Allvarligt larm om svenskars matvanor – en sak sticker ut

2025 02 04

EU slår larm om svenskars matvanor, och menar att svenska folket sticker ut på en specifik punkt.

Vad vi äter spelar en mycket stor roll för vår hälsa.

Dåliga matvanor riskerar bland annat att leda till cancer, vilket ligger i fokus i en ny rapport från EU där matvanor i olika länder jämförs.

Och svenska matvanor sticker ut på ett negativt sätt i EU:s analys, rapporterar DN.

Stor riskfaktor

Svenskar äter för lite frukt och grönt, enligt rapporten. Detta utgör i sig en riskfaktor för cancer.

Svenska folket äter mindre frukt och grönt än genomsnittet i EU, och sticker därför ut i rapporten, enligt tidningen.

Sverige kan därför också räkna med kraftigt ökade kostnader för cancervård framöver, vilket emellertid även gäller många andra länder.

Svenskar ligger bättre till när det gäller andra riskfaktorer, exempelvis alkohol och tobak, men är alltså dåliga på att äta frukt och grönsaker.

– Mer grönt och mindre kött stämmer med Livsmedelsverkets nya rekommendationer. Jag ser i dag att allt fler unga blandar morötter och bönor i köttfärsen – det är hoppfullt, säger Mef Nilbert, Socialstyrelsens cancerexpert, till tidningen.

Pekar i oönskad riktning

Även Folkhälsomyndigheten har i tidigare rapporter konstaterat att svenskars matvanor försämras.

Siffror från 2016-2022 pekar alla i en oönskad riktning, uppger myndigheten på sin hemsida. Vi har blivit sämre på att äta grönsaker.

Det finns dock stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor har länge haft en högre konsumtion av frukt och grönt än män, men har å andra sidan haft en sämre utveckling de senaste åren.

Såväl Folkhälsomyndigheten som EU konstaterar att sådana faktorer som socialgrupp och utbildningsnivå påverkar hur mycket frukt och grönt vi äter.

Människor med sämre socioekonomiska förutsättningar har ofta sämre matvanor.

”Fem knytnävesstora portioner”

Enligt EU är också svenska ungdomar extra dåliga på att äta frukt och grönt – även om också äldre svenskar har samma problem.

Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att man bör äta ”fem knytnävesstora portioner om dagen” av frukt och grönsaker. Eller 500 gram för vuxna och 400 gram för barn.

Foto: D. Kothari

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen