Allvarligt larm om svenskars matvanor – en sak sticker ut

2025 02 04

EU slår larm om svenskars matvanor, och menar att svenska folket sticker ut på en specifik punkt.

Vad vi äter spelar en mycket stor roll för vår hälsa.

Dåliga matvanor riskerar bland annat att leda till cancer, vilket ligger i fokus i en ny rapport från EU där matvanor i olika länder jämförs.

Och svenska matvanor sticker ut på ett negativt sätt i EU:s analys, rapporterar DN.

Stor riskfaktor

Svenskar äter för lite frukt och grönt, enligt rapporten. Detta utgör i sig en riskfaktor för cancer.

Svenska folket äter mindre frukt och grönt än genomsnittet i EU, och sticker därför ut i rapporten, enligt tidningen.

Sverige kan därför också räkna med kraftigt ökade kostnader för cancervård framöver, vilket emellertid även gäller många andra länder.

Svenskar ligger bättre till när det gäller andra riskfaktorer, exempelvis alkohol och tobak, men är alltså dåliga på att äta frukt och grönsaker.

– Mer grönt och mindre kött stämmer med Livsmedelsverkets nya rekommendationer. Jag ser i dag att allt fler unga blandar morötter och bönor i köttfärsen – det är hoppfullt, säger Mef Nilbert, Socialstyrelsens cancerexpert, till tidningen.

Pekar i oönskad riktning

Även Folkhälsomyndigheten har i tidigare rapporter konstaterat att svenskars matvanor försämras.

Siffror från 2016-2022 pekar alla i en oönskad riktning, uppger myndigheten på sin hemsida. Vi har blivit sämre på att äta grönsaker.

Det finns dock stora skillnader mellan olika grupper. Kvinnor har länge haft en högre konsumtion av frukt och grönt än män, men har å andra sidan haft en sämre utveckling de senaste åren.

Såväl Folkhälsomyndigheten som EU konstaterar att sådana faktorer som socialgrupp och utbildningsnivå påverkar hur mycket frukt och grönt vi äter.

Människor med sämre socioekonomiska förutsättningar har ofta sämre matvanor.

”Fem knytnävesstora portioner”

Enligt EU är också svenska ungdomar extra dåliga på att äta frukt och grönt – även om också äldre svenskar har samma problem.

Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att man bör äta ”fem knytnävesstora portioner om dagen” av frukt och grönsaker. Eller 500 gram för vuxna och 400 gram för barn.

Foto: D. Kothari

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen