SVERIGE: Dystra besked inför vinterns skidsemester

2022 11 07

Parallellt med att klimattoppmötet COP27 inletts i den egyptiska semesterorten Sharm el-Sheikh kommer dystra rapporter från svenska skidanläggningar.

– Jag tror man måste vara medveten om att det varmare klimatet kommer att påverka hela samhället på olika sätt, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI, för SVT.

Tufft för skidanläggningar

Det mildare klimatet har redan märkts av i svenska skidanläggningar. De månader som ägarna ska dra in pengar som ska täcka omkostnaderna för den kostsamma verksamheten, som inte sällan innebär dyr konstsnöproduktion, blir allt kortare och kortare.

Det gäller inte minst skidanläggningar utanför de nordligaste delarna av Sverige och fjällvärlden. Flera anläggningar försöker nu lösa de milda vintrarna.

Bland annat hur man ska kunna producera mer konstgjord snö snabbare vid de tillfällen kvicksilvret indikerar minusgrader.

Ny teknik för konstsnö

– Den möjligheten finns redan i dag och den kommer att utvecklas, men det blir en dyr snö, säger Stefan Alanärä, teknisk chef för Branäsgruppen, som driver anläggningen Kungsberget i Gästrikland, till kanalen.

Och frågan är hur långt de tekniska innovationerna räcker. Att göra snö i minusgrader är en sak, men om vintrarna tenderar bli varmare och varmare och minus blir plus, då får anläggningsägarna börja fundera på framtiden, inte minst de som är av samma typ som Kungsberget.

Känslig del av Sverige

– De är i en känslig del av Sverige där man har riktiga vintrar, men inte så kalla vintrar, påpekar klimatforskaren Gustav Strandberg för kanalen.

Och tillägger:

– Det betyder att en liten temperaturökning kan göra att man plötsligt får väldigt många fler dagar med plusgrader och utan snö.

Problemen gäller inte bara svenska anläggningar. Den alpina världscupen har fått en dyster start på säsongen. Redan innan starten av november fick tre tävlingar strykas i tävlingsalmanackan. I en av backarna saknades det snö de sista 300 meterna.

Fel ort för premiär

En av de tävlande riktade dock skarp kritik mot en annan sak, nämligen arrangörerna. Kritikern menade att tävlingsorten inte var optimal:

– Att ha en tävling i Zermatt Cervinia, det var ju jävligt osmart om jag ska vara ärlig. Vi vet att glaciärerna är känsliga i oktober månad, framhöll han för Radiosporten.

Foto: V. Joncheray

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen