SVERIGE: Dystra besked inför vinterns skidsemester

2022 11 07

Parallellt med att klimattoppmötet COP27 inletts i den egyptiska semesterorten Sharm el-Sheikh kommer dystra rapporter från svenska skidanläggningar.

– Jag tror man måste vara medveten om att det varmare klimatet kommer att påverka hela samhället på olika sätt, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI, för SVT.

Tufft för skidanläggningar

Det mildare klimatet har redan märkts av i svenska skidanläggningar. De månader som ägarna ska dra in pengar som ska täcka omkostnaderna för den kostsamma verksamheten, som inte sällan innebär dyr konstsnöproduktion, blir allt kortare och kortare.

Det gäller inte minst skidanläggningar utanför de nordligaste delarna av Sverige och fjällvärlden. Flera anläggningar försöker nu lösa de milda vintrarna.

Bland annat hur man ska kunna producera mer konstgjord snö snabbare vid de tillfällen kvicksilvret indikerar minusgrader.

Ny teknik för konstsnö

– Den möjligheten finns redan i dag och den kommer att utvecklas, men det blir en dyr snö, säger Stefan Alanärä, teknisk chef för Branäsgruppen, som driver anläggningen Kungsberget i Gästrikland, till kanalen.

Och frågan är hur långt de tekniska innovationerna räcker. Att göra snö i minusgrader är en sak, men om vintrarna tenderar bli varmare och varmare och minus blir plus, då får anläggningsägarna börja fundera på framtiden, inte minst de som är av samma typ som Kungsberget.

Känslig del av Sverige

– De är i en känslig del av Sverige där man har riktiga vintrar, men inte så kalla vintrar, påpekar klimatforskaren Gustav Strandberg för kanalen.

Och tillägger:

–  Det betyder att en liten temperaturökning kan göra att man plötsligt får väldigt många fler dagar med plusgrader och utan snö.

Problemen gäller inte bara svenska anläggningar. Den alpina världscupen har fått en dyster start på säsongen. Redan innan starten av november fick tre tävlingar strykas i tävlingsalmanackan. I en av backarna saknades det snö de sista 300 meterna.

Fel ort för premiär

En av de tävlande riktade dock skarp kritik mot en annan sak, nämligen arrangörerna. Kritikern menade att tävlingsorten inte var optimal:

–  Att ha en tävling i Zermatt Cervinia, det var ju jävligt osmart om jag ska vara ärlig. Vi vet att glaciärerna är känsliga i oktober månad, framhöll han för Radiosporten.

Foto: V. Joncheray

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.   

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.  

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 nov 2025

JUST NU: Dags för plan B – Macron ger besked om Ukraina

2025 11 26

Inom EU råder febrilt arbete för att ta fram en plan B för Ukraina.

Vid ett toppmöte inom EU för några veckor sedan var en av de stora frågorna hur unionen kan fortsätta att stödja Ukraina.

Många av unionens medlemmar, inklusive Sverige, drev förslaget att använda frysta ryska tillgångar för att stödja den ukrainska ekonomin.

Ett förslag som mötte starkt motstånd, främst av Belgiens premiärminister Bart De Wever.

Nytt förslag

Ukrainas ekonomi blöder och när nu nya fredssamtal eventuellt närmar sig behöver det krigshärjade landet EU i ryggen.

Nu kan ett nytt förslag närma sig, en plan B, för hur EU ska kunna stödja den ukrainska ekonomin, i alla fall tillfälligt.

– Tjänstemän inom EU överväger ett lån för att hjälpa Kiev att hålla sig flytande om de inte kan komma överens om att använda Moskvas frusna statliga tillgångar i tid, uppger Politco.

Sändebud sammanträdde

Under gårdagen sammanträdde flera EU-länder för att diskutera de olika alternativen.

Under mötet pressade flera länder, exempelvis Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Litauen och Luxemburg, EU-kommissionen att snabbt arbeta fram ett nytt förslag för att hjälpa till att finansiera Ukrainas kamp.

– Kommissionen är mycket medveten om behovet av att snabbt få en lösning på plats, och Kiev varnar för att de riskerar att få slut på pengar under de första månaderna av nästa år, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Macron och von der Leyen ger besked

Efter mötet lät också Frankrikes president Emmanuel Macron meddela att en lösning kommer presenteras de närmaste dagarna.

– EU kommer att slutföra en lösning inom de närmaste dagarna som kommer att säkra finansiering för Ukraina, säger han.

Också EU-toppen Ursula von der Leyen framhåller att det är skyndsamt att ta fram ett nytt stöd till Ukraina, och utesluter inte att ryska tillgångar trots allt kan användas.

– Vi måste stödja Ukraina. Vi har åtagit oss att täcka Ukrainas ekonomiska behov under 2026 och 2027, säger hon, rapporterar Reuters.

– Detta inkluderar en option på ryska tillgångar.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen