SVERIGE: Dystra besked inför vinterns skidsemester

2022 11 07

Parallellt med att klimattoppmötet COP27 inletts i den egyptiska semesterorten Sharm el-Sheikh kommer dystra rapporter från svenska skidanläggningar.

– Jag tror man måste vara medveten om att det varmare klimatet kommer att påverka hela samhället på olika sätt, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI, för SVT.

Tufft för skidanläggningar

Det mildare klimatet har redan märkts av i svenska skidanläggningar. De månader som ägarna ska dra in pengar som ska täcka omkostnaderna för den kostsamma verksamheten, som inte sällan innebär dyr konstsnöproduktion, blir allt kortare och kortare.

Det gäller inte minst skidanläggningar utanför de nordligaste delarna av Sverige och fjällvärlden. Flera anläggningar försöker nu lösa de milda vintrarna.

Bland annat hur man ska kunna producera mer konstgjord snö snabbare vid de tillfällen kvicksilvret indikerar minusgrader.

Ny teknik för konstsnö

– Den möjligheten finns redan i dag och den kommer att utvecklas, men det blir en dyr snö, säger Stefan Alanärä, teknisk chef för Branäsgruppen, som driver anläggningen Kungsberget i Gästrikland, till kanalen.

Och frågan är hur långt de tekniska innovationerna räcker. Att göra snö i minusgrader är en sak, men om vintrarna tenderar bli varmare och varmare och minus blir plus, då får anläggningsägarna börja fundera på framtiden, inte minst de som är av samma typ som Kungsberget.

Känslig del av Sverige

– De är i en känslig del av Sverige där man har riktiga vintrar, men inte så kalla vintrar, påpekar klimatforskaren Gustav Strandberg för kanalen.

Och tillägger:

– Det betyder att en liten temperaturökning kan göra att man plötsligt får väldigt många fler dagar med plusgrader och utan snö.

Problemen gäller inte bara svenska anläggningar. Den alpina världscupen har fått en dyster start på säsongen. Redan innan starten av november fick tre tävlingar strykas i tävlingsalmanackan. I en av backarna saknades det snö de sista 300 meterna.

Fel ort för premiär

En av de tävlande riktade dock skarp kritik mot en annan sak, nämligen arrangörerna. Kritikern menade att tävlingsorten inte var optimal:

– Att ha en tävling i Zermatt Cervinia, det var ju jävligt osmart om jag ska vara ärlig. Vi vet att glaciärerna är känsliga i oktober månad, framhöll han för Radiosporten.

Foto: V. Joncheray

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen