SVERIGE: Dystra besked inför vinterns skidsemester

2022 11 07

Parallellt med att klimattoppmötet COP27 inletts i den egyptiska semesterorten Sharm el-Sheikh kommer dystra rapporter från svenska skidanläggningar.

– Jag tror man måste vara medveten om att det varmare klimatet kommer att påverka hela samhället på olika sätt, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI, för SVT.

Tufft för skidanläggningar

Det mildare klimatet har redan märkts av i svenska skidanläggningar. De månader som ägarna ska dra in pengar som ska täcka omkostnaderna för den kostsamma verksamheten, som inte sällan innebär dyr konstsnöproduktion, blir allt kortare och kortare.

Det gäller inte minst skidanläggningar utanför de nordligaste delarna av Sverige och fjällvärlden. Flera anläggningar försöker nu lösa de milda vintrarna.

Bland annat hur man ska kunna producera mer konstgjord snö snabbare vid de tillfällen kvicksilvret indikerar minusgrader.

Ny teknik för konstsnö

– Den möjligheten finns redan i dag och den kommer att utvecklas, men det blir en dyr snö, säger Stefan Alanärä, teknisk chef för Branäsgruppen, som driver anläggningen Kungsberget i Gästrikland, till kanalen.

Och frågan är hur långt de tekniska innovationerna räcker. Att göra snö i minusgrader är en sak, men om vintrarna tenderar bli varmare och varmare och minus blir plus, då får anläggningsägarna börja fundera på framtiden, inte minst de som är av samma typ som Kungsberget.

Känslig del av Sverige

– De är i en känslig del av Sverige där man har riktiga vintrar, men inte så kalla vintrar, påpekar klimatforskaren Gustav Strandberg för kanalen.

Och tillägger:

– Det betyder att en liten temperaturökning kan göra att man plötsligt får väldigt många fler dagar med plusgrader och utan snö.

Problemen gäller inte bara svenska anläggningar. Den alpina världscupen har fått en dyster start på säsongen. Redan innan starten av november fick tre tävlingar strykas i tävlingsalmanackan. I en av backarna saknades det snö de sista 300 meterna.

Fel ort för premiär

En av de tävlande riktade dock skarp kritik mot en annan sak, nämligen arrangörerna. Kritikern menade att tävlingsorten inte var optimal:

– Att ha en tävling i Zermatt Cervinia, det var ju jävligt osmart om jag ska vara ärlig. Vi vet att glaciärerna är känsliga i oktober månad, framhöll han för Radiosporten.

Foto: V. Joncheray

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen