ANALYS: Centerns svåra balansgång – Kan sluta med succé eller fiasko

2021 11 24

Centerpartiet går just nu en svår politisk balansgång som kan sluta såväl med succé som med stort nederlag.

Partiet med partiledare Annie Lööf i spetsen levererade idag två beslut – som många finner motstridiga:

1, Ja till S-MP-regering med Magdalena Andersson (S) som statsminister.

2, Nej till S-MP-regeringens budget. Centern röstade endast på sin egen budget och när slutröstningsomgången kom mellan S-MP-budgeten och M-KD-SD-budgeten så lade Centern ned sina röster vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann. Exakt hur budgetomröstningen gick till kan du se i mitt TV-inslag här.

ANALYS & SVAR

Här är några av de centrala frågorna när det gäller Centern och framtiden i svensk politik.

Varför röstade Centern ja till S-MP-regeringen?

Det beror på två saker.

▪Dels att Centern anser att Sverige måste ha en regering. Landet kan inte vara regeringslöst.

▪Dels för att Centern väljer S-MP-regeringen före M-KD-SD-sidan eftersom SD ingår där. Centern säger blankt nej till alla regeringsunderlag där SD ingår.

Varför röstade Centern nej till S-MP-budgeten och föredrog M-KD-SD-budgeten istället?

-Centern accepterar inte att Vänsterpartiet får påverkan på den politik som Centern är med och röstar fram. S-MP-regeringens samtal med C senaste dagarna som även ledde fram till ett slags inriktningsbeslut om att framtida politik delvis ska förankras hos V kunde inte Centern acceptera. Samtidigt ska det framhållas att C röstade aldrig på M-KD-SD-budgeten. Men partiet var väl medvetet om att effekten av att inte rösta på S-MP-budgeten skulle bli att M-KD-SD-budgeten gick igenom.

Resultatet blev att Centerns förankring i mitten av svensk politik förstärktes.

Hur kan man kortfattat summera dessa två aningen motstridiga besked från Centern?

▪1, Centern anser att Sverige måste kunna styras och väljer det regeringsunderlag där SD ej ingår.

▪2, Efter att själva regeringen röstats fram så ska den regeringen även driva igenom sakpolitiska förslag. Och på den punkten säger C blankt nej till att det blir vänsterpolitik där V får vara med och påverka.

Vad vinner Centern på detta?

Vad partiet vinner är egentligen ingenting omedelbart, tvärtom riskerar C att en del C-förslag inte blir verklighet. Centern gör helt enkelt så här för att de vill skapa mittenpolitik. De markerar kraftfullt emot att Sverige går i en riktning som SD eller V vill ha.

Om man ser på detta mer med fokus på hur det kan påverka Centern inför valet 2022 – vad är då fördelarna och nackdelarna?

Nackdelar:

▪Centern säger totalt nej till SD och V samtidigt som väljarkåren kanske blir allt mer polariserad. Det är många väljare som säger ja till SD men nej till V. Och många väljare som tvärtom säger nej till SD men ja till V. Men den andel av väljarkåren som ligger så pass mycket i mitten att de absolut inte vill ha vare sig vill ha SD-politik eller V-politik är inte lika stor idag som tidigare. En hel del borgerliga väljare är i dag öppna för SD-samarbete. Och en hel del S- och MP-väljare, och till och med en del C-väljare är i dag öppna för V-samarbete.

Det gör att Centerns väljarpotential riskerar att bli allt smalare. Det är Centerns stora vågspel i detta.

Fördelar:

▪Centern markerar verkligen att de står i mitten av svensk politik. Inget annat parti ligger så tydligt i mitten som Centern gör.

▪Centern har en betydande chans att bli vågmästare igen efter valet 2022. Det är inte säkert – men möjligt. I det läget har C en gyllene chans att få igenom en hel del politik.

Min bedömning är samtidigt att risken för ett nyval direkt efter ordinarie nu val ökar. Mycket pekar på att C inte kommer att vika sig – Annie Lööfs parti vill varken samverka med SD eller V. Den saken i kombination med att S och M svåreligen vill samarbeta ökar sannolikheten för att man inte kan bilda någon regering efter valet 2022, beroende på valresultatet.

Slutsats

Centerns svåra balansgång kan komma att sluta i succé. Om det visar sig att många väljare vill ha en politik där vare sig SD eller V ges inflytande så är Centern det tydligaste alternativet - ja rent av det enda alternativet. Partiet har också chans att bli vågmästare efter valet 2022. Centerns positionering kan komma att ge utdelning både i väljare och inflytande. Det är vad Centern siktar in sig på.

Men balansgången kan även sluta i fiasko. Partiet lär bli angripet från alla de håll och det finns en risk för Centern att den grupp väljare som partiet eftersträvar visar sig vara alltför liten och kanske till och med krympande.

Emellertid ligger Centern nu på sitt högsta stöd på 33 år sett till valresultaten. Det indikerar att partiet har ett större stöd för sin nej-till-både-SD-och-V-linje än vad bilden i media ger.

Foto: Centern


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen