ANALYS: Centerns svåra balansgång – Kan sluta med succé eller fiasko

2021 11 24

Centerpartiet går just nu en svår politisk balansgång som kan sluta såväl med succé som med stort nederlag.

Partiet med partiledare Annie Lööf i spetsen levererade idag två beslut – som många finner motstridiga:

1, Ja till S-MP-regering med Magdalena Andersson (S) som statsminister.

2, Nej till S-MP-regeringens budget. Centern röstade endast på sin egen budget och när slutröstningsomgången kom mellan S-MP-budgeten och M-KD-SD-budgeten så lade Centern ned sina röster vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann. Exakt hur budgetomröstningen gick till kan du se i mitt TV-inslag här.

ANALYS & SVAR

Här är några av de centrala frågorna när det gäller Centern och framtiden i svensk politik.

Varför röstade Centern ja till S-MP-regeringen?

Det beror på två saker.

▪Dels att Centern anser att Sverige måste ha en regering. Landet kan inte vara regeringslöst.

▪Dels för att Centern väljer S-MP-regeringen före M-KD-SD-sidan eftersom SD ingår där. Centern säger blankt nej till alla regeringsunderlag där SD ingår.

Varför röstade Centern nej till S-MP-budgeten och föredrog M-KD-SD-budgeten istället?

-Centern accepterar inte att Vänsterpartiet får påverkan på den politik som Centern är med och röstar fram. S-MP-regeringens samtal med C senaste dagarna som även ledde fram till ett slags inriktningsbeslut om att framtida politik delvis ska förankras hos V kunde inte Centern acceptera. Samtidigt ska det framhållas att C röstade aldrig på M-KD-SD-budgeten. Men partiet var väl medvetet om att effekten av att inte rösta på S-MP-budgeten skulle bli att M-KD-SD-budgeten gick igenom.

Resultatet blev att Centerns förankring i mitten av svensk politik förstärktes.

Hur kan man kortfattat summera dessa två aningen motstridiga besked från Centern?

▪1, Centern anser att Sverige måste kunna styras och väljer det regeringsunderlag där SD ej ingår.

▪2, Efter att själva regeringen röstats fram så ska den regeringen även driva igenom sakpolitiska förslag. Och på den punkten säger C blankt nej till att det blir vänsterpolitik där V får vara med och påverka.

Vad vinner Centern på detta?

Vad partiet vinner är egentligen ingenting omedelbart, tvärtom riskerar C att en del C-förslag inte blir verklighet. Centern gör helt enkelt så här för att de vill skapa mittenpolitik. De markerar kraftfullt emot att Sverige går i en riktning som SD eller V vill ha.

Om man ser på detta mer med fokus på hur det kan påverka Centern inför valet 2022 – vad är då fördelarna och nackdelarna?

Nackdelar:

▪Centern säger totalt nej till SD och V samtidigt som väljarkåren kanske blir allt mer polariserad. Det är många väljare som säger ja till SD men nej till V. Och många väljare som tvärtom säger nej till SD men ja till V. Men den andel av väljarkåren som ligger så pass mycket i mitten att de absolut inte vill ha vare sig vill ha SD-politik eller V-politik är inte lika stor idag som tidigare. En hel del borgerliga väljare är i dag öppna för SD-samarbete. Och en hel del S- och MP-väljare, och till och med en del C-väljare är i dag öppna för V-samarbete.

Det gör att Centerns väljarpotential riskerar att bli allt smalare. Det är Centerns stora vågspel i detta.

Fördelar:

▪Centern markerar verkligen att de står i mitten av svensk politik. Inget annat parti ligger så tydligt i mitten som Centern gör.

▪Centern har en betydande chans att bli vågmästare igen efter valet 2022. Det är inte säkert – men möjligt. I det läget har C en gyllene chans att få igenom en hel del politik.

Min bedömning är samtidigt att risken för ett nyval direkt efter ordinarie nu val ökar. Mycket pekar på att C inte kommer att vika sig – Annie Lööfs parti vill varken samverka med SD eller V. Den saken i kombination med att S och M svåreligen vill samarbeta ökar sannolikheten för att man inte kan bilda någon regering efter valet 2022, beroende på valresultatet.

Slutsats

Centerns svåra balansgång kan komma att sluta i succé. Om det visar sig att många väljare vill ha en politik där vare sig SD eller V ges inflytande så är Centern det tydligaste alternativet - ja rent av det enda alternativet. Partiet har också chans att bli vågmästare efter valet 2022. Centerns positionering kan komma att ge utdelning både i väljare och inflytande. Det är vad Centern siktar in sig på.

Men balansgången kan även sluta i fiasko. Partiet lär bli angripet från alla de håll och det finns en risk för Centern att den grupp väljare som partiet eftersträvar visar sig vara alltför liten och kanske till och med krympande.

Emellertid ligger Centern nu på sitt högsta stöd på 33 år sett till valresultaten. Det indikerar att partiet har ett större stöd för sin nej-till-både-SD-och-V-linje än vad bilden i media ger.

Foto: Centern

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen