ANALYS: Centerns svåra balansgång – Kan sluta med succé eller fiasko

2021 11 24

Centerpartiet går just nu en svår politisk balansgång som kan sluta såväl med succé som med stort nederlag.

Partiet med partiledare Annie Lööf i spetsen levererade idag två beslut – som många finner motstridiga:

1, Ja till S-MP-regering med Magdalena Andersson (S) som statsminister.

2, Nej till S-MP-regeringens budget. Centern röstade endast på sin egen budget och när slutröstningsomgången kom mellan S-MP-budgeten och M-KD-SD-budgeten så lade Centern ned sina röster vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann. Exakt hur budgetomröstningen gick till kan du se i mitt TV-inslag här.

ANALYS & SVAR

Här är några av de centrala frågorna när det gäller Centern och framtiden i svensk politik.

Varför röstade Centern ja till S-MP-regeringen?

Det beror på två saker.

Dels att Centern anser att Sverige måste ha en regering. Landet kan inte vara regeringslöst.

Dels för att Centern väljer S-MP-regeringen före M-KD-SD-sidan eftersom SD ingår där. Centern säger blankt nej till alla regeringsunderlag där SD ingår.

Varför röstade Centern nej till S-MP-budgeten och föredrog M-KD-SD-budgeten istället?

-Centern accepterar inte att Vänsterpartiet får påverkan på den politik som Centern är med och röstar fram. S-MP-regeringens samtal med C senaste dagarna som även ledde fram till ett slags inriktningsbeslut om att framtida politik delvis ska förankras hos V kunde inte Centern acceptera. Samtidigt ska det framhållas att C röstade aldrig på M-KD-SD-budgeten. Men partiet var väl medvetet om att effekten av att inte rösta på S-MP-budgeten skulle bli att M-KD-SD-budgeten gick igenom.

Resultatet blev att Centerns förankring i mitten av svensk politik förstärktes.

Hur kan man kortfattat summera dessa två aningen motstridiga besked från Centern?

1, Centern anser att Sverige måste kunna styras och väljer det regeringsunderlag där SD ej ingår.

2, Efter att själva regeringen röstats fram så ska den regeringen även driva igenom sakpolitiska förslag. Och på den punkten säger C blankt nej till att det blir vänsterpolitik där V får vara med och påverka.

Vad vinner Centern på detta?

Vad partiet vinner är egentligen ingenting omedelbart, tvärtom riskerar C att en del C-förslag inte blir verklighet. Centern gör helt enkelt så här för att de vill skapa mittenpolitik. De markerar kraftfullt emot att Sverige går i en riktning som SD eller V vill ha.

Om man ser på detta mer med fokus på hur det kan påverka Centern inför valet 2022 – vad är då fördelarna och nackdelarna?

Nackdelar:

Centern säger totalt nej till SD och V samtidigt som väljarkåren kanske blir allt mer polariserad. Det är många väljare som säger ja till SD men nej till V. Och många väljare som tvärtom säger nej till SD men ja till V. Men den andel av väljarkåren som ligger så pass mycket i mitten att de absolut inte vill ha vare sig vill ha SD-politik eller V-politik är inte lika stor idag som tidigare. En hel del borgerliga väljare är i dag öppna för SD-samarbete. Och en hel del S- och MP-väljare, och till och med en del C-väljare är i dag öppna för V-samarbete.

Det gör att Centerns väljarpotential riskerar att bli allt smalare. Det är Centerns stora vågspel i detta.

Fördelar:

Centern markerar verkligen att de står i mitten av svensk politik. Inget annat parti ligger så tydligt i mitten som Centern gör.

Centern har en betydande chans att bli vågmästare igen efter valet 2022. Det är inte säkert – men möjligt. I det läget har C en gyllene chans att få igenom en hel del politik.

Min bedömning är samtidigt att risken för ett nyval direkt efter ordinarie nu val ökar. Mycket pekar på att C inte kommer att vika sig – Annie Lööfs parti vill varken samverka med SD eller V. Den saken i kombination med att S och M svåreligen vill samarbeta ökar sannolikheten för att man inte kan bilda någon regering efter valet 2022, beroende på valresultatet.

Slutsats

Centerns svåra balansgång kan komma att sluta i succé. Om det visar sig att många väljare vill ha en politik där vare sig SD eller V ges inflytande så är Centern det tydligaste alternativet - ja rent av det enda alternativet. Partiet har också chans att bli vågmästare efter valet 2022. Centerns positionering kan komma att ge utdelning både i väljare och inflytande. Det är vad Centern siktar in sig på.

Men balansgången kan även sluta i fiasko. Partiet lär bli angripet från alla de håll och det finns en risk för Centern att den grupp väljare som partiet eftersträvar visar sig vara alltför liten och kanske till och med krympande.

Emellertid ligger Centern nu på sitt högsta stöd på 33 år sett till valresultaten. Det indikerar att partiet har ett större stöd för sin nej-till-både-SD-och-V-linje än vad bilden i media ger.

Foto: Centern

Finland säger nej till Ukraina – “mycket, mycket allvarligt”

2025 12 04

När utkastet på den amerikanska fredsplanen med 28 punkter läckte i november uttrycktes att Finland specifikt skulle stå för säkerhetsgarantier till Ukraina.

Det är obegripligt för den finländska statsministern Petteri Orpo.

Något sådant scenario är inte aktuellt. Även om planen sedan dess har justerats sätter Finland ned foten: säkerhetsgarantier som liknar Natos artikel 5 kommer inte att finnas på bordet.

– Vi har inte haft några diskussioner om den här frågan. Jag vet inte varför Finland nämndes i tidningen, säger Petteri Orpo enligt Yle och tillägger:

– Vi måste förstå att en säkerhetsgaranti är något mycket, mycket allvarligt. Vi är inte redo att ge säkerhetsgarantier, men vi kan hjälpa till med säkerhetsarrangemang. Skillnaden mellan dem är enorm.

"Helt annan sak"

Finland säger med andra ord blankt nej till att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier.

Däremot är man beredda att engagera sig i så kallade säkerhetsarrangemang för det krigsdrabbade landet.

– Orpo sade dock att Finland inte har sett några detaljer eller ett exakt förslag om säkerhetsgarantier. Han noterade att arbetet med att upprätta säkerhetsarrangemang skulle fortsätta – och att det var en helt annan sak än säkerhetsgarantier, skriver Yle efter att Orpo höll en gemensam pressträff med svenska statsministern Ulf Kristersson igår.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

Rubios besked: fredsavtal först

Frågan om säkerhetsgarantier från väst vid ett eventuellt krigsslut har varit central för Ukraina, som fruktar att Ryssland kan gå till attack igen i framtiden.

USA:s utrikesminister Marco Rubio har i sin tur informerat europeiska allierade att USA vill ha ett fredsavtal innan man säger ja till några sådana garantier, uppgav Politico förra veckan.

Rubios besked är ytterligare ett tecken på att amerikanerna vill ha ett fredsavtal så fort som möjligt – och sedan lösa övriga frågor.

Rubio ska dock ha sagt till europeerna att säkerhetsgarantier är “en prioritering” för Trump-administrationen.

– Utrikesminister Rubio, tillsammans med hela Trumpadministrationen, har tydligt understrukit att säkerhetsgarantier skulle behöva vara en del av varje fredsavtal, vilket han konsekvent har framhållit både offentligt och privat, säger utrikesdepartementets talesperson Tommy Pigott.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Norge inleder ryssjakt – Putins fartyg är varnade

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

– Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen