ANALYS: Centerns svåra balansgång – Kan sluta med succé eller fiasko

2021 11 24

Centerpartiet går just nu en svår politisk balansgång som kan sluta såväl med succé som med stort nederlag.

Partiet med partiledare Annie Lööf i spetsen levererade idag två beslut – som många finner motstridiga:

1, Ja till S-MP-regering med Magdalena Andersson (S) som statsminister.

2, Nej till S-MP-regeringens budget. Centern röstade endast på sin egen budget och när slutröstningsomgången kom mellan S-MP-budgeten och M-KD-SD-budgeten så lade Centern ned sina röster vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann. Exakt hur budgetomröstningen gick till kan du se i mitt TV-inslag här.

ANALYS & SVAR

Här är några av de centrala frågorna när det gäller Centern och framtiden i svensk politik.

Varför röstade Centern ja till S-MP-regeringen?

Det beror på två saker.

▪Dels att Centern anser att Sverige måste ha en regering. Landet kan inte vara regeringslöst.

▪Dels för att Centern väljer S-MP-regeringen före M-KD-SD-sidan eftersom SD ingår där. Centern säger blankt nej till alla regeringsunderlag där SD ingår.

Varför röstade Centern nej till S-MP-budgeten och föredrog M-KD-SD-budgeten istället?

-Centern accepterar inte att Vänsterpartiet får påverkan på den politik som Centern är med och röstar fram. S-MP-regeringens samtal med C senaste dagarna som även ledde fram till ett slags inriktningsbeslut om att framtida politik delvis ska förankras hos V kunde inte Centern acceptera. Samtidigt ska det framhållas att C röstade aldrig på M-KD-SD-budgeten. Men partiet var väl medvetet om att effekten av att inte rösta på S-MP-budgeten skulle bli att M-KD-SD-budgeten gick igenom.

Resultatet blev att Centerns förankring i mitten av svensk politik förstärktes.

Hur kan man kortfattat summera dessa två aningen motstridiga besked från Centern?

▪1, Centern anser att Sverige måste kunna styras och väljer det regeringsunderlag där SD ej ingår.

▪2, Efter att själva regeringen röstats fram så ska den regeringen även driva igenom sakpolitiska förslag. Och på den punkten säger C blankt nej till att det blir vänsterpolitik där V får vara med och påverka.

Vad vinner Centern på detta?

Vad partiet vinner är egentligen ingenting omedelbart, tvärtom riskerar C att en del C-förslag inte blir verklighet. Centern gör helt enkelt så här för att de vill skapa mittenpolitik. De markerar kraftfullt emot att Sverige går i en riktning som SD eller V vill ha.

Om man ser på detta mer med fokus på hur det kan påverka Centern inför valet 2022 – vad är då fördelarna och nackdelarna?

Nackdelar:

▪Centern säger totalt nej till SD och V samtidigt som väljarkåren kanske blir allt mer polariserad. Det är många väljare som säger ja till SD men nej till V. Och många väljare som tvärtom säger nej till SD men ja till V. Men den andel av väljarkåren som ligger så pass mycket i mitten att de absolut inte vill ha vare sig vill ha SD-politik eller V-politik är inte lika stor idag som tidigare. En hel del borgerliga väljare är i dag öppna för SD-samarbete. Och en hel del S- och MP-väljare, och till och med en del C-väljare är i dag öppna för V-samarbete.

Det gör att Centerns väljarpotential riskerar att bli allt smalare. Det är Centerns stora vågspel i detta.

Fördelar:

▪Centern markerar verkligen att de står i mitten av svensk politik. Inget annat parti ligger så tydligt i mitten som Centern gör.

▪Centern har en betydande chans att bli vågmästare igen efter valet 2022. Det är inte säkert – men möjligt. I det läget har C en gyllene chans att få igenom en hel del politik.

Min bedömning är samtidigt att risken för ett nyval direkt efter ordinarie nu val ökar. Mycket pekar på att C inte kommer att vika sig – Annie Lööfs parti vill varken samverka med SD eller V. Den saken i kombination med att S och M svåreligen vill samarbeta ökar sannolikheten för att man inte kan bilda någon regering efter valet 2022, beroende på valresultatet.

Slutsats

Centerns svåra balansgång kan komma att sluta i succé. Om det visar sig att många väljare vill ha en politik där vare sig SD eller V ges inflytande så är Centern det tydligaste alternativet - ja rent av det enda alternativet. Partiet har också chans att bli vågmästare efter valet 2022. Centerns positionering kan komma att ge utdelning både i väljare och inflytande. Det är vad Centern siktar in sig på.

Men balansgången kan även sluta i fiasko. Partiet lär bli angripet från alla de håll och det finns en risk för Centern att den grupp väljare som partiet eftersträvar visar sig vara alltför liten och kanske till och med krympande.

Emellertid ligger Centern nu på sitt högsta stöd på 33 år sett till valresultaten. Det indikerar att partiet har ett större stöd för sin nej-till-både-SD-och-V-linje än vad bilden i media ger.

Foto: Centern


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen