ANALYS: Civilminister Ida Karkiainen (S) – Kan hon sitta kvar eller inte?

2021 12 11

Det stormar rejält kring Sveriges nya civilminister som får svara på frågor om en sydstatsflagga, en påstådd Hitlerhälsning och hennes sambos musikband.

Efter att en bild där Ida Karkiainen sträcker upp en arm i luften, i en gest som ser ut som en Hitlerhälsning, har kommit ut i media har frågorna varit många kring Magdalena Anderssons (S) yngsta minister, den 33-åriga Ida Karkiainen från Haparanda.

ANALYS

Denna analys görs naturligt nog utifrån de uppgifter som är kända vid den tidpunkt analysen skrivs och utifrån de uppgifter som nämns i denna text.

Ungdomssynder

Alla – ja i alla fall väldigt många av oss – har gjort saker i vår ungdom som inte var lyckade. Så länge det håller sig inom vissa gränser, och inte avser allt för grova brott med mera, torde gemene man vara av åsikten att ungdomssynder är ungdomssynder och inget som ska lyftas fram 10 – 15 år senare för att belasta personen i fråga.

Inte ansvarig för andras handlande

En annan princip är att ansvara för det man själv har gjort och inte pekas ut som ansvarig för något som andra personer har gjort sig skyldig till, även om det är någon som är närstående.

Tidsaspekten central

I detta sammanhang är följande av vikt:

▪Hur långt tillbaka låg de så kallade ungdomssynderna i relation till den aktuella personens ålder idag. En person som är 55 år kan ha svårt att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 43 år. Men en 31-åring har betydligt lättare att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 19 år – eftersom allmänheten har lättare att förlåta vad man gjorde i ungdomen.

Samtidigt spelar det förstås in exakt vad det är som har inträffat. Det handlar alltid om väljarnas förtroende.

Det finns inga allmänna gränser för antalet år som ska förflyta utan det skiljer sig från fall till fall och från vad varje enskild bedömare själv anser.

Svårt bedöma i efterhand

▪Hur engagerad var man i de händelser som ägde rum i ungdomen, exakt vad var det som ägde rum och agerade man på något sätt för att motverka eller ta avstånd från det inträffade när det ägde rum.

Detta är svårt att bedöma i efterhand då det dels var många år sedan det inträffade, dels kan upplevas ganska olika beroende på vem man frågar. Olika aktörer kan också känna till olika delar av händelseförloppet.

Tre viktiga punkter

Jag är en person som rent allmänt tror på följande:

🔸 1, Det är värdefullt att ge en andra chans och att inte fördöma rakt av utan att ha bilden helt klar för sig, vilket man ofta inte har. Sedan finns det givetvis gränser.

🔸 2, Av yttersta vikt är om och hur personen tar avstånd från det inträffade.

🔸 3, En annan viktig faktor är hur personen har agerat under den tid som förflutit sedan den inträffade skedde. Har man agerat på ett sätt som stärker att man tar avstånd från det inträffade – eller kan man tvärtom konstatera att det finns ett mönster som kan beläggas även i närtid.

Vinner på att avvakta

När det gäller uppgifterna kring Ida Karkiainens agerande torde Magdalena Andersson (S) vinna på att avvakta några timmar ytterligare innan hon bedömer underlaget då det i dylika fall ofta kan komma fram mer information allt eftersom.

Lägg alla kort på bordet

Samtidigt har den unga ministern själv mycket att vinna på att lägga alla kort på bordet i ett ärligt möte med statsministern. Om det finns något att berätta så bör det göras omgående då det blir allt svårare att hantera om det sipprar ut negativ information efter att man gått ut i media och givit sin syn på saken.

Min bedömning – Kan  sitta kvar

Utifrån den information jag nu tagit del av i media är min bedömning att Ida Karkiainen kan sitta kvar som minister i regeringen. Händelserna ligger långt tillbaka i tiden och hon står idag för helt andra värderingar än de som uttrycks i musiken och som den Sydstatsflagga som hänger i sambons bands replokal i Haparanda står för.

Dessutom kan i nuläget väldigt lite kopplas till Ida Karkiainen som person, utöver den påstådda Hitlerhälsningen där det faktiskt är oklart vad det är för slags gest hon gör.

Musikband

Civilministern har även fått svara på frågor om att hon varit med på spelningar med musikbandet Raubtier,  vid en tidpunkt som hon enligt tidningen bedömer 10 – 11 år tillbaka i tiden då hon även satt i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Haparanda.

Dagens Nyheter rapporterar om att bandet inte har någon koppling till vitmaktrörelsen, enligt musiketnologen Benjamin Teitelbaum som DN har intervjuat. 

Utifrån nu känd information

Min samlade bedömning – baserat på det som är känt och som även nämns i denna text – är att hon kan sitta kvar som minister. Den tid som förflutit, de värderingar hon står för idag och de uppgifter som när denna analys skrivs är kända pekar på att hon kan tvedklöst sitta kvar som minister enligt min bedömning.

En intressant fråga är hur allmänhetens dom hade varit om det i stället varit en SD-politiker. Det får hanteras i en separat text.

Foto: Regeringskansliet, Magnus Liljegren


10dec2025

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen