ANALYS: Civilminister Ida Karkiainen (S) – Kan hon sitta kvar eller inte?

2021 12 11

Det stormar rejält kring Sveriges nya civilminister som får svara på frågor om en sydstatsflagga, en påstådd Hitlerhälsning och hennes sambos musikband.

Efter att en bild där Ida Karkiainen sträcker upp en arm i luften, i en gest som ser ut som en Hitlerhälsning, har kommit ut i media har frågorna varit många kring Magdalena Anderssons (S) yngsta minister, den 33-åriga Ida Karkiainen från Haparanda.

ANALYS

Denna analys görs naturligt nog utifrån de uppgifter som är kända vid den tidpunkt analysen skrivs och utifrån de uppgifter som nämns i denna text.

Ungdomssynder

Alla – ja i alla fall väldigt många av oss – har gjort saker i vår ungdom som inte var lyckade. Så länge det håller sig inom vissa gränser, och inte avser allt för grova brott med mera, torde gemene man vara av åsikten att ungdomssynder är ungdomssynder och inget som ska lyftas fram 10 – 15 år senare för att belasta personen i fråga.

Inte ansvarig för andras handlande

En annan princip är att ansvara för det man själv har gjort och inte pekas ut som ansvarig för något som andra personer har gjort sig skyldig till, även om det är någon som är närstående.

Tidsaspekten central

I detta sammanhang är följande av vikt:

▪Hur långt tillbaka låg de så kallade ungdomssynderna i relation till den aktuella personens ålder idag. En person som är 55 år kan ha svårt att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 43 år. Men en 31-åring har betydligt lättare att komma undan med saker som begicks för 12 år sedan när man var 19 år – eftersom allmänheten har lättare att förlåta vad man gjorde i ungdomen.

Samtidigt spelar det förstås in exakt vad det är som har inträffat. Det handlar alltid om väljarnas förtroende.

Det finns inga allmänna gränser för antalet år som ska förflyta utan det skiljer sig från fall till fall och från vad varje enskild bedömare själv anser.

Svårt bedöma i efterhand

▪Hur engagerad var man i de händelser som ägde rum i ungdomen, exakt vad var det som ägde rum och agerade man på något sätt för att motverka eller ta avstånd från det inträffade när det ägde rum.

Detta är svårt att bedöma i efterhand då det dels var många år sedan det inträffade, dels kan upplevas ganska olika beroende på vem man frågar. Olika aktörer kan också känna till olika delar av händelseförloppet.

Tre viktiga punkter

Jag är en person som rent allmänt tror på följande:

🔸 1, Det är värdefullt att ge en andra chans och att inte fördöma rakt av utan att ha bilden helt klar för sig, vilket man ofta inte har. Sedan finns det givetvis gränser.

🔸 2, Av yttersta vikt är om och hur personen tar avstånd från det inträffade.

🔸 3, En annan viktig faktor är hur personen har agerat under den tid som förflutit sedan den inträffade skedde. Har man agerat på ett sätt som stärker att man tar avstånd från det inträffade – eller kan man tvärtom konstatera att det finns ett mönster som kan beläggas även i närtid.

Vinner på att avvakta

När det gäller uppgifterna kring Ida Karkiainens agerande torde Magdalena Andersson (S) vinna på att avvakta några timmar ytterligare innan hon bedömer underlaget då det i dylika fall ofta kan komma fram mer information allt eftersom.

Lägg alla kort på bordet

Samtidigt har den unga ministern själv mycket att vinna på att lägga alla kort på bordet i ett ärligt möte med statsministern. Om det finns något att berätta så bör det göras omgående då det blir allt svårare att hantera om det sipprar ut negativ information efter att man gått ut i media och givit sin syn på saken.

Min bedömning – Kan  sitta kvar

Utifrån den information jag nu tagit del av i media är min bedömning att Ida Karkiainen kan sitta kvar som minister i regeringen. Händelserna ligger långt tillbaka i tiden och hon står idag för helt andra värderingar än de som uttrycks i musiken och som den Sydstatsflagga som hänger i sambons bands replokal i Haparanda står för.

Dessutom kan i nuläget väldigt lite kopplas till Ida Karkiainen som person, utöver den påstådda Hitlerhälsningen där det faktiskt är oklart vad det är för slags gest hon gör.

Musikband

Civilministern har även fått svara på frågor om att hon varit med på spelningar med musikbandet Raubtier,  vid en tidpunkt som hon enligt tidningen bedömer 10 – 11 år tillbaka i tiden då hon även satt i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Haparanda.

Dagens Nyheter rapporterar om att bandet inte har någon koppling till vitmaktrörelsen, enligt musiketnologen Benjamin Teitelbaum som DN har intervjuat. 

Utifrån nu känd information

Min samlade bedömning – baserat på det som är känt och som även nämns i denna text – är att hon kan sitta kvar som minister. Den tid som förflutit, de värderingar hon står för idag och de uppgifter som när denna analys skrivs är kända pekar på att hon kan tvedklöst sitta kvar som minister enligt min bedömning.

En intressant fråga är hur allmänhetens dom hade varit om det i stället varit en SD-politiker. Det får hanteras i en separat text.

Foto: Regeringskansliet, Magnus Liljegren


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen