ANALYS: Därför går det dåligt för SD i kyrkovalet – Får bara 7,8 %

2021 09 20

SD hade hoppats på rejäla framgångar i kyrkovalet men istället backar partiet och får bara 7,8 %.

För Sverigedemokraterna blev kyrkovalet en besvikelse. Partiet hade förhoppningar om att öka och för första gången få över 10 % i kyrkovalet. Men istället backar partiet för första gången på 20 år.

Minus 1,5 %-enheter

I kyrkovalet 2017 fick SD 9,3 % men när 99,8 % av rösterna är räknade i årets kyrkoval 2021 så backar partiet med 1,5 procentenheter till 7,8 %.

ANALYS

Sverigedemokraterna har hamnat i ett oväntat dilemma som sannolikt ligger bakom att partiet backar i årets kyrkoval trots att man storsatsat. SD har en längre tid varit mycket kritiska till Svenska Kyrkans utveckling och har bland annat fört fram följande:

Kyrkan har slagsida till vänster

Kyrkan ska inte vara flyktingaktivistiska

Kyrkan värnar inte svensk kultur tillräckligt bra

Kritiserat kyrkan många år

SD:s kritik mot Svenska Kyrkan har pågått under många år och samtidigt har många SD-sympatisörer och även andra väljare stämt in i SD:s kritik vilket lär ha bidragit till att Svenska Kyrkan tappar medlemmar.

Det är troligt att en hel del SD-sympatisörer lämnat kyrkan och inte längre betalar in medlemsavgiften. Och utan medlemskap får man inte heller rösta i kyrkovalet vilket i sin tur leder till SD tappar mark på valdagen.

Högern backar

En del tidigare SD-väljare kan ha gått till Alternativ för Sverige men samtidigt backar SD mer än AfS ökar. Dessutom backar även Kristdemokrater i Svenska Kyrkan och konservativa Frimodig Kyrka. Också Borgerligt Alternativ backar.

Slutsatsen är helt enkelt att konservativa krafter backar i kyrkovalet 2021 samtidigt som vänstern ökar.

Foto: J. Flobrant

[yop_poll id="624"]

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

Diktatorns dagar är räknade: “Förbered er för Putins död”

2026-01-29

Klockan tickar för Vladimir Putin.

Den 73-åriga diktatorn är Rysslands längst tjänstgörande ledare sedan Josef Stalin.

Troligtvis kommer han att dö vid makten.

Men.

Det kan ske tidigare än många förväntar sig, menar John Kennedy, ledande Rysslandsexpert och chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet på forskningsorganisationen Rand Europe.

– Det mest troliga scenariot är att Putin dör vid makten, med tanke på att han har byggt ett system med total lojalitet i centrum. Sedan skulle det behöva ske en mycket snabb omorganisering, eliten skulle behöva gå samman och förhandla om makten, säger han till Daily Mail.

Riskerar att mördas

Vladimir Putin har vid 73 års ålder nått ganska exakt den förväntade livslängden för en genomsnittlig person i Ryssland.

Flera trovärdiga rapporter om att Putin söker alternativa behandlingar för hälsoproblem är ett av skälen till att diktatorn kan leva på lånad tid, menar John Kennedy.

Experten utesluter dock inte möjligheten att Putins mördas. Det bedöms dock vara mer sannolikt att mordet i så fall begås av regionala fraktioner som burit bördan i Ukrainakriget, snarare än av den styrande eliten.

Enligt forskaren skulle det kunna ske trots massiva säkerhetspådrag kring presidenten.

– Mord inträffar. Han måste fortfarande besöka Rysslands allierade och regionerna – det kommer att finnas möjligheter. Tycker jag att det är ett troligt scenario? Det är inte mindre troligt än något annat. Det är absolut möjligt att någon känner tillräckligt med missnöje, med tanke på situationen i Ukraina, för att vilja döda honom.

LÄS MER: Allt faller – Ryssland närmar sig skräckscenario

Uppmaningen: förbered er

Enligt John Kennedy är diktatorns dagar räknade. Han uppmanar världen att redan nu börja förbereda sig för det kaos som lär utspela sig den dag Putin lämnar jordelivet.

– Oavsett om det blir en förändring ledd av omgivningen, eller om det blir ett demokratiskt uppror eller en militärkupp, är det nödvändigt att planera för alla dessa eventualiteter, säger experten.

LÄS MER: Putin bjuder in Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen