ANALYS: Därför går det dåligt för SD i kyrkovalet – Får bara 7,8 %

2021 09 20

SD hade hoppats på rejäla framgångar i kyrkovalet men istället backar partiet och får bara 7,8 %.

För Sverigedemokraterna blev kyrkovalet en besvikelse. Partiet hade förhoppningar om att öka och för första gången få över 10 % i kyrkovalet. Men istället backar partiet för första gången på 20 år.

Minus 1,5 %-enheter

I kyrkovalet 2017 fick SD 9,3 % men när 99,8 % av rösterna är räknade i årets kyrkoval 2021 så backar partiet med 1,5 procentenheter till 7,8 %.

ANALYS

Sverigedemokraterna har hamnat i ett oväntat dilemma som sannolikt ligger bakom att partiet backar i årets kyrkoval trots att man storsatsat. SD har en längre tid varit mycket kritiska till Svenska Kyrkans utveckling och har bland annat fört fram följande:

▪Kyrkan har slagsida till vänster

▪Kyrkan ska inte vara flyktingaktivistiska

▪Kyrkan värnar inte svensk kultur tillräckligt bra

Kritiserat kyrkan många år

SD:s kritik mot Svenska Kyrkan har pågått under många år och samtidigt har många SD-sympatisörer och även andra väljare stämt in i SD:s kritik vilket lär ha bidragit till att Svenska Kyrkan tappar medlemmar.

Det är troligt att en hel del SD-sympatisörer lämnat kyrkan och inte längre betalar in medlemsavgiften. Och utan medlemskap får man inte heller rösta i kyrkovalet vilket i sin tur leder till SD tappar mark på valdagen.

Högern backar

En del tidigare SD-väljare kan ha gått till Alternativ för Sverige men samtidigt backar SD mer än AfS ökar. Dessutom backar även Kristdemokrater i Svenska Kyrkan och  konservativa Frimodig Kyrka. Också Borgerligt Alternativ backar.

Slutsatsen är helt enkelt att konservativa krafter backar i kyrkovalet 2021 samtidigt som vänstern ökar.

Foto: J. Flobrant

[yop_poll id="624"]

27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen