ANALYS: Demokraterna kan slå två flugor i en smäll i Iowa

2022 01 30

Demokraterna har nu chans att slå två flugor i en smäll inför USA:s presidentval 2024.

Det handlar om en liten men ack så viktig delstat på USA:s landsbygd – Iowa.

First-in-the-nation Caucus

Iowa är en av de viktigaste delstaterna i USA:s process att utse presidentkandidater eftersom delstaten är den första av de 50 delstaterna, Washington DC och de fem territorierna att hålla nomineringsmöten; det medlemsval där varje delstat utser delegater som deltar i kandidatomröstningen på respektive partis kongress.

Sedan 1800-talet

Delstaten uppges ha hållit den mer udda av de två nomineringsvalvarianterna, så kallade caucuses, ända sedan 1800-talet. Caucus skiljer sig från den andra varianten, primary, genom att istället för att utgöras av vanliga val med enkla röstsedlar, istället utgöras av diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten.

Genombrott 1972

Vid primärvalet 1972 fick Iowas primärval, det vill säga Iowa Caucus, sitt stora genombrott.

Den unge politiske strategen Gary Hart höll i trådarna för senator George McGoverns valkampanj 1972 och när Hart insåg att Iowa var första delstat att hålla primärval fick han en idé.

Blev succé

Gary Hart, som många år senare själv stod som presidentkandidat i ett av de mest spektakulära primärvalen någonsin, beslutade sig för att ta tillfället i akt och satsa på att skaka liv i de avsomnade nomineringsmötena i Iowa för att ge sin kandidat mediautrymme.

Det funkade och McGovern lyckades mot alla odds vinna hela primärvalet inom Demokraterna.

Bill Clinton

Sedan dess har många presidenter inlett sin presidentvalskarriär med att vinna primärvalen i Iowa. Al Gore, John Kerry, Barack Obama och Hillary Clinton är några av dem.

Den senaste Demokraten att vinna primärvalet och utses till sitt partis presidentkandidat utan att vinna i Iowa är Bill Clinton.

Brakade samman

Men primärvalet i Iowa blev ett stort fiasko senaste gången, 2020.

Teknologin som skulle sammanställa rösträkningen brakade samman och fortfarande två veckor efter valet hade resultatet inte kommit.

Dessutom har Iowas primärval länge kritiserats för att vara olämpligt att inleda partiets primärvalssäsong då delstatens demografiska sammansättning inte speglar vare sig USA:s genomsnittliga demografi eller Demokraternas väljarbas.

Få afroamerikaner och spansktalande

Det är få afroamerikanska och få spansktalande väljare i Iowa. Dessutom är det en utpräglad glesbygdsstat med stor övervikt inom lantbrukssektorn. Många faktorer talar emot Demokraterna i delstaten och när primärvalet 2000 dessutom brakade samman var det många i partiet som fått nog.

Primärvalskalendern

Nu har Demokraternas högsta partiorgan, Democratic National Committee, inlett sina samtal för att fatta beslut hur man ska göra med Iowa till valet 2024.

Starka krafter i partiet vill dels stoppa Iowa från att vara första delstat att hålla primärval, dels stoppa Iowa från att hålla caucus.

Istället vill man att Iowa kommer senare i primärvalskalendern och att delstaten gör som många andra delstater redan gjort, det vill säga byter från de krångliga nomineringsmötena till öppnare och rakare primary med direktröstning istället för diskussionsgrupper.

Näbbar och klor

Men traditionen med diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten, är väldigt stark i Iowa och många i delstaten stretar emot med näbbar och klor.

Deltagare efter deltagare vid Democratic National Committees möte i går lördag sågade emellertid Iowas Caucus och frågan är nu om man kommer att gå emot Iowademokraternas vilja på delstatsnivå eller inte.

South Carolina

– Varje gång utvecklingen av valet förändras så dramatiskt tills du kommer till South Carolina så betyder det att vi behöver titta på vad det handlar om, säger Yvette Lewis som är ordförande i Maryland Democratic Party, rapporterar Politico.

Joe Biden hamnade på en misslyckad fjärdeplats i Iowa och femma i New Hampshire men vann sedan stort i South Carolina där andelen afroamerikaner är betydligt större.

Många beslut bromsar

Något som talar emot att ändra på Iowas status är att det kräver en lång rad beslut på lokal nivå och flera strateger inom Demokraterna torde medge att det lutar åt att Iowa trots allt får behålla sin first-in-the-nation-status.

Smidig kompromiss

En enkelt kompromiss kunde vara att Iowa får stanna kvar som första primärvalsdelstaten men att man tvingas skifta från nomineringsmöten, caucus, till vanliga primärval, så kallade primaries.

Vita Huset har betydande påverkan på det slutgiltiga beslutet och om Joe Biden ställer upp i valet 2024 är det möjligt att Demokraternas primärval tonas ned och frågans betydelse minskar. Då är det mer sannolikt att Iowa Caucus förändras 2028.

Missar båda flugorna

Mycket talar därför för att Iowa har chans att slå två flugor i en smäll inför 2024 – men att man misslyckas och inte slår någon av följande två flugor:

🔺 Moderniserar Iowas primärval och byter från caucus till primary så att valdeltagandet ökar vilket det gör när folk kan rösta direkt med valsedlar och slipper delta i öppna diskussionsgrupper där man tvingas avslöja sin kandidatpreferens för grannar och vänner.

🔺 Lägger en annan delstat först i valkalendern så att partiet kan fokusera på väljargrupper som är av större statistisk betydelse för den slutliga utgången av Demokraternas primärval.

Foto: Iowa State Democratic Party

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen