ANALYS: Demokraterna kan slå två flugor i en smäll i Iowa

2022 01 30

Demokraterna har nu chans att slå två flugor i en smäll inför USA:s presidentval 2024.

Det handlar om en liten men ack så viktig delstat på USA:s landsbygd – Iowa.

First-in-the-nation Caucus

Iowa är en av de viktigaste delstaterna i USA:s process att utse presidentkandidater eftersom delstaten är den första av de 50 delstaterna, Washington DC och de fem territorierna att hålla nomineringsmöten; det medlemsval där varje delstat utser delegater som deltar i kandidatomröstningen på respektive partis kongress.

Sedan 1800-talet

Delstaten uppges ha hållit den mer udda av de två nomineringsvalvarianterna, så kallade caucuses, ända sedan 1800-talet. Caucus skiljer sig från den andra varianten, primary, genom att istället för att utgöras av vanliga val med enkla röstsedlar, istället utgöras av diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten.

Genombrott 1972

Vid primärvalet 1972 fick Iowas primärval, det vill säga Iowa Caucus, sitt stora genombrott.

Den unge politiske strategen Gary Hart höll i trådarna för senator George McGoverns valkampanj 1972 och när Hart insåg att Iowa var första delstat att hålla primärval fick han en idé.

Blev succé

Gary Hart, som många år senare själv stod som presidentkandidat i ett av de mest spektakulära primärvalen någonsin, beslutade sig för att ta tillfället i akt och satsa på att skaka liv i de avsomnade nomineringsmötena i Iowa för att ge sin kandidat mediautrymme.

Det funkade och McGovern lyckades mot alla odds vinna hela primärvalet inom Demokraterna.

Bill Clinton

Sedan dess har många presidenter inlett sin presidentvalskarriär med att vinna primärvalen i Iowa. Al Gore, John Kerry, Barack Obama och Hillary Clinton är några av dem.

Den senaste Demokraten att vinna primärvalet och utses till sitt partis presidentkandidat utan att vinna i Iowa är Bill Clinton.

Brakade samman

Men primärvalet i Iowa blev ett stort fiasko senaste gången, 2020.

Teknologin som skulle sammanställa rösträkningen brakade samman och fortfarande två veckor efter valet hade resultatet inte kommit.

Dessutom har Iowas primärval länge kritiserats för att vara olämpligt att inleda partiets primärvalssäsong då delstatens demografiska sammansättning inte speglar vare sig USA:s genomsnittliga demografi eller Demokraternas väljarbas.

Få afroamerikaner och spansktalande

Det är få afroamerikanska och få spansktalande väljare i Iowa. Dessutom är det en utpräglad glesbygdsstat med stor övervikt inom lantbrukssektorn. Många faktorer talar emot Demokraterna i delstaten och när primärvalet 2000 dessutom brakade samman var det många i partiet som fått nog.

Primärvalskalendern

Nu har Demokraternas högsta partiorgan, Democratic National Committee, inlett sina samtal för att fatta beslut hur man ska göra med Iowa till valet 2024.

Starka krafter i partiet vill dels stoppa Iowa från att vara första delstat att hålla primärval, dels stoppa Iowa från att hålla caucus.

Istället vill man att Iowa kommer senare i primärvalskalendern och att delstaten gör som många andra delstater redan gjort, det vill säga byter från de krångliga nomineringsmötena till öppnare och rakare primary med direktröstning istället för diskussionsgrupper.

Näbbar och klor

Men traditionen med diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten, är väldigt stark i Iowa och många i delstaten stretar emot med näbbar och klor.

Deltagare efter deltagare vid Democratic National Committees möte i går lördag sågade emellertid Iowas Caucus och frågan är nu om man kommer att gå emot Iowademokraternas vilja på delstatsnivå eller inte.

South Carolina

– Varje gång utvecklingen av valet förändras så dramatiskt tills du kommer till South Carolina så betyder det att vi behöver titta på vad det handlar om, säger Yvette Lewis som är ordförande i Maryland Democratic Party, rapporterar Politico.

Joe Biden hamnade på en misslyckad fjärdeplats i Iowa och femma i New Hampshire men vann sedan stort i South Carolina där andelen afroamerikaner är betydligt större.

Många beslut bromsar

Något som talar emot att ändra på Iowas status är att det kräver en lång rad beslut på lokal nivå och flera strateger inom Demokraterna torde medge att det lutar åt att Iowa trots allt får behålla sin first-in-the-nation-status.

Smidig kompromiss

En enkelt kompromiss kunde vara att Iowa får stanna kvar som första primärvalsdelstaten men att man tvingas skifta från nomineringsmöten, caucus, till vanliga primärval, så kallade primaries.

Vita Huset har betydande påverkan på det slutgiltiga beslutet och om Joe Biden ställer upp i valet 2024 är det möjligt att Demokraternas primärval tonas ned och frågans betydelse minskar. Då är det mer sannolikt att Iowa Caucus förändras 2028.

Missar båda flugorna

Mycket talar därför för att Iowa har chans att slå två flugor i en smäll inför 2024 – men att man misslyckas och inte slår någon av följande två flugor:

🔺 Moderniserar Iowas primärval och byter från caucus till primary så att valdeltagandet ökar vilket det gör när folk kan rösta direkt med valsedlar och slipper delta i öppna diskussionsgrupper där man tvingas avslöja sin kandidatpreferens för grannar och vänner.

🔺 Lägger en annan delstat först i valkalendern så att partiet kan fokusera på väljargrupper som är av större statistisk betydelse för den slutliga utgången av Demokraternas primärval.

Foto: Iowa State Democratic Party

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryssland hotar USA med supervapen

2025 11 04

Ryssland riktar ett direkt hot mot stormakten USA.

Det ryska försvaret uppger att de kan komma att förse Venezuela med sitt avancerade missilsystem Oreshnik.

Detta ska ha väckt oro i Washington, rapporterar Kyiv Post.

Ryssland stärker Venezuelas försvar

Enligt Alexei Zhuravlyov, vice ordförande i ryska statsdumans försvarskommitté, är Ryssland redo att leverera det kärnvapenkapabla Oreshnik-systemet till Venezuela.

– Jag ser inga hinder för att leverera nya utvecklingar, såsom Oreshnik, till ett vänskapligt land, säger Zhuravlyov i en intervju med Gazeta.ru, uppger Kyiv Post.

Han understryker att Ryssland redan är Venezuelas viktigaste militärtekniska partner och levererar nästan hela sortimentet av vapen, från handeldvapen till stridsflygplan.

LÄS MER: Nya missiler till Ukraina – ska slå till i Ryssland

Supervapnet Oreshnik

Missilen som Ryssland eventuellt kan skicka till Venezuela sägs kunna träffa mål på den europeiska kontinenten inom en timme och bära upp till sex kärnvapenkrigshuvuden, enligt rysk statlig media, även om detta inte är verifierat.

– Amerikanerna kan få sig en överraskning, varnar Zhuravlyov.

Zhuravlyov betonar att ryska Su-30MK2-stridsflygplan utgör kärnan i Venezuelas flygvapen, vilket gör det till “en av de mest kraftfulla flygvapennationerna i regionen.”

Tidigare leveranser till Venezuela inkluderar Su-30MK2-flygplan, S-300VM-luftvärnssystem, Pantsir-S1 och Buk-M2E.

Leveranserna sker med ryska Il-76-transportplan, och enligt Zhuravlyov hindrar inte internationella avtal Moskvas stöd till Caracas.

USA intensifierar närvaro

Samtidigt har USA ökat sin militära aktivitet i Karibien.

Under augusti skickade Trump-administrationen en styrka på 16 000 personer med fartyg, ubåt, B-52:or, F-35:or och hangarfartyget Gerald R. Ford för anti-narkotikaoperationer.

Reuters rapporterar att USA även återöppnar den länge stängda Roosevelt Roads Naval Base på Puerto Rico för att öka kapaciteten för flyg och logistik.

Det innefattar projekt som inkluderar nya ammunitiondepåer och uppgraderade landningsbanor på civila flygplatser i Puerto Rico och de amerikanska Jungfruöarna, cirka 800 kilometer från Venezuela.

LÄS MER: UPPGIFTER: “Oöverträffad tillströmning av döda ryssar”

Foto: Boevaya mashina

Text: Redaktionen


“Skjut ned dem” – direkt order från Natoland

2025 11 04

Drönarna har flockats över flera Natoländer de senaste veckorna.

Larmen har hörts från bland annat Danmark, Norge, Estland och Polen.

I Belgien har drönare observerats över en militärbas under tre nätter i rad.

Nu har den belgiska militären fått nog.

Natolandets väpnade styrkor har fått order om att skjuta ned alla oidentifierade drönare som siktas över dess militära flygbaser, rapporterar Belga News Agency.

– Ordern har givits att skjuta ned dem, säger den belgiska försvarschefen Frederik Vansina i ett uttalande.

Skyndar på skyddsprogram

I söndags kväll observerades fyra drönare över flygbasen Kleine-Brogel. Samma kväll larmades polisen om ett dussintal farkoster i ett industriområde.

För närvarande är dock Belgiens resurser att bekämpa drönare av den här typen begränsade.

– Vansina tillade att ett program för att skydda Belgien mot drönare genomförs i en snabbare takt och att en plan för detta ändamål kommer att presenteras för ministerrådet inom kort, uppger den belgiska kanalen.

Polen: skjut ned allt

För en dryg månad sedan gick Polen ut med en liknande markering.,

Enligt landets premiärminister Donald Tusk kommer man att skjuta ned “alla föremål” som kränker landets luftrum.

Vi har fattat beslut om att skjuta ned alla föremål som flyger över Polen och kränker vårt luftrum, säger han enligt Reuters i slutet av september.

LÄS MER: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

Även Sverige har betonat att den typen av åtgärder kan bli aktuellt.

– Ryssland borde veta att om något av fiendens krigsfartyg eller stridsflygplan kommer in i vårt territorium eller våra vatten, då kommer vi att tvingas driva bort dem. Och om omständigheterna kräver det, skjuta ned det, sade försvarsminister Pål Jonson (M) till tyska RND i oktober.

Sverige har även fattat beslut om att stödja Danmark med militär antidrönarförmåga efter att grannlandet påverkats av drönare över flera flygplatser.

Besked kom inför det stora EU-toppmötet i Köpenhamn för en dryg månad sedan.

LÄS MER: Nya missiler till Ukraina – ska slå till i Ryssland

Foto: Nato

Text: Redaktionen