ANALYS: Demokraterna kan slå två flugor i en smäll i Iowa

2022 01 30

Demokraterna har nu chans att slå två flugor i en smäll inför USA:s presidentval 2024.

Det handlar om en liten men ack så viktig delstat på USA:s landsbygd – Iowa.

First-in-the-nation Caucus

Iowa är en av de viktigaste delstaterna i USA:s process att utse presidentkandidater eftersom delstaten är den första av de 50 delstaterna, Washington DC och de fem territorierna att hålla nomineringsmöten; det medlemsval där varje delstat utser delegater som deltar i kandidatomröstningen på respektive partis kongress.

Sedan 1800-talet

Delstaten uppges ha hållit den mer udda av de två nomineringsvalvarianterna, så kallade caucuses, ända sedan 1800-talet. Caucus skiljer sig från den andra varianten, primary, genom att istället för att utgöras av vanliga val med enkla röstsedlar, istället utgöras av diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten.

Genombrott 1972

Vid primärvalet 1972 fick Iowas primärval, det vill säga Iowa Caucus, sitt stora genombrott.

Den unge politiske strategen Gary Hart höll i trådarna för senator George McGoverns valkampanj 1972 och när Hart insåg att Iowa var första delstat att hålla primärval fick han en idé.

Blev succé

Gary Hart, som många år senare själv stod som presidentkandidat i ett av de mest spektakulära primärvalen någonsin, beslutade sig för att ta tillfället i akt och satsa på att skaka liv i de avsomnade nomineringsmötena i Iowa för att ge sin kandidat mediautrymme.

Det funkade och McGovern lyckades mot alla odds vinna hela primärvalet inom Demokraterna.

Bill Clinton

Sedan dess har många presidenter inlett sin presidentvalskarriär med att vinna primärvalen i Iowa. Al Gore, John Kerry, Barack Obama och Hillary Clinton är några av dem.

Den senaste Demokraten att vinna primärvalet och utses till sitt partis presidentkandidat utan att vinna i Iowa är Bill Clinton.

Brakade samman

Men primärvalet i Iowa blev ett stort fiasko senaste gången, 2020.

Teknologin som skulle sammanställa rösträkningen brakade samman och fortfarande två veckor efter valet hade resultatet inte kommit.

Dessutom har Iowas primärval länge kritiserats för att vara olämpligt att inleda partiets primärvalssäsong då delstatens demografiska sammansättning inte speglar vare sig USA:s genomsnittliga demografi eller Demokraternas väljarbas.

Få afroamerikaner och spansktalande

Det är få afroamerikanska och få spansktalande väljare i Iowa. Dessutom är det en utpräglad glesbygdsstat med stor övervikt inom lantbrukssektorn. Många faktorer talar emot Demokraterna i delstaten och när primärvalet 2000 dessutom brakade samman var det många i partiet som fått nog.

Primärvalskalendern

Nu har Demokraternas högsta partiorgan, Democratic National Committee, inlett sina samtal för att fatta beslut hur man ska göra med Iowa till valet 2024.

Starka krafter i partiet vill dels stoppa Iowa från att vara första delstat att hålla primärval, dels stoppa Iowa från att hålla caucus.

Istället vill man att Iowa kommer senare i primärvalskalendern och att delstaten gör som många andra delstater redan gjort, det vill säga byter från de krångliga nomineringsmötena till öppnare och rakare primary med direktröstning istället för diskussionsgrupper.

Näbbar och klor

Men traditionen med diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten, är väldigt stark i Iowa och många i delstaten stretar emot med näbbar och klor.

Deltagare efter deltagare vid Democratic National Committees möte i går lördag sågade emellertid Iowas Caucus och frågan är nu om man kommer att gå emot Iowademokraternas vilja på delstatsnivå eller inte.

South Carolina

– Varje gång utvecklingen av valet förändras så dramatiskt tills du kommer till South Carolina så betyder det att vi behöver titta på vad det handlar om, säger Yvette Lewis som är ordförande i Maryland Democratic Party, rapporterar Politico.

Joe Biden hamnade på en misslyckad fjärdeplats i Iowa och femma i New Hampshire men vann sedan stort i South Carolina där andelen afroamerikaner är betydligt större.

Många beslut bromsar

Något som talar emot att ändra på Iowas status är att det kräver en lång rad beslut på lokal nivå och flera strateger inom Demokraterna torde medge att det lutar åt att Iowa trots allt får behålla sin first-in-the-nation-status.

Smidig kompromiss

En enkelt kompromiss kunde vara att Iowa får stanna kvar som första primärvalsdelstaten men att man tvingas skifta från nomineringsmöten, caucus, till vanliga primärval, så kallade primaries.

Vita Huset har betydande påverkan på det slutgiltiga beslutet och om Joe Biden ställer upp i valet 2024 är det möjligt att Demokraternas primärval tonas ned och frågans betydelse minskar. Då är det mer sannolikt att Iowa Caucus förändras 2028.

Missar båda flugorna

Mycket talar därför för att Iowa har chans att slå två flugor i en smäll inför 2024 – men att man misslyckas och inte slår någon av följande två flugor:

Moderniserar Iowas primärval och byter från caucus till primary så att valdeltagandet ökar vilket det gör när folk kan rösta direkt med valsedlar och slipper delta i öppna diskussionsgrupper där man tvingas avslöja sin kandidatpreferens för grannar och vänner.

Lägger en annan delstat först i valkalendern så att partiet kan fokusera på väljargrupper som är av större statistisk betydelse för den slutliga utgången av Demokraternas primärval.

Foto: Iowa State Democratic Party

Text: Redaktionen

“Största upptäckten i historien” – ofattbart besked uppges nära

2025 11 21

På fredagen släpps den omtalade ufodokumentären “The Age of Disclosure" för allmänheten.

Regissören Dan Farah har arbetat med filmen i tre år och har intervjuat dussintals högt uppsatta amerikanska tjänstemän som påstår sig ha sett utomjordiska farkoster och icke-mänskliga kroppar.

En av veteranerna som uttalar sig är Christopher Mellon, tidigare biträdande assisterande försvarssekreterare för underrättelsetjänsten i USA.

Han var vid sin tid ett toppnamn i Pentagon.

– Det här är den största upptäckten i mänsklighetens historia, säger Christopher Mellon i dokumentären om de påstådda utomjordiska fynden.

Tror Trump kan bli först i världen

I dokumentären intervjuas 34 aktiva eller tidigare aktiva tjänstemän från USA:s regering, militär och underrättelsetjänst.

Varje person har “direkt kunskap om den här frågan” och “extrem trovärdighet", säger Dan Farrah till Fox News.

En av de medverkande är USA:s nuvarande utrikesminister Marco Rubio.

– Vi har haft upprepade fall av något som opererar i luftrummet över begränsade kärnkraftsanläggningar, och det är inte vi, säger Rubio i trailern.

Dan Farrah menar att Donald Trump skulle kunna bli den första presidenten i världen att tala öppet om den utomjordiska aktiviteten.

– Jag tror att det bara är en tidsfråga vid det här laget innan en sittande president kliver fram till mikrofonen och får uppleva det största ögonblicket en ledare kan ha, vilket är att berätta för hela mänskligheten att vi inte är ensamma i universum och att USA har för avsikt att leda vägen, säger regissören till Fox.

"Sett med egna ögon"

Enligt medverkande visseblåsare har USA under flera decennier bedrivit ett “hemligt krig” mot Kina och Ryssland med målet att fånga utomjordisk teknologi och livsformer från yttre rymden.

Första landet som lyckas kommer att bli den ledande globala makten under lång tid, lyder argumentet.

I dokumentären framträder bland annat Jay Stratton, tidigare direktör för UAP Task Force, ett amerikanskt federalt program ämnat att studera oidentifierade flygande föremål.

– Jag har med mina egna ögon sett icke-mänskliga hantverk och icke-mänskliga varelser, påstår han enligt Daily Mail som tagit del av filmen.

LÄS MER: Putins besked till omvärlden – ”Vår främsta uppgift”

Pentagon: inga bevis

Sean Kirkpatrick, chef för Pentagon-avdelningen AARO som studerar oidentifierade flygande objekt, har direkt förnekat påståenden om utomjordingar på jorden.

– Jag har för närvarande inga bevis för att något program någonsin har funnits för att genomföra någon slags omvänd ingenjörskonst av någon form av utomjordiskt UAP-program, säger han The Guardian.

Kritiker, bland annat Steven Greenstreet som är undersökande reporter för New York Post, har även ifrågasatt trovärdigheten hos flera av visselblåsarna i dokumentären.

The Age of Discloure går på bio i USA men släpps även på streamingplattformen Amazon Prime.

LÄS MER: Bunker busters har avfyrats – kan slå ut ryska skyddsrum

Foto: L. Visions resp Mileß

Text: Redaktionen

LIVSMEDELSVERKET: Ät 40 procent mer av detta – många vet inte om det

2025 11 21

Livsmedelsverket går ut med en kostuppmaning som många missar.

När vi åldras förändras kroppens behov av näringsämnen.

Och när man har passerat 65 år är det extra viktigt att få i sig mycket protein.

– Proteinets och kostens roll för hälsosamt åldrande är helt avgörande. När vi åldras tappar vi naturligt muskelmassa och om man dessutom börjar äta mindre så går kroppen in och bryter ner de muskler man har, säger Livsmedelsverkets handläggare Susanna Kugelberg, till SR.

Låg kunskap

Kunskapen kring kostens betydelse för hälsan är generellt låg, visar en färsk undersökning.

Och enligt Livsmedelsverkets uppmaning bör man efter 65 års ålder öka sitt proteinintag med uppemot 40 procent för att motverka att musklerna försvagas.

– Det vi ser är att kunskapen om proteinets betydelse är ganska låg så när vi frågar äldre hur man anser att man bör äta efter 65 års ålder så är det endast sex procent som spontant nämner protein, säger Susanne Kugelberg.

Läs också: SBAB: 97 procent gör samma sak med räntan

Studien visar

Den nya undersökningen är gjord av Livsmedelsverket i samarbete med Novus.

Den visar att:

- Nära fyra av tio har ändrat sina matvanor i samband med sin pension. Sex av tio uppger att de inte gjorde det.

- Den främsta orsaken varför man ändrade sina matvanor i samband med pensionen var de förändrade rutinerna kring mat följt av mer tid.

- Två av tio tror det är bra att äta frukt och grönt när man är 65 år eller äldre, något färre uppger att de tror på en varierad kost och nyttan kring att äta regelbundet.

- Nära tre av tio har god kännedom kring de särskilda kostråd som finns om vad man bör äta när man är 65 år eller äldre. Något fler uppger att de aldrig har hört talas om några särskilda kostråd.

- Av de som känner till de särskilda kostråden uppger hälften att man bör äta frukt och grönt, följt av protein och allsidig och varierad kost.

- Fyra av tio kan tänka sig att använda Google eller AI för att ta reda på vad man bör äta när man är 65 år eller äldre. En av fyra hellre skulle vända sig till vården, till exempel vårdcentralen.

Källa: Livsmedelsverket

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen