ANALYS: Demokraterna kan slå två flugor i en smäll i Iowa

2022 01 30

Demokraterna har nu chans att slå två flugor i en smäll inför USA:s presidentval 2024.

Det handlar om en liten men ack så viktig delstat på USA:s landsbygd – Iowa.

First-in-the-nation Caucus

Iowa är en av de viktigaste delstaterna i USA:s process att utse presidentkandidater eftersom delstaten är den första av de 50 delstaterna, Washington DC och de fem territorierna att hålla nomineringsmöten; det medlemsval där varje delstat utser delegater som deltar i kandidatomröstningen på respektive partis kongress.

Sedan 1800-talet

Delstaten uppges ha hållit den mer udda av de två nomineringsvalvarianterna, så kallade caucuses, ända sedan 1800-talet. Caucus skiljer sig från den andra varianten, primary, genom att istället för att utgöras av vanliga val med enkla röstsedlar, istället utgöras av diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten.

Genombrott 1972

Vid primärvalet 1972 fick Iowas primärval, det vill säga Iowa Caucus, sitt stora genombrott.

Den unge politiske strategen Gary Hart höll i trådarna för senator George McGoverns valkampanj 1972 och när Hart insåg att Iowa var första delstat att hålla primärval fick han en idé.

Blev succé

Gary Hart, som många år senare själv stod som presidentkandidat i ett av de mest spektakulära primärvalen någonsin, beslutade sig för att ta tillfället i akt och satsa på att skaka liv i de avsomnade nomineringsmötena i Iowa för att ge sin kandidat mediautrymme.

Det funkade och McGovern lyckades mot alla odds vinna hela primärvalet inom Demokraterna.

Bill Clinton

Sedan dess har många presidenter inlett sin presidentvalskarriär med att vinna primärvalen i Iowa. Al Gore, John Kerry, Barack Obama och Hillary Clinton är några av dem.

Den senaste Demokraten att vinna primärvalet och utses till sitt partis presidentkandidat utan att vinna i Iowa är Bill Clinton.

Brakade samman

Men primärvalet i Iowa blev ett stort fiasko senaste gången, 2020.

Teknologin som skulle sammanställa rösträkningen brakade samman och fortfarande två veckor efter valet hade resultatet inte kommit.

Dessutom har Iowas primärval länge kritiserats för att vara olämpligt att inleda partiets primärvalssäsong då delstatens demografiska sammansättning inte speglar vare sig USA:s genomsnittliga demografi eller Demokraternas väljarbas.

Få afroamerikaner och spansktalande

Det är få afroamerikanska och få spansktalande väljare i Iowa. Dessutom är det en utpräglad glesbygdsstat med stor övervikt inom lantbrukssektorn. Många faktorer talar emot Demokraterna i delstaten och när primärvalet 2000 dessutom brakade samman var det många i partiet som fått nog.

Primärvalskalendern

Nu har Demokraternas högsta partiorgan, Democratic National Committee, inlett sina samtal för att fatta beslut hur man ska göra med Iowa till valet 2024.

Starka krafter i partiet vill dels stoppa Iowa från att vara första delstat att hålla primärval, dels stoppa Iowa från att hålla caucus.

Istället vill man att Iowa kommer senare i primärvalskalendern och att delstaten gör som många andra delstater redan gjort, det vill säga byter från de krångliga nomineringsmötena till öppnare och rakare primary med direktröstning istället för diskussionsgrupper.

Näbbar och klor

Men traditionen med diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten, är väldigt stark i Iowa och många i delstaten stretar emot med näbbar och klor.

Deltagare efter deltagare vid Democratic National Committees möte i går lördag sågade emellertid Iowas Caucus och frågan är nu om man kommer att gå emot Iowademokraternas vilja på delstatsnivå eller inte.

South Carolina

– Varje gång utvecklingen av valet förändras så dramatiskt tills du kommer till South Carolina så betyder det att vi behöver titta på vad det handlar om, säger Yvette Lewis som är ordförande i Maryland Democratic Party, rapporterar Politico.

Joe Biden hamnade på en misslyckad fjärdeplats i Iowa och femma i New Hampshire men vann sedan stort i South Carolina där andelen afroamerikaner är betydligt större.

Många beslut bromsar

Något som talar emot att ändra på Iowas status är att det kräver en lång rad beslut på lokal nivå och flera strateger inom Demokraterna torde medge att det lutar åt att Iowa trots allt får behålla sin first-in-the-nation-status.

Smidig kompromiss

En enkelt kompromiss kunde vara att Iowa får stanna kvar som första primärvalsdelstaten men att man tvingas skifta från nomineringsmöten, caucus, till vanliga primärval, så kallade primaries.

Vita Huset har betydande påverkan på det slutgiltiga beslutet och om Joe Biden ställer upp i valet 2024 är det möjligt att Demokraternas primärval tonas ned och frågans betydelse minskar. Då är det mer sannolikt att Iowa Caucus förändras 2028.

Missar båda flugorna

Mycket talar därför för att Iowa har chans att slå två flugor i en smäll inför 2024 – men att man misslyckas och inte slår någon av följande två flugor:

🔺 Moderniserar Iowas primärval och byter från caucus till primary så att valdeltagandet ökar vilket det gör när folk kan rösta direkt med valsedlar och slipper delta i öppna diskussionsgrupper där man tvingas avslöja sin kandidatpreferens för grannar och vänner.

🔺 Lägger en annan delstat först i valkalendern så att partiet kan fokusera på väljargrupper som är av större statistisk betydelse för den slutliga utgången av Demokraternas primärval.

Foto: Iowa State Democratic Party

Text: Redaktionen


3 sep 2026

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 sep 2026

Hundratusentals kan slippa betala skatt – ny lag till 2027

2026 09 02

Hundratusentals svenskar väntas snart bli av med en så kallad “skattefälla”.

Redan för tre månader sedan meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att förändringen var på gång.

En exakt definition för “stadigvarande vistelse” måste införas för att göra det tydligt hur och när utlandssvenskar ska betala skatt i Sverige, löd beskedet. Förslaget om att gränsen ska gå vid 160 dagar på ett kalenderår, eller fler än 120 om antalet under föregående år översteg samma antal, presenterades då.

Nu meddelar regeringen att man går vidare med förslaget.

En proposition har lagts fram och lagändringen föreslås träda i kraft med start 1 januari 2027.

Steg för steg underlättar vi skattereglerna för utlandssvenskar. Personer som bor utomlands men arbetar, studerar eller vistas i Sverige periodvis får lättare att veta vilka skatteregler som gäller för dem, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett uttalande.

Varit komplicerat

Ungefär 700 000 svenskar bor i andra länder än Sverige. Elisabeth Svantesson har flera gånger betonat att Moderaterna vill förenkla livet för gruppen.

– Bedömningen om stadigvarande vistelse kan i dag i många fall vara komplicerad att göra, framhåller finansministern i en debattartikel i Di och tillägger:

– Förutom personer som arbetar i Sverige under kortare eller längre tid berörs till exempel utvandrade pensionärer som vistas i Sverige delar av året. Regleringen är enligt Skatteverket inte lämpad för dagens situation. Det vill vi nu rätta till i regeringens proposition till riksdagen. 

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Ska bli enklare att veta

Det är enbart dagar då en person har haft sin dygnsvila i Sverige som räknas som vistelsedagar. 

Göran Andersson, vd för rådgivningsföretaget Sparsam Skatt, har tidigare uttalat sig positiv om regeringens förslag att tillsätta en exakt definition av begreppet “stadigvarande vistelse”.

En av fördelarna är att man som utlandssvensk enklare kan hålla koll på hur ofta man som svensk kan resa tillbaka till Sverige på besök utan att behöva betala skatt i landet.

Lagstiftningen har varit otydlig, vilket inte är till gagn för någon part. Att regeringen nu går vidare har varit efterlängtat ända sedan Skatteverket lade fram förslaget hösten 2023, säger Göran Andersson till Di i juni.

Andra läser: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen