ANALYS: Demokraterna kan slå två flugor i en smäll i Iowa

2022 01 30

Demokraterna har nu chans att slå två flugor i en smäll inför USA:s presidentval 2024.

Det handlar om en liten men ack så viktig delstat på USA:s landsbygd – Iowa.

First-in-the-nation Caucus

Iowa är en av de viktigaste delstaterna i USA:s process att utse presidentkandidater eftersom delstaten är den första av de 50 delstaterna, Washington DC och de fem territorierna att hålla nomineringsmöten; det medlemsval där varje delstat utser delegater som deltar i kandidatomröstningen på respektive partis kongress.

Sedan 1800-talet

Delstaten uppges ha hållit den mer udda av de två nomineringsvalvarianterna, så kallade caucuses, ända sedan 1800-talet. Caucus skiljer sig från den andra varianten, primary, genom att istället för att utgöras av vanliga val med enkla röstsedlar, istället utgöras av diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten.

Genombrott 1972

Vid primärvalet 1972 fick Iowas primärval, det vill säga Iowa Caucus, sitt stora genombrott.

Den unge politiske strategen Gary Hart höll i trådarna för senator George McGoverns valkampanj 1972 och när Hart insåg att Iowa var första delstat att hålla primärval fick han en idé.

Blev succé

Gary Hart, som många år senare själv stod som presidentkandidat i ett av de mest spektakulära primärvalen någonsin, beslutade sig för att ta tillfället i akt och satsa på att skaka liv i de avsomnade nomineringsmötena i Iowa för att ge sin kandidat mediautrymme.

Det funkade och McGovern lyckades mot alla odds vinna hela primärvalet inom Demokraterna.

Bill Clinton

Sedan dess har många presidenter inlett sin presidentvalskarriär med att vinna primärvalen i Iowa. Al Gore, John Kerry, Barack Obama och Hillary Clinton är några av dem.

Den senaste Demokraten att vinna primärvalet och utses till sitt partis presidentkandidat utan att vinna i Iowa är Bill Clinton.

Brakade samman

Men primärvalet i Iowa blev ett stort fiasko senaste gången, 2020.

Teknologin som skulle sammanställa rösträkningen brakade samman och fortfarande två veckor efter valet hade resultatet inte kommit.

Dessutom har Iowas primärval länge kritiserats för att vara olämpligt att inleda partiets primärvalssäsong då delstatens demografiska sammansättning inte speglar vare sig USA:s genomsnittliga demografi eller Demokraternas väljarbas.

Få afroamerikaner och spansktalande

Det är få afroamerikanska och få spansktalande väljare i Iowa. Dessutom är det en utpräglad glesbygdsstat med stor övervikt inom lantbrukssektorn. Många faktorer talar emot Demokraterna i delstaten och när primärvalet 2000 dessutom brakade samman var det många i partiet som fått nog.

Primärvalskalendern

Nu har Demokraternas högsta partiorgan, Democratic National Committee, inlett sina samtal för att fatta beslut hur man ska göra med Iowa till valet 2024.

Starka krafter i partiet vill dels stoppa Iowa från att vara första delstat att hålla primärval, dels stoppa Iowa från att hålla caucus.

Istället vill man att Iowa kommer senare i primärvalskalendern och att delstaten gör som många andra delstater redan gjort, det vill säga byter från de krångliga nomineringsmötena till öppnare och rakare primary med direktröstning istället för diskussionsgrupper.

Näbbar och klor

Men traditionen med diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten, är väldigt stark i Iowa och många i delstaten stretar emot med näbbar och klor.

Deltagare efter deltagare vid Democratic National Committees möte i går lördag sågade emellertid Iowas Caucus och frågan är nu om man kommer att gå emot Iowademokraternas vilja på delstatsnivå eller inte.

South Carolina

– Varje gång utvecklingen av valet förändras så dramatiskt tills du kommer till South Carolina så betyder det att vi behöver titta på vad det handlar om, säger Yvette Lewis som är ordförande i Maryland Democratic Party, rapporterar Politico.

Joe Biden hamnade på en misslyckad fjärdeplats i Iowa och femma i New Hampshire men vann sedan stort i South Carolina där andelen afroamerikaner är betydligt större.

Många beslut bromsar

Något som talar emot att ändra på Iowas status är att det kräver en lång rad beslut på lokal nivå och flera strateger inom Demokraterna torde medge att det lutar åt att Iowa trots allt får behålla sin first-in-the-nation-status.

Smidig kompromiss

En enkelt kompromiss kunde vara att Iowa får stanna kvar som första primärvalsdelstaten men att man tvingas skifta från nomineringsmöten, caucus, till vanliga primärval, så kallade primaries.

Vita Huset har betydande påverkan på det slutgiltiga beslutet och om Joe Biden ställer upp i valet 2024 är det möjligt att Demokraternas primärval tonas ned och frågans betydelse minskar. Då är det mer sannolikt att Iowa Caucus förändras 2028.

Missar båda flugorna

Mycket talar därför för att Iowa har chans att slå två flugor i en smäll inför 2024 – men att man misslyckas och inte slår någon av följande två flugor:

🔺 Moderniserar Iowas primärval och byter från caucus till primary så att valdeltagandet ökar vilket det gör när folk kan rösta direkt med valsedlar och slipper delta i öppna diskussionsgrupper där man tvingas avslöja sin kandidatpreferens för grannar och vänner.

🔺 Lägger en annan delstat först i valkalendern så att partiet kan fokusera på väljargrupper som är av större statistisk betydelse för den slutliga utgången av Demokraternas primärval.

Foto: Iowa State Democratic Party

Text: Redaktionen


29 juni 2026

Tre nya lagar införs på onsdag – det här gäller

2026 06 29

På onsdagen den 1 juli 2026 införs flera nya lagar i Sverige.

Tre av dem har kanske särskilt stor betydelse för privatpersoner och blir sannolikt de mest märkbara förändringarna för dig i vardagen.

Ny lag om kontanter

Den första lagen gäller kontanter. Från och med onsdag blir det nämligen lag på att livsmedelsbutiker och apoteket ska vara skyldiga att ta emot just kontanter som betalmedel. Dessutom ska banker se till att det finns platser för kontantinsättning.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när lagen presenterades i våras.

Skattesänkning på bränsle

En andra lag som varit särskilt omtalad gäller den om skattesänkningen på bensin- och dieselpriser som också träder i kraft den 1 juli. Enligt Martin Nilsson, makroekonom på Handelsbanken, kommer Sverige sannolikt få det näst lägsta bensinpriset i Europa. 

– Innan sänkningen var det flera europeiska länder som hade lägre priser, bland annat Spanien, Polen och Slovenien. Efter sänkningen på 2:40 kronor är det bara i Malta som man kan tanka bensin billigare, säger Martin Nilsson enligt EFN.

LÄS MER: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Ny tullavgift vid onlineköp

Det finns också en tredje lag som börjar gälla på onsdag och som är viktig för dig att ha koll på i vardagen. Och det gäller de nya tullavgifter som införs på alla småpaket som ska importeras till EU, vilket innebär att miljoner svenska konsumenter som köper varor från exempelvis Temu påverkas.

Tullavgiften ligger på tre euro, motsvarande cirka 35 kronor, och kommer att gälla alla köp som kostar mindre än 150 euro.

– De nya tullreglerna kommer innebära en stor förändring, både för de utomeuropeiska webbplatserna och för de konsumenter som vant sig vid att kunna köpa billiga varor utan tullavgift, sade Carina Asplund, chef på uppbördsavdelningen på Tullverket, till Di tidigare i juni.

LÄS MER: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Även dessa börjar gälla

Andra lagar som börjar gälla på onsdag är bland annat mer flexibla regler för uthyrning av privata bostäder, sänkt avgift för barnomsorg och permanent skattefrihet på el när man laddar bilen på jobbet.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen 


29 juni 2026

SMHI: Nytt extremväder kan slå till

2026 06 29

Värmeböljan ligger kvar över de södra delarna av Sverige.

Juni har avslutats på varmast möjliga sätt för många svenskar.

Samtidigt drabbas de norra delarna av kraftigt regn och SMHI går under dagen ut med varningar för skyfall i flera län.

Nu börjar prognosen för den första halvan av juli ta form och även om den fortsatt är osäker så finns vissa tendenser.

Ett nytt område med extremt varma temperaturer kan vara på gång, rapporterar SvD.

– Efter nästa helg ser vi just nu lite tendenser på att det kan komma den typen av varm luft över Götaland. Så om man är en sån där konstig person som tycker om 30 grader och varmare, så kan det vara bra att veta, säger meteorologen Katarina Andersson på SMHI, till tidningen.

Oberäkneligt

Prognosen är ännu osäker.

För svenska semesterfirare är det därför ett gott råd att följa utvecklingen framåt.

– Sommarväder är lite oberäkneligt, så det är bra att följa upp och uppdatera sig varje dag, säger Katarina Andersson, till tidningen.

Amerikansk meteorolog varnar

Det är inte bara SMHI som noterat tendenserna för de kommande veckorna.

Från USA hörs liknande prognoser.

– När en värmekupol gradvis försvinner över Europa ser det ut som att en ny snart kommer att bildas, skriver den amerikanske meteorologen Ben Noll, i ett inlägg på X.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Kommer söderifrån

Enligt den amerikanska prognosen kommer värmen dra in söderifrån och sedan sprida sig vidare upp över kontinenten.

– Den nya kommer att påverka Spanien och Portugal först, innan den potentiellt sprider sig över Frankrike och Storbritannien under första halvan av juli, uppger Ben Noll.

– Extrem värme skulle återigen vara möjlig.

Många dödsfall

Dödstalen i Europa har den senaste veckan varit ovanligt höga.

Många har drabbats hårt av den extrema värmen.

– Hundratals har dött, skolor håller stängt, elnäten kollapsar, uppger Tedros Adhanom Ghebreyesus på WHO, i ett inlägg på X.

– Fler än 1 300 dödsfall än normalt har registrerats sedan 21 juni kopplade till de höga temperaturerna i Europa.

ANDRA LÄSER: Ryssland letar med ljus och lykta – hoppas på Sydamerika

Text: Redaktionen