ANALYS: Demokraterna kan slå två flugor i en smäll i Iowa

2022 01 30

Demokraterna har nu chans att slå två flugor i en smäll inför USA:s presidentval 2024.

Det handlar om en liten men ack så viktig delstat på USA:s landsbygd – Iowa.

First-in-the-nation Caucus

Iowa är en av de viktigaste delstaterna i USA:s process att utse presidentkandidater eftersom delstaten är den första av de 50 delstaterna, Washington DC och de fem territorierna att hålla nomineringsmöten; det medlemsval där varje delstat utser delegater som deltar i kandidatomröstningen på respektive partis kongress.

Sedan 1800-talet

Delstaten uppges ha hållit den mer udda av de två nomineringsvalvarianterna, så kallade caucuses, ända sedan 1800-talet. Caucus skiljer sig från den andra varianten, primary, genom att istället för att utgöras av vanliga val med enkla röstsedlar, istället utgöras av diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten.

Genombrott 1972

Vid primärvalet 1972 fick Iowas primärval, det vill säga Iowa Caucus, sitt stora genombrott.

Den unge politiske strategen Gary Hart höll i trådarna för senator George McGoverns valkampanj 1972 och när Hart insåg att Iowa var första delstat att hålla primärval fick han en idé.

Blev succé

Gary Hart, som många år senare själv stod som presidentkandidat i ett av de mest spektakulära primärvalen någonsin, beslutade sig för att ta tillfället i akt och satsa på att skaka liv i de avsomnade nomineringsmötena i Iowa för att ge sin kandidat mediautrymme.

Det funkade och McGovern lyckades mot alla odds vinna hela primärvalet inom Demokraterna.

Bill Clinton

Sedan dess har många presidenter inlett sin presidentvalskarriär med att vinna primärvalen i Iowa. Al Gore, John Kerry, Barack Obama och Hillary Clinton är några av dem.

Den senaste Demokraten att vinna primärvalet och utses till sitt partis presidentkandidat utan att vinna i Iowa är Bill Clinton.

Brakade samman

Men primärvalet i Iowa blev ett stort fiasko senaste gången, 2020.

Teknologin som skulle sammanställa rösträkningen brakade samman och fortfarande två veckor efter valet hade resultatet inte kommit.

Dessutom har Iowas primärval länge kritiserats för att vara olämpligt att inleda partiets primärvalssäsong då delstatens demografiska sammansättning inte speglar vare sig USA:s genomsnittliga demografi eller Demokraternas väljarbas.

Få afroamerikaner och spansktalande

Det är få afroamerikanska och få spansktalande väljare i Iowa. Dessutom är det en utpräglad glesbygdsstat med stor övervikt inom lantbrukssektorn. Många faktorer talar emot Demokraterna i delstaten och när primärvalet 2000 dessutom brakade samman var det många i partiet som fått nog.

Primärvalskalendern

Nu har Demokraternas högsta partiorgan, Democratic National Committee, inlett sina samtal för att fatta beslut hur man ska göra med Iowa till valet 2024.

Starka krafter i partiet vill dels stoppa Iowa från att vara första delstat att hålla primärval, dels stoppa Iowa från att hålla caucus.

Istället vill man att Iowa kommer senare i primärvalskalendern och att delstaten gör som många andra delstater redan gjort, det vill säga byter från de krångliga nomineringsmötena till öppnare och rakare primary med direktröstning istället för diskussionsgrupper.

Näbbar och klor

Men traditionen med diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten, är väldigt stark i Iowa och många i delstaten stretar emot med näbbar och klor.

Deltagare efter deltagare vid Democratic National Committees möte i går lördag sågade emellertid Iowas Caucus och frågan är nu om man kommer att gå emot Iowademokraternas vilja på delstatsnivå eller inte.

South Carolina

– Varje gång utvecklingen av valet förändras så dramatiskt tills du kommer till South Carolina så betyder det att vi behöver titta på vad det handlar om, säger Yvette Lewis som är ordförande i Maryland Democratic Party, rapporterar Politico.

Joe Biden hamnade på en misslyckad fjärdeplats i Iowa och femma i New Hampshire men vann sedan stort i South Carolina där andelen afroamerikaner är betydligt större.

Många beslut bromsar

Något som talar emot att ändra på Iowas status är att det kräver en lång rad beslut på lokal nivå och flera strateger inom Demokraterna torde medge att det lutar åt att Iowa trots allt får behålla sin first-in-the-nation-status.

Smidig kompromiss

En enkelt kompromiss kunde vara att Iowa får stanna kvar som första primärvalsdelstaten men att man tvingas skifta från nomineringsmöten, caucus, till vanliga primärval, så kallade primaries.

Vita Huset har betydande påverkan på det slutgiltiga beslutet och om Joe Biden ställer upp i valet 2024 är det möjligt att Demokraternas primärval tonas ned och frågans betydelse minskar. Då är det mer sannolikt att Iowa Caucus förändras 2028.

Missar båda flugorna

Mycket talar därför för att Iowa har chans att slå två flugor i en smäll inför 2024 – men att man misslyckas och inte slår någon av följande två flugor:

Moderniserar Iowas primärval och byter från caucus till primary så att valdeltagandet ökar vilket det gör när folk kan rösta direkt med valsedlar och slipper delta i öppna diskussionsgrupper där man tvingas avslöja sin kandidatpreferens för grannar och vänner.

Lägger en annan delstat först i valkalendern så att partiet kan fokusera på väljargrupper som är av större statistisk betydelse för den slutliga utgången av Demokraternas primärval.

Foto: Iowa State Democratic Party

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen