ANALYS: Matematiken går inte ihop

2021 05 19

Först sa Annie Lööf blankt nej till SD – och nu slår hon igen dörren till V.

Regeringsfrågan är hetare än hetast i svensk politik och den stora frågan är vilka partier som ska liera sig med vilka inför valet 2022. Blickarna riktas nu främst mot Annie Lööf och Centern efter att Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar i dagarna gått ut med att hon vill se ett regeringssamarbete där både C och V ingår.

– Det finns inga andra möjligheter. Det krävs fyra partier på våran sida, V, S, MP och C, för att regera landet, sa Nooshi (V) till GP.

Men Annie (C) gav kalla handen.

– Anledningen till att vi säger nej till att budgetförhandla med V är att vi tycker helt olika i ekonomiska frågor. De vill höja skatten, vi vill sänka den, vi vill utveckla valfriheten, de vill stoppa den. Det är snarare önskedrömmar från V än något annat, sa Annie till GP.

ANALYS

Men matematiken är enkel – Nooshi har rätt. En snabblektion i matematik visar att Annies strama retorik mot V svajar betänkligt. 10 + 30 + 6 är nämligen 46 och inte 50.1. Så här:

◾Om C får 10% så gör de ett kanonval.

◾Om S får 30% så lär de jubla stort.

◾Om MP får 6% så flyger champagnekorkarna i taket på MP:s valvaka.

✅ Men inte ens detta drömscenario för C-S-MP lär räcka för valseger. 46% leder nämligen med stor sannolikhet till förlust mot M-KD-SD-L-sidan förutsatt att Liberalerna klarar 4%-spärren vilket är historiskt sannolikt. Utan V är med andra ord S-C-MP körda redan på förhand.

Annie Lööfs uttalanden har emellertid en naturlig bakgrund – Centern står långt ifrån V när det gäller ekonomiska frågor. Men V:s sakpolitiska segrar under perioden 2014-2018 när de utgjorde samarbetsparti till S-MP var främst satsningar på barn, låginkomsttagare, pensionärer och sjukvården som i de allra flesta fallen även torde ha gått hem hos högerväljare. Vill man ha ett fungerande samarbete så lägger man ju rimligen inte fokus på de förslag som man vet att samarbetspartnerna tycker sämst om.

Annie känner förstås till allt detta men hennes taktik är att markera att C säger nej både till SD och V ty Centern vill inta mittens rike. Det kan visa sig bli en framgångsrik strategi men det kan likagärna vara riskabelt.

Det är ju inte bara så att C är skeptiska till V:s politik. V är minst lika skeptiska till C:s politik. Men trots det väljer Nooshi att öppna dörren till Annie. Och effekten kan bli att den ena verkar vuxen och realistisk medan den andra framstår som motsatsen.

Foto: Anna Tärnhuvud resp. Centerpartiet

[yop_poll id="57"]

3 sep 2026

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

–  När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag ​​och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen