ANALYS: Matematiken går inte ihop

2021 05 19

Först sa Annie Lööf blankt nej till SD – och nu slår hon igen dörren till V.

Regeringsfrågan är hetare än hetast i svensk politik och den stora frågan är vilka partier som ska liera sig med vilka inför valet 2022. Blickarna riktas nu främst mot Annie Lööf och Centern efter att Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar i dagarna gått ut med att hon vill se ett regeringssamarbete där både C och V ingår.

– Det finns inga andra möjligheter. Det krävs fyra partier på våran sida, V, S, MP och C, för att regera landet, sa Nooshi (V) till GP.

Men Annie (C) gav kalla handen.

– Anledningen till att vi säger nej till att budgetförhandla med V är att vi tycker helt olika i ekonomiska frågor. De vill höja skatten, vi vill sänka den, vi vill utveckla valfriheten, de vill stoppa den. Det är snarare önskedrömmar från V än något annat, sa Annie till GP.

ANALYS

Men matematiken är enkel – Nooshi har rätt. En snabblektion i matematik visar att Annies strama retorik mot V svajar betänkligt. 10 + 30 + 6 är nämligen 46 och inte 50.1. Så här:

◾Om C får 10% så gör de ett kanonval.

◾Om S får 30% så lär de jubla stort.

◾Om MP får 6% så flyger champagnekorkarna i taket på MP:s valvaka.

✅ Men inte ens detta drömscenario för C-S-MP lär räcka för valseger. 46% leder nämligen med stor sannolikhet till förlust mot M-KD-SD-L-sidan förutsatt att Liberalerna klarar 4%-spärren vilket är historiskt sannolikt. Utan V är med andra ord S-C-MP körda redan på förhand.

Annie Lööfs uttalanden har emellertid en naturlig bakgrund – Centern står långt ifrån V när det gäller ekonomiska frågor. Men V:s sakpolitiska segrar under perioden 2014-2018 när de utgjorde samarbetsparti till S-MP var främst satsningar på barn, låginkomsttagare, pensionärer och sjukvården som i de allra flesta fallen även torde ha gått hem hos högerväljare. Vill man ha ett fungerande samarbete så lägger man ju rimligen inte fokus på de förslag som man vet att samarbetspartnerna tycker sämst om.

Annie känner förstås till allt detta men hennes taktik är att markera att C säger nej både till SD och V ty Centern vill inta mittens rike. Det kan visa sig bli en framgångsrik strategi men det kan likagärna vara riskabelt.

Det är ju inte bara så att C är skeptiska till V:s politik. V är minst lika skeptiska till C:s politik. Men trots det väljer Nooshi att öppna dörren till Annie. Och effekten kan bli att den ena verkar vuxen och realistisk medan den andra framstår som motsatsen.

Foto: Anna Tärnhuvud resp. Centerpartiet

[yop_poll id="57"]

20 november 2026

Ny avgift införs 2027 – besked från Transportstyrelsen

2026 11 20

Från och med den 1 januari sker en förändring för en av Transportstyrelsens tjänster.

Det handlar om tjänsten att få uppgifter om vem som står som registrerad ägare för ett fordon via sms. Från och med årsskiftet är det ett nytt nummer som gäller. Dessutom införs en avgift för tjänsten.

– Tjänsten är avgiftsfinansierad och målet är att vi ska ha ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader – det vill säga varken ta ut för låga eller för höga avgifter, säger Shahab Ataei som är verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

500 000 varje månad

Många använder sms-tjänsten ”Vem äger fordonet?”.

Varje månad görs över 500 000 förfrågningar för att få ägar- och fordonsinformation från Transportstyrelsen. De senaste fyra åren har tjänsten varit gratis. Tidigare kostade den tre kronor och ny återinförs en avgift som ligger lägre än tidigare.

Från den 1 januari är det nya numret 72 123 och tjänsten kommer kosta 0,49 kronor per sms.

– Vår bedömning är att den nya avgiften motsvarar myndighetens faktiska kostnader och att avgiften kan vara stabil över tid, säger Shahab Ataei.

Kommer på faktura

Avgiften kommer inte komma som en separat faktura från Transportstyrelsen. Istället kommer den tas ut via telefonoperatörens faktura.

Det befintliga numret gäller avgiftsfritt året ut. Det går även att söka ägarinformation på Transportstyrelsens hemsida.

Läs också: 61 procent för Magdalena Andersson

Höjningar 2027

Sedan tidigare finns förslag från Transportstyrelsen att höja ett par avgifter för svenska bilister från 2027.

Det handlar bland annat om avgiften för att utfärda eller förnya körkort och förarbevis, som föreslås höjas från 375 till 450 kronor. Även vägtrafikregisteravgiften, som tas ut årligen för varje fordon som registrerats i vägtrafikregistret, föreslås höjas från 74 till 80 kronor per fordon.

– Ett så här stort utvecklingsarbete medför förstås kostnader och vi behöver höja avgiften för att finansiera utvecklingen, sade ekonomichef Gunnar Ljungberg tidigare i höst.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: S. Beschastnykh

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen