ANALYS: Matematiken går inte ihop

2021 05 19

Först sa Annie Lööf blankt nej till SD – och nu slår hon igen dörren till V.

Regeringsfrågan är hetare än hetast i svensk politik och den stora frågan är vilka partier som ska liera sig med vilka inför valet 2022. Blickarna riktas nu främst mot Annie Lööf och Centern efter att Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar i dagarna gått ut med att hon vill se ett regeringssamarbete där både C och V ingår.

– Det finns inga andra möjligheter. Det krävs fyra partier på våran sida, V, S, MP och C, för att regera landet, sa Nooshi (V) till GP.

Men Annie (C) gav kalla handen.

– Anledningen till att vi säger nej till att budgetförhandla med V är att vi tycker helt olika i ekonomiska frågor. De vill höja skatten, vi vill sänka den, vi vill utveckla valfriheten, de vill stoppa den. Det är snarare önskedrömmar från V än något annat, sa Annie till GP.

ANALYS

Men matematiken är enkel – Nooshi har rätt. En snabblektion i matematik visar att Annies strama retorik mot V svajar betänkligt. 10 + 30 + 6 är nämligen 46 och inte 50.1. Så här:

Om C får 10% så gör de ett kanonval.

Om S får 30% så lär de jubla stort.

Om MP får 6% så flyger champagnekorkarna i taket på MP:s valvaka.

Men inte ens detta drömscenario för C-S-MP lär räcka för valseger. 46% leder nämligen med stor sannolikhet till förlust mot M-KD-SD-L-sidan förutsatt att Liberalerna klarar 4%-spärren vilket är historiskt sannolikt. Utan V är med andra ord S-C-MP körda redan på förhand.

Annie Lööfs uttalanden har emellertid en naturlig bakgrund – Centern står långt ifrån V när det gäller ekonomiska frågor. Men V:s sakpolitiska segrar under perioden 2014-2018 när de utgjorde samarbetsparti till S-MP var främst satsningar på barn, låginkomsttagare, pensionärer och sjukvården som i de allra flesta fallen även torde ha gått hem hos högerväljare. Vill man ha ett fungerande samarbete så lägger man ju rimligen inte fokus på de förslag som man vet att samarbetspartnerna tycker sämst om.

Annie känner förstås till allt detta men hennes taktik är att markera att C säger nej både till SD och V ty Centern vill inta mittens rike. Det kan visa sig bli en framgångsrik strategi men det kan likagärna vara riskabelt.

Det är ju inte bara så att C är skeptiska till V:s politik. V är minst lika skeptiska till C:s politik. Men trots det väljer Nooshi att öppna dörren till Annie. Och effekten kan bli att den ena verkar vuxen och realistisk medan den andra framstår som motsatsen.

Foto: Anna Tärnhuvud resp. Centerpartiet

[yop_poll id="57"]

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen