ANALYS: Matematiken går inte ihop

2021 05 19

Först sa Annie Lööf blankt nej till SD – och nu slår hon igen dörren till V.

Regeringsfrågan är hetare än hetast i svensk politik och den stora frågan är vilka partier som ska liera sig med vilka inför valet 2022. Blickarna riktas nu främst mot Annie Lööf och Centern efter att Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar i dagarna gått ut med att hon vill se ett regeringssamarbete där både C och V ingår.

– Det finns inga andra möjligheter. Det krävs fyra partier på våran sida, V, S, MP och C, för att regera landet, sa Nooshi (V) till GP.

Men Annie (C) gav kalla handen.

– Anledningen till att vi säger nej till att budgetförhandla med V är att vi tycker helt olika i ekonomiska frågor. De vill höja skatten, vi vill sänka den, vi vill utveckla valfriheten, de vill stoppa den. Det är snarare önskedrömmar från V än något annat, sa Annie till GP.

ANALYS

Men matematiken är enkel – Nooshi har rätt. En snabblektion i matematik visar att Annies strama retorik mot V svajar betänkligt. 10 + 30 + 6 är nämligen 46 och inte 50.1. Så här:

Om C får 10% så gör de ett kanonval.

Om S får 30% så lär de jubla stort.

Om MP får 6% så flyger champagnekorkarna i taket på MP:s valvaka.

Men inte ens detta drömscenario för C-S-MP lär räcka för valseger. 46% leder nämligen med stor sannolikhet till förlust mot M-KD-SD-L-sidan förutsatt att Liberalerna klarar 4%-spärren vilket är historiskt sannolikt. Utan V är med andra ord S-C-MP körda redan på förhand.

Annie Lööfs uttalanden har emellertid en naturlig bakgrund – Centern står långt ifrån V när det gäller ekonomiska frågor. Men V:s sakpolitiska segrar under perioden 2014-2018 när de utgjorde samarbetsparti till S-MP var främst satsningar på barn, låginkomsttagare, pensionärer och sjukvården som i de allra flesta fallen även torde ha gått hem hos högerväljare. Vill man ha ett fungerande samarbete så lägger man ju rimligen inte fokus på de förslag som man vet att samarbetspartnerna tycker sämst om.

Annie känner förstås till allt detta men hennes taktik är att markera att C säger nej både till SD och V ty Centern vill inta mittens rike. Det kan visa sig bli en framgångsrik strategi men det kan likagärna vara riskabelt.

Det är ju inte bara så att C är skeptiska till V:s politik. V är minst lika skeptiska till C:s politik. Men trots det väljer Nooshi att öppna dörren till Annie. Och effekten kan bli att den ena verkar vuxen och realistisk medan den andra framstår som motsatsen.

Foto: Anna Tärnhuvud resp. Centerpartiet

[yop_poll id="57"]

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen