ANALYS: Matematiken går inte ihop

2021 05 19

Först sa Annie Lööf blankt nej till SD – och nu slår hon igen dörren till V.

Regeringsfrågan är hetare än hetast i svensk politik och den stora frågan är vilka partier som ska liera sig med vilka inför valet 2022. Blickarna riktas nu främst mot Annie Lööf och Centern efter att Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar i dagarna gått ut med att hon vill se ett regeringssamarbete där både C och V ingår.

– Det finns inga andra möjligheter. Det krävs fyra partier på våran sida, V, S, MP och C, för att regera landet, sa Nooshi (V) till GP.

Men Annie (C) gav kalla handen.

– Anledningen till att vi säger nej till att budgetförhandla med V är att vi tycker helt olika i ekonomiska frågor. De vill höja skatten, vi vill sänka den, vi vill utveckla valfriheten, de vill stoppa den. Det är snarare önskedrömmar från V än något annat, sa Annie till GP.

ANALYS

Men matematiken är enkel – Nooshi har rätt. En snabblektion i matematik visar att Annies strama retorik mot V svajar betänkligt. 10 + 30 + 6 är nämligen 46 och inte 50.1. Så här:

◾Om C får 10% så gör de ett kanonval.

◾Om S får 30% så lär de jubla stort.

◾Om MP får 6% så flyger champagnekorkarna i taket på MP:s valvaka.

✅ Men inte ens detta drömscenario för C-S-MP lär räcka för valseger. 46% leder nämligen med stor sannolikhet till förlust mot M-KD-SD-L-sidan förutsatt att Liberalerna klarar 4%-spärren vilket är historiskt sannolikt. Utan V är med andra ord S-C-MP körda redan på förhand.

Annie Lööfs uttalanden har emellertid en naturlig bakgrund – Centern står långt ifrån V när det gäller ekonomiska frågor. Men V:s sakpolitiska segrar under perioden 2014-2018 när de utgjorde samarbetsparti till S-MP var främst satsningar på barn, låginkomsttagare, pensionärer och sjukvården som i de allra flesta fallen även torde ha gått hem hos högerväljare. Vill man ha ett fungerande samarbete så lägger man ju rimligen inte fokus på de förslag som man vet att samarbetspartnerna tycker sämst om.

Annie känner förstås till allt detta men hennes taktik är att markera att C säger nej både till SD och V ty Centern vill inta mittens rike. Det kan visa sig bli en framgångsrik strategi men det kan likagärna vara riskabelt.

Det är ju inte bara så att C är skeptiska till V:s politik. V är minst lika skeptiska till C:s politik. Men trots det väljer Nooshi att öppna dörren till Annie. Och effekten kan bli att den ena verkar vuxen och realistisk medan den andra framstår som motsatsen.

Foto: Anna Tärnhuvud resp. Centerpartiet

[yop_poll id="57"]

21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen