ANALYS: Ökad sannolikhet för att Sverige hämtar IS-terrormammorna och barnen

2021 05 19

Efter att Danmark nu svänger och hämtar IS-terrormammorna och barnen kommer det nya krav på att Sverige gör samma sak.

IS-terrormammorna har blivit en het potatis även i svensk politik då Miljöpartiet vill att Sverige hämtar mammorna med syfte att få hem barnen. Men flera svenska partier inklusive S, M, SD och Liberalerna säger nej. L vill att terroristerna döms på plats och att barnen tas till Sverige och får nya vårdnadshavare.

Nu väntas dock pressen öka ytterligare då både Danmark, Norge och Finland tagit hem IS-terrormammorna.

–Detta är inte ett beslut vi är glada över att fatta. Dessa människor har vänt Danmark ryggen. men av hänsyn till Danmarks säkerhet och barnens väl och ve tar vi detta beslut, säger statsminister Mette Frederiksen till DR.

Danska S har sagt nej till samarbetspartierna som länge krävt att barnen hämtas och det som sannolikt fick S att till slut ge med sig var danska Säpo.

– Den kortsiktiga fördelen säkerhetsmässigt med att låta kvinnorna bli kvar i lägren står inte i proportion till risken om kvinnorna och barnen senare kommer tillbaka till Danmark på egen hand och har radikaliserats i flera år och vapentränats, säger Danmarks Säpochef Finn Borch till DR.

Mammorna vill inte släppa ifrån sig barnen och kurdiska myndigheter säger nej till att separera barnen från mammorna med hänvisning till FN:s barnkonvention.

Såväl Norge som Finland har gjort likadant och Norge dömde en hemtagen mamma till 3,5 års fängelse. Även de IS-terrormammor som Danmark hämtar kommer gripas och eventuellt åtalas för terrorbrott. Danmarks högeropposition protesterar högljutt.

– Jag är mållös och rasande. De har givit efter för pressen, säger Dansk Folkepartis Kristian Thulesen Dahl. Partiet har gått ut i en affischkampanj mot beslutet under rubriken ”Dansk Folkeparti siger nej tak”.

– Vi trodde att vi var överens med S, säger danska Moderaternas Morten Dahlin, Venstre, till DR.

Svenska Rädda Barnens Jon Bergeå hoppas nu att även Sverige ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna och barnen.

– Nu finns inga ursäkter längre för Sverige att inte ta samma beslut, säger han till SvD.

Inrikesminister Mikael Damberg säger dock nej.

– Den danska rapporten slår fast att det inte går att repatriera endast barnen utan förälderns och självstyrets samtycke, kommenterar han till P3.

Foto: Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti, Ninni Andersson, Regeringskansliet

ANALYS

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) har vid minst 10 olika tillfällen sagt nej till att hämta IS-terrormammorna och nu riskerar hon att tappa stöd efter beslutet. Sannolikheten för att svenska S-MP-regeringen ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna torde nu öka när Danmark, Norge och Finland gjort samma sak. De ja-argument som förts fram i debatten är bland annat att få hem barnen och danska Säpos synpunkt om att säkerhetsrisken på sikt är ännu större om de tar sig till Norden på egen hand.

Till nej-argumenten hör att det handlar om personer som medverkat i en av världens grymmaste terrorsekter som mördat mängder av oskyldiga människor på ett ofattbart sätt och riskerar att utgöra en potentiellt allvarlig risk i Sverige. Att ta hem personen kostar även svenska skattebetalare pengar och eventuella efterföljande fängelsevistelser likaså.
Även om sannolikheten för att S-MP-regeringen ändrar sig nu ökar så är min bedömning att det fortfarande är viss övervikt för att Regeringen Löfven inte hämtar hem barnen. Det politiska priset skulle troligen bli högt.

[yop_poll id="56"]

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen