ANALYS: Ökad sannolikhet för att Sverige hämtar IS-terrormammorna och barnen

2021 05 19

Efter att Danmark nu svänger och hämtar IS-terrormammorna och barnen kommer det nya krav på att Sverige gör samma sak.

IS-terrormammorna har blivit en het potatis även i svensk politik då Miljöpartiet vill att Sverige hämtar mammorna med syfte att få hem barnen. Men flera svenska partier inklusive S, M, SD och Liberalerna säger nej. L vill att terroristerna döms på plats och att barnen tas till Sverige och får nya vårdnadshavare.

Nu väntas dock pressen öka ytterligare då både Danmark, Norge och Finland tagit hem IS-terrormammorna.

–Detta är inte ett beslut vi är glada över att fatta. Dessa människor har vänt Danmark ryggen. men av hänsyn till Danmarks säkerhet och barnens väl och ve tar vi detta beslut, säger statsminister Mette Frederiksen till DR.

Danska S har sagt nej till samarbetspartierna som länge krävt att barnen hämtas och det som sannolikt fick S att till slut ge med sig var danska Säpo.

– Den kortsiktiga fördelen säkerhetsmässigt med att låta kvinnorna bli kvar i lägren står inte i proportion till risken om kvinnorna och barnen senare kommer tillbaka till Danmark på egen hand och har radikaliserats i flera år och vapentränats, säger Danmarks Säpochef Finn Borch till DR.

Mammorna vill inte släppa ifrån sig barnen och kurdiska myndigheter säger nej till att separera barnen från mammorna med hänvisning till FN:s barnkonvention.

Såväl Norge som Finland har gjort likadant och Norge dömde en hemtagen mamma till 3,5 års fängelse. Även de IS-terrormammor som Danmark hämtar kommer gripas och eventuellt åtalas för terrorbrott. Danmarks högeropposition protesterar högljutt.

– Jag är mållös och rasande. De har givit efter för pressen, säger Dansk Folkepartis Kristian Thulesen Dahl. Partiet har gått ut i en affischkampanj mot beslutet under rubriken ”Dansk Folkeparti siger nej tak”.

– Vi trodde att vi var överens med S, säger danska Moderaternas Morten Dahlin, Venstre, till DR.

Svenska Rädda Barnens Jon Bergeå hoppas nu att även Sverige ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna och barnen.

– Nu finns inga ursäkter längre för Sverige att inte ta samma beslut, säger han till SvD.

Inrikesminister Mikael Damberg säger dock nej.

– Den danska rapporten slår fast att det inte går att repatriera endast barnen utan förälderns och självstyrets samtycke, kommenterar han till P3.

Foto: Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti, Ninni Andersson, Regeringskansliet

ANALYS

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) har vid minst 10 olika tillfällen sagt nej till att hämta IS-terrormammorna och nu riskerar hon att tappa stöd efter beslutet.  Sannolikheten för att svenska S-MP-regeringen ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna torde nu öka när Danmark, Norge och Finland gjort samma sak. De ja-argument som förts fram i debatten är bland annat att få hem barnen och danska Säpos synpunkt om att säkerhetsrisken på sikt är ännu större om de tar sig till Norden på egen hand.

Till nej-argumenten hör att det handlar om personer som medverkat i en av världens grymmaste terrorsekter som mördat mängder av oskyldiga människor på ett ofattbart sätt och riskerar att utgöra en potentiellt allvarlig risk i Sverige. Att ta hem personen kostar även svenska skattebetalare pengar och eventuella efterföljande fängelsevistelser likaså.
Även om sannolikheten för att S-MP-regeringen ändrar sig nu ökar så är min bedömning att det fortfarande är viss övervikt för att Regeringen Löfven inte hämtar hem barnen. Det politiska priset skulle troligen bli högt.

[yop_poll id="56"]

22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen