ANALYS: Ökad sannolikhet för att Sverige hämtar IS-terrormammorna och barnen

2021 05 19

Efter att Danmark nu svänger och hämtar IS-terrormammorna och barnen kommer det nya krav på att Sverige gör samma sak.

IS-terrormammorna har blivit en het potatis även i svensk politik då Miljöpartiet vill att Sverige hämtar mammorna med syfte att få hem barnen. Men flera svenska partier inklusive S, M, SD och Liberalerna säger nej. L vill att terroristerna döms på plats och att barnen tas till Sverige och får nya vårdnadshavare.

Nu väntas dock pressen öka ytterligare då både Danmark, Norge och Finland tagit hem IS-terrormammorna.

–Detta är inte ett beslut vi är glada över att fatta. Dessa människor har vänt Danmark ryggen. men av hänsyn till Danmarks säkerhet och barnens väl och ve tar vi detta beslut, säger statsminister Mette Frederiksen till DR.

Danska S har sagt nej till samarbetspartierna som länge krävt att barnen hämtas och det som sannolikt fick S att till slut ge med sig var danska Säpo.

– Den kortsiktiga fördelen säkerhetsmässigt med att låta kvinnorna bli kvar i lägren står inte i proportion till risken om kvinnorna och barnen senare kommer tillbaka till Danmark på egen hand och har radikaliserats i flera år och vapentränats, säger Danmarks Säpochef Finn Borch till DR.

Mammorna vill inte släppa ifrån sig barnen och kurdiska myndigheter säger nej till att separera barnen från mammorna med hänvisning till FN:s barnkonvention.

Såväl Norge som Finland har gjort likadant och Norge dömde en hemtagen mamma till 3,5 års fängelse. Även de IS-terrormammor som Danmark hämtar kommer gripas och eventuellt åtalas för terrorbrott. Danmarks högeropposition protesterar högljutt.

– Jag är mållös och rasande. De har givit efter för pressen, säger Dansk Folkepartis Kristian Thulesen Dahl. Partiet har gått ut i en affischkampanj mot beslutet under rubriken ”Dansk Folkeparti siger nej tak”.

– Vi trodde att vi var överens med S, säger danska Moderaternas Morten Dahlin, Venstre, till DR.

Svenska Rädda Barnens Jon Bergeå hoppas nu att även Sverige ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna och barnen.

– Nu finns inga ursäkter längre för Sverige att inte ta samma beslut, säger han till SvD.

Inrikesminister Mikael Damberg säger dock nej.

– Den danska rapporten slår fast att det inte går att repatriera endast barnen utan förälderns och självstyrets samtycke, kommenterar han till P3.

Foto: Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti, Ninni Andersson, Regeringskansliet

ANALYS

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) har vid minst 10 olika tillfällen sagt nej till att hämta IS-terrormammorna och nu riskerar hon att tappa stöd efter beslutet. Sannolikheten för att svenska S-MP-regeringen ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna torde nu öka när Danmark, Norge och Finland gjort samma sak. De ja-argument som förts fram i debatten är bland annat att få hem barnen och danska Säpos synpunkt om att säkerhetsrisken på sikt är ännu större om de tar sig till Norden på egen hand.

Till nej-argumenten hör att det handlar om personer som medverkat i en av världens grymmaste terrorsekter som mördat mängder av oskyldiga människor på ett ofattbart sätt och riskerar att utgöra en potentiellt allvarlig risk i Sverige. Att ta hem personen kostar även svenska skattebetalare pengar och eventuella efterföljande fängelsevistelser likaså.
Även om sannolikheten för att S-MP-regeringen ändrar sig nu ökar så är min bedömning att det fortfarande är viss övervikt för att Regeringen Löfven inte hämtar hem barnen. Det politiska priset skulle troligen bli högt.

[yop_poll id="56"]

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen