ANALYS: Ökad sannolikhet för att Sverige hämtar IS-terrormammorna och barnen

2021 05 19

Efter att Danmark nu svänger och hämtar IS-terrormammorna och barnen kommer det nya krav på att Sverige gör samma sak.

IS-terrormammorna har blivit en het potatis även i svensk politik då Miljöpartiet vill att Sverige hämtar mammorna med syfte att få hem barnen. Men flera svenska partier inklusive S, M, SD och Liberalerna säger nej. L vill att terroristerna döms på plats och att barnen tas till Sverige och får nya vårdnadshavare.

Nu väntas dock pressen öka ytterligare då både Danmark, Norge och Finland tagit hem IS-terrormammorna.

–Detta är inte ett beslut vi är glada över att fatta. Dessa människor har vänt Danmark ryggen. men av hänsyn till Danmarks säkerhet och barnens väl och ve tar vi detta beslut, säger statsminister Mette Frederiksen till DR.

Danska S har sagt nej till samarbetspartierna som länge krävt att barnen hämtas och det som sannolikt fick S att till slut ge med sig var danska Säpo.

– Den kortsiktiga fördelen säkerhetsmässigt med att låta kvinnorna bli kvar i lägren står inte i proportion till risken om kvinnorna och barnen senare kommer tillbaka till Danmark på egen hand och har radikaliserats i flera år och vapentränats, säger Danmarks Säpochef Finn Borch till DR.

Mammorna vill inte släppa ifrån sig barnen och kurdiska myndigheter säger nej till att separera barnen från mammorna med hänvisning till FN:s barnkonvention.

Såväl Norge som Finland har gjort likadant och Norge dömde en hemtagen mamma till 3,5 års fängelse. Även de IS-terrormammor som Danmark hämtar kommer gripas och eventuellt åtalas för terrorbrott. Danmarks högeropposition protesterar högljutt.

– Jag är mållös och rasande. De har givit efter för pressen, säger Dansk Folkepartis Kristian Thulesen Dahl. Partiet har gått ut i en affischkampanj mot beslutet under rubriken ”Dansk Folkeparti siger nej tak”.

– Vi trodde att vi var överens med S, säger danska Moderaternas Morten Dahlin, Venstre, till DR.

Svenska Rädda Barnens Jon Bergeå hoppas nu att även Sverige ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna och barnen.

– Nu finns inga ursäkter längre för Sverige att inte ta samma beslut, säger han till SvD.

Inrikesminister Mikael Damberg säger dock nej.

– Den danska rapporten slår fast att det inte går att repatriera endast barnen utan förälderns och självstyrets samtycke, kommenterar han till P3.

Foto: Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti, Ninni Andersson, Regeringskansliet

ANALYS

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) har vid minst 10 olika tillfällen sagt nej till att hämta IS-terrormammorna och nu riskerar hon att tappa stöd efter beslutet. Sannolikheten för att svenska S-MP-regeringen ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna torde nu öka när Danmark, Norge och Finland gjort samma sak. De ja-argument som förts fram i debatten är bland annat att få hem barnen och danska Säpos synpunkt om att säkerhetsrisken på sikt är ännu större om de tar sig till Norden på egen hand.

Till nej-argumenten hör att det handlar om personer som medverkat i en av världens grymmaste terrorsekter som mördat mängder av oskyldiga människor på ett ofattbart sätt och riskerar att utgöra en potentiellt allvarlig risk i Sverige. Att ta hem personen kostar även svenska skattebetalare pengar och eventuella efterföljande fängelsevistelser likaså.
Även om sannolikheten för att S-MP-regeringen ändrar sig nu ökar så är min bedömning att det fortfarande är viss övervikt för att Regeringen Löfven inte hämtar hem barnen. Det politiska priset skulle troligen bli högt.

[yop_poll id="56"]

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen