ANALYS: Ökad sannolikhet för att Sverige hämtar IS-terrormammorna och barnen

2021 05 19

Efter att Danmark nu svänger och hämtar IS-terrormammorna och barnen kommer det nya krav på att Sverige gör samma sak.

IS-terrormammorna har blivit en het potatis även i svensk politik då Miljöpartiet vill att Sverige hämtar mammorna med syfte att få hem barnen. Men flera svenska partier inklusive S, M, SD och Liberalerna säger nej. L vill att terroristerna döms på plats och att barnen tas till Sverige och får nya vårdnadshavare.

Nu väntas dock pressen öka ytterligare då både Danmark, Norge och Finland tagit hem IS-terrormammorna.

–Detta är inte ett beslut vi är glada över att fatta. Dessa människor har vänt Danmark ryggen. men av hänsyn till Danmarks säkerhet och barnens väl och ve tar vi detta beslut, säger statsminister Mette Frederiksen till DR.

Danska S har sagt nej till samarbetspartierna som länge krävt att barnen hämtas och det som sannolikt fick S att till slut ge med sig var danska Säpo.

– Den kortsiktiga fördelen säkerhetsmässigt med att låta kvinnorna bli kvar i lägren står inte i proportion till risken om kvinnorna och barnen senare kommer tillbaka till Danmark på egen hand och har radikaliserats i flera år och vapentränats, säger Danmarks Säpochef Finn Borch till DR.

Mammorna vill inte släppa ifrån sig barnen och kurdiska myndigheter säger nej till att separera barnen från mammorna med hänvisning till FN:s barnkonvention.

Såväl Norge som Finland har gjort likadant och Norge dömde en hemtagen mamma till 3,5 års fängelse. Även de IS-terrormammor som Danmark hämtar kommer gripas och eventuellt åtalas för terrorbrott. Danmarks högeropposition protesterar högljutt.

– Jag är mållös och rasande. De har givit efter för pressen, säger Dansk Folkepartis Kristian Thulesen Dahl. Partiet har gått ut i en affischkampanj mot beslutet under rubriken ”Dansk Folkeparti siger nej tak”.

– Vi trodde att vi var överens med S, säger danska Moderaternas Morten Dahlin, Venstre, till DR.

Svenska Rädda Barnens Jon Bergeå hoppas nu att även Sverige ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna och barnen.

– Nu finns inga ursäkter längre för Sverige att inte ta samma beslut, säger han till SvD.

Inrikesminister Mikael Damberg säger dock nej.

– Den danska rapporten slår fast att det inte går att repatriera endast barnen utan förälderns och självstyrets samtycke, kommenterar han till P3.

Foto: Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti, Ninni Andersson, Regeringskansliet

ANALYS

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) har vid minst 10 olika tillfällen sagt nej till att hämta IS-terrormammorna och nu riskerar hon att tappa stöd efter beslutet.  Sannolikheten för att svenska S-MP-regeringen ändrar sig och tar hem IS-terrormammorna torde nu öka när Danmark, Norge och Finland gjort samma sak. De ja-argument som förts fram i debatten är bland annat att få hem barnen och danska Säpos synpunkt om att säkerhetsrisken på sikt är ännu större om de tar sig till Norden på egen hand.

Till nej-argumenten hör att det handlar om personer som medverkat i en av världens grymmaste terrorsekter som mördat mängder av oskyldiga människor på ett ofattbart sätt och riskerar att utgöra en potentiellt allvarlig risk i Sverige. Att ta hem personen kostar även svenska skattebetalare pengar och eventuella efterföljande fängelsevistelser likaså.
Även om sannolikheten för att S-MP-regeringen ändrar sig nu ökar så är min bedömning att det fortfarande är viss övervikt för att Regeringen Löfven inte hämtar hem barnen. Det politiska priset skulle troligen bli högt.

[yop_poll id="56"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen