ANALYS: Så avslöjar Kazakstans protester den ryska diktaturens falska världsbild

2022 01 06

Kazakstans diktator kallar på ryska soldater mot sitt eget folk och för Rysslands diktator är situationen mycket avslöjande.

Det började med protester mot de höga priserna på gasol.

Kallas för autogas

Gasolens kallas internationellt för Liquefied Petroleum Gas, LPG, och i Kazakstan kallas det för autogas; bilgas. Många kazaker har nämligen konverterat sina bilar så att de ska kunna drivas på gasol som har haft låga priser i landet då diktaturen använts sig av priskontroller.

Misskött ekonomin

Protesterna startades i staden Zhanaozen med 150 000 invånare men spred sig snabbt till hela landet. Och det handlar inte bara om bränslepriserna. I fjol drabbades landet av elavbrott på grund av elbrist och samtidigt har livsmedelspriserna stigit kraftigt på grund av landets misskötta ekonomi.

Blev värre

För att råda bot på de höga livsmedelspriserna förbjöd regeringen jordbrukssektorns export av kött, potatis och morötter vilket upprörde bönderna. De extrema åtgärderna är typiska för diktaturer som missköter länders ekonomier och bara gör situationen värre.

Personkultsdiktator

I grunden handlar protesterna till stor del om ett folkligt missnöje mot fattigdom och landets allmänna utveckling. Inte minst den unga generationen vill dessutom ha demokratiska reformer. Efter att presidenten tillika diktatorn Tokayev tog över efter personkultsdiktatorn Nazarbayev kom även löften om vissa reformer men resultaten har till stor del uteblivit.

Rysslands nära allierade

För Ryssland med diktatorn Putin i spetsen är utvecklingen i Kazakstan såväl avslöjande som oroande. Efter Belarus är Kazakstan sannolikt Rysslands närmaste allierade. Och till Putins förtjusning har landet åtminstone utåt sett framstått som ovanligt stabil. Men priset har varit såväl mänskliga rättigheter som demokrati vilket inte stått högt i kurs hos ex-diktatorn Nazarbayev.

Putin pekar åt fel håll

Putin beskyller gärna demokratierna i Europa och USA för allt mellan himmel och jord men det är inte i Sverige, Tyskland, Storbritannien eller Portugal som diktatorer har utformat en militärstat och polisstat för att hålla sina befolkningar i schack.

Fängelse och misshandel

Nej, det är tvärtom i Putins närmast allierade lydstater Belarus och Vitryssland som människor fängslas och misshandlas när de vill ha fria val och demokratiska reformer – precis som i Ryssland självt.

Utan Rysslands stöd är chansen för demokrati och mänskliga rättigheter mycket större i både Belarus och Kazakstan.

Diktatorerna stödjer varandra

När belaruserna krävde frihet efter diktatorn Lukashenkos fuskval 2020 vände sig Lukashenko till den ryska diktaturen för att få hjälp av Putins personliga trupper, Ryska Nationalgardet.

Och när kazakerna kräver reformer i dag har diktatorn Tokayev vänt sig till den ryska diktaturen för att få militär hjälp av ryska soldater för att kväsa demonstranterna.

Tillskansar sig makt och pengar

Rysslands diktator ställer gärna upp då han vet att det i förlängningen handlar om Moskvadiktaturens egen existens. Om diktatorerna faller i Belarus och Kazakstan kan snart Rysslands diktator stå på tur. Fri val och demokrati är inget för brutala diktatorer som vill tillskansa sig makt och rikedom på sitt eget folks bekostnad.

Väldiga klyftor

Protesterna i Kazakstan understryker framförallt följande:

Den ryska diktaturens lydstater är inte exempel på stabila och demokratiska nationer utan skräckexempel på gravt misskötta länder med icke-fungerande ekonomier, väldiga klyftor, betydande fattigdom och frihetstörstande befolkningar som hålls i schack av brutala diktatorer.

Det är inte konstigt att Ukraina vill utvecklas i samma riktning som Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Och med dagens uppkopplade värld vet även folken i Belarus, Ryssland och Kazakstan att det finns en ljusare framtid runt hörnet. Tids nog faller diktaturerna i forna Sovjetunionen precis som många diktaturer fallit i Europa under 1900-talet.

Foto: N. Vorobyev

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen