ANALYS: Så avslöjar Kazakstans protester den ryska diktaturens falska världsbild

2022 01 06

Det började med protester mot de höga priserna på gasol.

Kallas för autogas

Gasolens kallas internationellt för Liquefied Petroleum Gas, LPG, och i Kazakstan kallas det för autogas; bilgas. Många kazaker har nämligen konverterat sina bilar så att de ska kunna drivas på gasol som har haft låga priser i landet då diktaturen använts sig av priskontroller.

Misskött ekonomin

Protesterna startades i staden Zhanaozen med 150 000 invånare men spred sig snabbt till hela landet. Och det handlar inte bara om bränslepriserna. I fjol drabbades landet av elavbrott på grund av elbrist och samtidigt har livsmedelspriserna stigit kraftigt på grund av landets misskötta ekonomi.

Blev värre

För att råda bot på de höga livsmedelspriserna förbjöd regeringen jordbrukssektorns export av kött, potatis och morötter vilket upprörde bönderna. De extrema åtgärderna är typiska för diktaturer som missköter länders ekonomier och bara gör situationen värre.

Personkultsdiktator

I grunden handlar protesterna till stor del om ett folkligt missnöje mot fattigdom och landets allmänna utveckling. Inte minst den unga generationen vill dessutom ha demokratiska reformer. Efter att presidenten tillika diktatorn Tokayev tog över efter personkultsdiktatorn Nazarbayev kom även löften om vissa reformer men resultaten har till stor del uteblivit.

Rysslands nära allierade

För Ryssland med diktatorn Putin i spetsen är utvecklingen i Kazakstan såväl avslöjande som oroande. Efter Belarus är Kazakstan sannolikt Rysslands närmaste allierade. Och till Putins förtjusning har landet åtminstone utåt sett framstått som ovanligt stabil. Men priset har varit såväl mänskliga rättigheter som demokrati vilket inte stått högt i kurs hos ex-diktatorn Nazarbayev.

Putin pekar åt fel håll

Putin beskyller gärna demokratierna i Europa och USA för allt mellan himmel och jord men det är inte i Sverige, Tyskland, Storbritannien eller Portugal som diktatorer har utformat en militärstat och polisstat för att hålla sina befolkningar i schack.

Fängelse och misshandel

Nej, det är tvärtom i Putins närmast allierade lydstater Belarus och Vitryssland som människor fängslas och misshandlas när de vill ha fria val och demokratiska reformer – precis som i Ryssland självt.

Utan Rysslands stöd är chansen för demokrati och mänskliga rättigheter mycket större i både Belarus och Kazakstan.

Diktatorerna stödjer varandra

När belaruserna krävde frihet efter diktatorn Lukashenkos fuskval 2020 vände sig Lukashenko till den ryska diktaturen för att få hjälp av Putins personliga trupper, Ryska Nationalgardet.

Och när kazakerna kräver reformer i dag har diktatorn Tokayev vänt sig till den ryska diktaturen för att få militär hjälp av ryska soldater för att kväsa demonstranterna.

Tillskansar sig makt och pengar

Rysslands diktator ställer gärna upp då han vet att det i förlängningen handlar om Moskvadiktaturens egen existens. Om diktatorerna faller i Belarus och Kazakstan kan snart Rysslands diktator stå på tur. Fri val och demokrati är inget för brutala diktatorer som vill tillskansa sig makt och rikedom på sitt eget folks bekostnad.

Väldiga klyftor

Protesterna i Kazakstan understryker framförallt följande:

Den ryska diktaturens lydstater är inte exempel på stabila och demokratiska nationer utan skräckexempel på gravt misskötta länder med icke-fungerande ekonomier, väldiga klyftor, betydande fattigdom och frihetstörstande befolkningar som hålls i schack av brutala diktatorer.

Det är inte konstigt att Ukraina vill utvecklas i samma riktning som Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Och med dagens uppkopplade värld vet även folken i Belarus, Ryssland och Kazakstan att det finns en ljusare framtid runt hörnet. Tids nog faller diktaturerna i forna Sovjetunionen precis som många diktaturer fallit i Europa under 1900-talet.

Foto: N. Vorobyev

Folk har missuppfattat covid-19 – läkare: stämmer inte

2025 09 14

Det underströk Folkhälsomyndigheten förra veckan.

Över större delen av landet ses en ökande trend av bekräftade fall, precis som i andra länder runtom i världen som hade en låg spridning under våren.

På sociala medier har många som smittats även vädrat erfarenheter om att de lider av värre infektioner än tidigare.

– Vissa hävdar till och med att det är den värsta de någonsin har haft, rapporterar Huffington Post.

Är inte farligare i sig

Rapporterna om att infektionerna nu skulle vara värre än någonsin beskrivs som alarmerande.

Men att det skulle handla om en mer aggressiv variant som sprids nu är ett missförstånd. Det understryker Mark Burns, docent i medicin vid avdelningen för infektionssjukdomar vid University of Louisville.

– Dessa Omkikronvarianter har alla haft ett par saker gemensamt. För det första är de mycket smittsamma, men för det andra är de inte alls lika allvarliga som tidigare varianter har varit, säger han till tidningen.

"Värre halsont"

Ovanstående innebär inte att någon som lider av en allvarlig covidinfektion inte har det värre än förra året. Det är fortfarande fullt möjligt.

Men det innebär inte att den nu dominerande varianten, Stratus eller XFG, i sig självt är farligare än någon av de tidigare varianterna.

– Det enda jag har hört och det enda vi har sett är att det verkar som att just den här varianten som cirkulerar just nu verkar orsaka värre halsont än andra varianter, säger Donald Dumford, läkare i infektionssjukdomar vid Cleveland Clinic Akron General i Ohio, till samma tidning.

Nya symptom

Förra veckan påtalade Klara Sondén, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, att symtomen för viruset har förändrats.

Hon framhåller att det har blivit svårare att skilja covid-19 från en vanlig förkylning.

– Nu för tiden, 2025, så ser vi inte längre att man tappar luktsinnet eller att man har feber i åtta dagar och den typen av bild som många hade när de hade sin kanske allra första covidepisod, säger Klara Sondén till Aftonbladet.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen