ANALYS: Så avslöjar Kazakstans protester den ryska diktaturens falska världsbild

2022 01 06

Kazakstans diktator kallar på ryska soldater mot sitt eget folk och för Rysslands diktator är situationen mycket avslöjande.

Det började med protester mot de höga priserna på gasol.

Kallas för autogas

Gasolens kallas internationellt för Liquefied Petroleum Gas, LPG, och i Kazakstan kallas det för autogas; bilgas. Många kazaker har nämligen konverterat sina bilar så att de ska kunna drivas på gasol som har haft låga priser i landet då diktaturen använts sig av priskontroller.

Misskött ekonomin

Protesterna startades i staden Zhanaozen med 150 000 invånare men spred sig snabbt till hela landet. Och det handlar inte bara om bränslepriserna. I fjol drabbades landet av elavbrott på grund av elbrist och samtidigt har livsmedelspriserna stigit kraftigt på grund av landets misskötta ekonomi.

Blev värre

För att råda bot på de höga livsmedelspriserna förbjöd regeringen jordbrukssektorns export av kött, potatis och morötter vilket upprörde bönderna. De extrema åtgärderna är typiska för diktaturer som missköter länders ekonomier och bara gör situationen värre.

Personkultsdiktator

I grunden handlar protesterna till stor del om ett folkligt missnöje mot fattigdom och landets allmänna utveckling. Inte minst den unga generationen vill dessutom ha demokratiska reformer. Efter att presidenten tillika diktatorn Tokayev tog över efter personkultsdiktatorn Nazarbayev kom även löften om vissa reformer men resultaten har till stor del uteblivit.

Rysslands nära allierade

För Ryssland med diktatorn Putin i spetsen är utvecklingen i Kazakstan såväl avslöjande som oroande. Efter Belarus är Kazakstan sannolikt Rysslands närmaste allierade. Och till Putins förtjusning har landet åtminstone utåt sett framstått som ovanligt stabil. Men priset har varit såväl mänskliga rättigheter som demokrati vilket inte stått högt i kurs hos ex-diktatorn Nazarbayev.

Putin pekar åt fel håll

Putin beskyller gärna demokratierna i Europa och USA för allt mellan himmel och jord men det är inte i Sverige, Tyskland, Storbritannien eller Portugal som diktatorer har utformat en militärstat och polisstat för att hålla sina befolkningar i schack.

Fängelse och misshandel

Nej, det är tvärtom i Putins närmast allierade lydstater Belarus och Vitryssland som människor fängslas och misshandlas när de vill ha fria val och demokratiska reformer – precis som i Ryssland självt.

Utan Rysslands stöd är chansen för demokrati och mänskliga rättigheter mycket större i både Belarus och Kazakstan.

Diktatorerna stödjer varandra

När belaruserna krävde frihet efter diktatorn Lukashenkos fuskval 2020 vände sig Lukashenko till den ryska diktaturen för att få hjälp av Putins personliga trupper, Ryska Nationalgardet.

Och när kazakerna kräver reformer i dag har diktatorn Tokayev vänt sig till den ryska diktaturen för att få militär hjälp av ryska soldater för att kväsa demonstranterna.

Tillskansar sig makt och pengar

Rysslands diktator ställer gärna upp då han vet att det i förlängningen handlar om Moskvadiktaturens egen existens. Om diktatorerna faller i Belarus och Kazakstan kan snart Rysslands diktator stå på tur. Fri val och demokrati är inget för brutala diktatorer som vill tillskansa sig makt och rikedom på sitt eget folks bekostnad.

Väldiga klyftor

Protesterna i Kazakstan understryker framförallt följande:

◾Den ryska diktaturens lydstater är inte exempel på stabila och demokratiska nationer utan skräckexempel på gravt misskötta länder med icke-fungerande ekonomier, väldiga klyftor, betydande fattigdom och frihetstörstande befolkningar som hålls i schack av brutala diktatorer.

◾Det är inte konstigt att Ukraina vill utvecklas i samma riktning som Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Och med dagens uppkopplade värld vet även folken i Belarus, Ryssland och Kazakstan att det finns en ljusare framtid runt hörnet. Tids nog faller diktaturerna i forna Sovjetunionen precis som många diktaturer fallit i Europa under 1900-talet.

Foto: N. Vorobyev


JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia 

Text: Redaktionen


24nov25

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva. 

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget 

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen