ANALYS: Så avslöjar Kazakstans protester den ryska diktaturens falska världsbild

2022 01 06

Kazakstans diktator kallar på ryska soldater mot sitt eget folk och för Rysslands diktator är situationen mycket avslöjande.

Det började med protester mot de höga priserna på gasol.

Kallas för autogas

Gasolens kallas internationellt för Liquefied Petroleum Gas, LPG, och i Kazakstan kallas det för autogas; bilgas. Många kazaker har nämligen konverterat sina bilar så att de ska kunna drivas på gasol som har haft låga priser i landet då diktaturen använts sig av priskontroller.

Misskött ekonomin

Protesterna startades i staden Zhanaozen med 150 000 invånare men spred sig snabbt till hela landet. Och det handlar inte bara om bränslepriserna. I fjol drabbades landet av elavbrott på grund av elbrist och samtidigt har livsmedelspriserna stigit kraftigt på grund av landets misskötta ekonomi.

Blev värre

För att råda bot på de höga livsmedelspriserna förbjöd regeringen jordbrukssektorns export av kött, potatis och morötter vilket upprörde bönderna. De extrema åtgärderna är typiska för diktaturer som missköter länders ekonomier och bara gör situationen värre.

Personkultsdiktator

I grunden handlar protesterna till stor del om ett folkligt missnöje mot fattigdom och landets allmänna utveckling. Inte minst den unga generationen vill dessutom ha demokratiska reformer. Efter att presidenten tillika diktatorn Tokayev tog över efter personkultsdiktatorn Nazarbayev kom även löften om vissa reformer men resultaten har till stor del uteblivit.

Rysslands nära allierade

För Ryssland med diktatorn Putin i spetsen är utvecklingen i Kazakstan såväl avslöjande som oroande. Efter Belarus är Kazakstan sannolikt Rysslands närmaste allierade. Och till Putins förtjusning har landet åtminstone utåt sett framstått som ovanligt stabil. Men priset har varit såväl mänskliga rättigheter som demokrati vilket inte stått högt i kurs hos ex-diktatorn Nazarbayev.

Putin pekar åt fel håll

Putin beskyller gärna demokratierna i Europa och USA för allt mellan himmel och jord men det är inte i Sverige, Tyskland, Storbritannien eller Portugal som diktatorer har utformat en militärstat och polisstat för att hålla sina befolkningar i schack.

Fängelse och misshandel

Nej, det är tvärtom i Putins närmast allierade lydstater Belarus och Vitryssland som människor fängslas och misshandlas när de vill ha fria val och demokratiska reformer – precis som i Ryssland självt.

Utan Rysslands stöd är chansen för demokrati och mänskliga rättigheter mycket större i både Belarus och Kazakstan.

Diktatorerna stödjer varandra

När belaruserna krävde frihet efter diktatorn Lukashenkos fuskval 2020 vände sig Lukashenko till den ryska diktaturen för att få hjälp av Putins personliga trupper, Ryska Nationalgardet.

Och när kazakerna kräver reformer i dag har diktatorn Tokayev vänt sig till den ryska diktaturen för att få militär hjälp av ryska soldater för att kväsa demonstranterna.

Tillskansar sig makt och pengar

Rysslands diktator ställer gärna upp då han vet att det i förlängningen handlar om Moskvadiktaturens egen existens. Om diktatorerna faller i Belarus och Kazakstan kan snart Rysslands diktator stå på tur. Fri val och demokrati är inget för brutala diktatorer som vill tillskansa sig makt och rikedom på sitt eget folks bekostnad.

Väldiga klyftor

Protesterna i Kazakstan understryker framförallt följande:

◾Den ryska diktaturens lydstater är inte exempel på stabila och demokratiska nationer utan skräckexempel på gravt misskötta länder med icke-fungerande ekonomier, väldiga klyftor, betydande fattigdom och frihetstörstande befolkningar som hålls i schack av brutala diktatorer.

◾Det är inte konstigt att Ukraina vill utvecklas i samma riktning som Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Och med dagens uppkopplade värld vet även folken i Belarus, Ryssland och Kazakstan att det finns en ljusare framtid runt hörnet. Tids nog faller diktaturerna i forna Sovjetunionen precis som många diktaturer fallit i Europa under 1900-talet.

Foto: N. Vorobyev


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2026 01 01

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2026 01 01

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen