ANALYS: SD kommer att få stor makt – trots L:s panikåtgärder

2021 03 24

Liberalerna tar till panikåtgärder inför söndagens avgörande omröstning om SD.

Bakgrund

I vanliga fall formas Sveriges höst- och vårbudget av regeringen i en mycket ordnad process som följer det finanspolitiska ramverket. Grundprincipen är att fatta beslut om en sammanhållen helhetsbudget och poängen är att plus och minus skall gå ihop och att hela budgeten ska vara en väl genomtänkt helhet.

DN rapporterade dock i helgen om att Nyamko Sabuni (L) sänt ut ett internt brev i L:s medlemsapp där hon argumenterar för att de sedvanliga strikta budgetreglerna från 1990-talet är överspelade och att man istället ska arbeta i finansutskottet med att ”utforma politiken efter de majoritetsförhållanden som inom olika områden råder i riksdagen”.

Nyamkos poäng tycks var att signalera till L-ombud som är negativa till M-KD-SD-linjen att den ekonomiska politiken kommer att vara mindre beroende av SD och att man istället emellanåt kan göra upp med Centern, S, MP eller V.

Liberalernas partiledning på hal is

Men att överge principen om att förhandla och besluta om budgeten som en helhet och istället sikta på hoppande majoriteter är direkt olämpligt – alldeles oavsett vilken färg regeringen har. Orsaken är att hoppande majoriteter lär ha lätt att enas om utgifter men svårt att enas om finansieringen och resultatet blir då budgetunderskott. Det är ju därför Sverige har det finanspolitiska ramverket vilket tjänat oss mycket väl.

Att offra en ansvarsfull budgetprocess för att övertyga osäkra L-partiombud om att rösta ja till M-KD-SD-linjen är både desperat och ogenomtänkt. Det indikerar att L tror att man kan säga ja till en M-KD-L-regering med stöd av SD men att SD ska hållas på många armlängders avstånd och helt enkelt inte få mycket att säga till om.

Med tanke på att SD ligger på 20% i Ipsos idag och L på 3% så är detta en naiv inställning som inte är förankrat i verkligheten och troligen tror inte L-ledningen själva på den inställningen – och vad ännu viktigare är så lär inte väljarna tro på det heller.

Min bedömning

En M-KD-regering kommer att samarbeta nära med SD och förutsatt att det fungerar är min bedömning snarast att M-KD i framtiden kommer att säga ja till att SD även tar steget in i regeringen– precis som skett i Norge och Finland med Fremskrittspartiet och Sannfinländarna. Svaga minoritetsregeringar som dessutom siktar på att besluta den ekonomiska politiken med hoppande majoriteter är aldrig bra – oavsett färg på regeringen.

Och partiledningar som försöker använda orealistiska argument är inte heller bra och det går dessutom emot ett av Nyamkos mest kända adelsmärken – nämligen att vara rak och frank och säga som det är.

L skulle absolut vara en slags motpol till SD i en M-KD-L-regering som har SD som stödparti och L kan även vara garant för ett begränsat antal liberala ståndpunkter om media, EU och rättspolitik. Men SD kommer i kraft av sin storlek att få igenom mycket mer politik än L. Och M-KD har ju även samsyn med SD i en rad frågor.

Det vore mycket effektivare  - och ärligare - av Liberalernas partiledning att framhålla att L kan vara en garant för så mycket liberal politik som möjligt i ett M-KD-L-SD-styre. Men att uppge att man kan offra en ansvarsfull budgetpolitik för att signalera att ett 20%-parti, vars stöd är ett absolut krav för att bilda regering, inte ska få så mycket att säga till om är totalt orealistiskt.

[forminator_poll id="2231"]

09 okt 26

”Det är inte klokt” – socialdemokrater bestörta

2026 10 09

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar och regeringsförhandlingarna står still.

Situationen väcker stor frustration inom Socialdemokraterna.

Flera tunga S-profiler riktar skarp kritik mot regeringsprocessen, rapporterar Expressen.

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, säger en högt uppsatt socialdemokrat till tidningen.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, fortsätter S-toppen.

V-ilska inför mötet

Samtidigt förbereder sig de rödgröna partierna för sitt första gemensamma möte efter valet.

Vid lunchtid  börjar företrädare för partierna anlända till mötesplatsen Högberga gård på Lidingö.

Mötet, som sker på initiativ av Centerpartiet, kritiseras på förhand. Flera V-politiker utrycker sitt missnöje på sociala medier.

– C:s möte som de arrangerar imorgon känns mest som ett skådespel. Allt liksom för att slippa sitta ned och förhandla om regering och politik. C är specialister på att måla in sig i hörn och tycka att de är politikens gåva till mänskligheten, skriver V-veteranen Ulla Andersson på X.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling kritiserar valet av mötesplats.

– Det finns många svenska landsbygder som skulle behöva hamna i politikens och medias rampljus. Rika Lidingö kommun är inte en av dem. Tragiskt att Centerpartiet valt 'ett spahotell för livsnjutare sedan 1911' som platsen för sitt seminarium, skriver han på Threads.

Läs mer: UPPGIFTER: Då ställs S inför det stora testet 

Andersson: ”Jättebra initiativ”

S-ledaren Magdalena Andersson har anlänt till Högberga gård.

– Jag tycker att det här är ett jättebra initiativ som Centerpartiet har tagit, det blir en möjlighet för alla fyra partier att få en gemensam bild av utmaningar som Sverige står inför, säger hon till SVT inför mötet.

– Jag hoppas att det här kan leda till fler samtal och fler möjligheter att träffas alla fyra partier.

Andra läser: Superlaser rullas ut – nu kommer bilister inte undan längre 

Foto: Socialdemokraterna 

Text: Redaktionen


Fullskaligt krig – hela världen kan påverkas

2026 10 09

– Nu är det verkligen fullskaligt krig.

Det säger Jo Jakobsen, expert på internationell politik och säkerhetspolitik, till Dagbladet.

Han hänvisar till konflikten i Jemen, som har eskalerat kraftigt under de senaste dagarna.

Jemenitiska regeringsstyrkor bekräftade på måndagen att de hade genomfört över tusen attacker och har inlett en offensiv mot huvudstaden Sanaa, som kontrolleras av den Iranstödda huthimilisen.

Saudiarabien attackerar

Regeringsstyrkorna stöds av Saudiarabien.  

Det saudiska flygvapnet har genomfört flera flyganfall mot rebellkontrollerade områden, samtidigt som de saudiskstödda regeringsstyrkorna försöker pressa tillbaka huthierna på marken.

Huthirebellerna har svarat med robot- och drönarattacker mot flera mål i Saudiarabien – bland annat ett stort oljeraffinaderi i södra delen av landet.

”Kommer märka av det”

Det föregående inbördeskriget i Jemen bröt ut 2014 innan en vapenvila slöts 2022.

Den här gången betraktas kriget i Jemen som mer än ett inbördeskrig.

Saudiarabien vädjar om stöd från USA, men den amerikanska militären vägrar hittills att delta i kriget. Samtidigt har både Turkiet och Pakistan skickat soldater och militära resurser till Saudiarabien för att bidra i insatsen mot huthimilisen.

Läs mer: UPPGIFTER: USA kan skriva massivt avtal med Ryssland 

Huthierna är i sin tur en nära allierad med Iran.

Jo Jakobsen menar att kriget i Jemen måste ses som en större del av konflikten i Mellanöstern. Han pekar på att Iran och dess allierade har hotat att stänga Bab al-Mandebsundet utanför Jemen.

En sådan aktion skulle påverka hela världen ekonomiskt.

– För att uttrycka det rakt ut, Jemen är initialt ointressant för många länder, men den här gången tror jag att vi kommer att märka av kriget mycket mer. Inte minst på grund av den effekt det kan ha på olje- och energipriserna, säger Jakobsen till tidningen.

Andra läser Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter 

Foto: J. Kingma resp B. Barrow

Text: Redaktionen