ANALYS: SD kommer att få stor makt – trots L:s panikåtgärder

2021 03 24

Liberalerna tar till panikåtgärder inför söndagens avgörande omröstning om SD.

Bakgrund

I vanliga fall formas Sveriges höst- och vårbudget av regeringen i en mycket ordnad process som följer det finanspolitiska ramverket. Grundprincipen är att fatta beslut om en sammanhållen helhetsbudget och poängen är att plus och minus skall gå ihop och att hela budgeten ska vara en väl genomtänkt helhet.

DN rapporterade dock i helgen om att Nyamko Sabuni (L) sänt ut ett internt brev i L:s medlemsapp där hon argumenterar för att de sedvanliga strikta budgetreglerna från 1990-talet är överspelade och att man istället ska arbeta i finansutskottet med att ”utforma politiken efter de majoritetsförhållanden som inom olika områden råder i riksdagen”.

Nyamkos poäng tycks var att signalera till L-ombud som är negativa till M-KD-SD-linjen att den ekonomiska politiken kommer att vara mindre beroende av SD och att man istället emellanåt kan göra upp med Centern, S, MP eller V.

Liberalernas partiledning på hal is

Men att överge principen om att förhandla och besluta om budgeten som en helhet och istället sikta på hoppande majoriteter är direkt olämpligt – alldeles oavsett vilken färg regeringen har. Orsaken är att hoppande majoriteter lär ha lätt att enas om utgifter men svårt att enas om finansieringen och resultatet blir då budgetunderskott. Det är ju därför Sverige har det finanspolitiska ramverket vilket tjänat oss mycket väl.

Att offra en ansvarsfull budgetprocess för att övertyga osäkra L-partiombud om att rösta ja till M-KD-SD-linjen är både desperat och ogenomtänkt. Det indikerar att L tror att man kan säga ja till en M-KD-L-regering med stöd av SD men att SD ska hållas på många armlängders avstånd och helt enkelt inte få mycket att säga till om.

Med tanke på att SD ligger på 20% i Ipsos idag och L på 3% så är detta en naiv inställning som inte är förankrat i verkligheten och troligen tror inte L-ledningen själva på den inställningen – och vad ännu viktigare är så lär inte väljarna tro på det heller.

Min bedömning

En M-KD-regering kommer att samarbeta nära med SD och förutsatt att det fungerar är min bedömning snarast att M-KD i framtiden kommer att säga ja till att SD även tar steget in i regeringen– precis som skett i Norge och Finland med Fremskrittspartiet och Sannfinländarna. Svaga minoritetsregeringar som dessutom siktar på att besluta den ekonomiska politiken med hoppande majoriteter är aldrig bra – oavsett färg på regeringen.

Och partiledningar som försöker använda orealistiska argument är inte heller bra och det går dessutom emot ett av Nyamkos mest kända adelsmärken – nämligen att vara rak och frank och säga som det är.

L skulle absolut vara en slags motpol till SD i en M-KD-L-regering som har SD som stödparti och L kan även vara garant för ett begränsat antal liberala ståndpunkter om media, EU och rättspolitik. Men SD kommer i kraft av sin storlek att få igenom mycket mer politik än L. Och M-KD har ju även samsyn med SD i en rad frågor.

Det vore mycket effektivare  - och ärligare - av Liberalernas partiledning att framhålla att L kan vara en garant för så mycket liberal politik som möjligt i ett M-KD-L-SD-styre. Men att uppge att man kan offra en ansvarsfull budgetpolitik för att signalera att ett 20%-parti, vars stöd är ett absolut krav för att bilda regering, inte ska få så mycket att säga till om är totalt orealistiskt.

[forminator_poll id="2231"]

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


15 april 2026

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen