ANALYS: SD kommer att få stor makt – trots L:s panikåtgärder

2021 03 24

Liberalerna tar till panikåtgärder inför söndagens avgörande omröstning om SD.

Bakgrund

I vanliga fall formas Sveriges höst- och vårbudget av regeringen i en mycket ordnad process som följer det finanspolitiska ramverket. Grundprincipen är att fatta beslut om en sammanhållen helhetsbudget och poängen är att plus och minus skall gå ihop och att hela budgeten ska vara en väl genomtänkt helhet.

DN rapporterade dock i helgen om att Nyamko Sabuni (L) sänt ut ett internt brev i L:s medlemsapp där hon argumenterar för att de sedvanliga strikta budgetreglerna från 1990-talet är överspelade och att man istället ska arbeta i finansutskottet med att ”utforma politiken efter de majoritetsförhållanden som inom olika områden råder i riksdagen”.

Nyamkos poäng tycks var att signalera till L-ombud som är negativa till M-KD-SD-linjen att den ekonomiska politiken kommer att vara mindre beroende av SD och att man istället emellanåt kan göra upp med Centern, S, MP eller V.

Liberalernas partiledning på hal is

Men att överge principen om att förhandla och besluta om budgeten som en helhet och istället sikta på hoppande majoriteter är direkt olämpligt – alldeles oavsett vilken färg regeringen har. Orsaken är att hoppande majoriteter lär ha lätt att enas om utgifter men svårt att enas om finansieringen och resultatet blir då budgetunderskott. Det är ju därför Sverige har det finanspolitiska ramverket vilket tjänat oss mycket väl.

Att offra en ansvarsfull budgetprocess för att övertyga osäkra L-partiombud om att rösta ja till M-KD-SD-linjen är både desperat och ogenomtänkt. Det indikerar att L tror att man kan säga ja till en M-KD-L-regering med stöd av SD men att SD ska hållas på många armlängders avstånd och helt enkelt inte få mycket att säga till om.

Med tanke på att SD ligger på 20% i Ipsos idag och L på 3% så är detta en naiv inställning som inte är förankrat i verkligheten och troligen tror inte L-ledningen själva på den inställningen – och vad ännu viktigare är så lär inte väljarna tro på det heller.

Min bedömning

En M-KD-regering kommer att samarbeta nära med SD och förutsatt att det fungerar är min bedömning snarast att M-KD i framtiden kommer att säga ja till att SD även tar steget in i regeringen– precis som skett i Norge och Finland med Fremskrittspartiet och Sannfinländarna. Svaga minoritetsregeringar som dessutom siktar på att besluta den ekonomiska politiken med hoppande majoriteter är aldrig bra – oavsett färg på regeringen.

Och partiledningar som försöker använda orealistiska argument är inte heller bra och det går dessutom emot ett av Nyamkos mest kända adelsmärken – nämligen att vara rak och frank och säga som det är.

L skulle absolut vara en slags motpol till SD i en M-KD-L-regering som har SD som stödparti och L kan även vara garant för ett begränsat antal liberala ståndpunkter om media, EU och rättspolitik. Men SD kommer i kraft av sin storlek att få igenom mycket mer politik än L. Och M-KD har ju även samsyn med SD i en rad frågor.

Det vore mycket effektivare  - och ärligare - av Liberalernas partiledning att framhålla att L kan vara en garant för så mycket liberal politik som möjligt i ett M-KD-L-SD-styre. Men att uppge att man kan offra en ansvarsfull budgetpolitik för att signalera att ett 20%-parti, vars stöd är ett absolut krav för att bilda regering, inte ska få så mycket att säga till om är totalt orealistiskt.

[forminator_poll id="2231"]

13 okt 26

Nytt regeringsalternativ lanseras

2026 10 13

En första statsministeromröstning efter valet ska hållas på torsdag.

Riksdagen ska rösta om en socialdemokratisk enpartiregering med Magdalena Andersson (S) som statsminister.

Om allt går enligt förväntningarna kommer Andersson inte få tillräckligt med stöd för att bli vald till statsminister.

Efter omröstningen väntas sonderingsuppdraget gå vidare till en annan partiledare.

Nu uppger Ebba Busch (KD) att hon för samtal om en ny regering. KD-ledaren framhåller att hennes målsättning är att bilda en ”mitten-högerregering”, rapporterar Di.

Busch berättar att hon pratar med både Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

– Jag pratar med alla och jag tar gärna så många konstruktiva initiativ som det går, men jag pratar så lite som möjligt om dem i media, säger hon till tidningen.

Kommenterar mötet med C-ledaren

Det nya regeringsalternativet lanseras efter att Ebba Busch och Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist fångats på bild tillsammans förra veckan.

Enligt Busch var mötet med Thand Ringqvist en del av arbetet för att undersöka möjligheterna att bilda en ny regering.  

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, säger Ebba Busch till Di.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Gick till val på mittenregering

Centerpartiet gick till val på att bilda en mittenregering.

Elisabeth Thand Ringvist har tidigare uppgett att mittenregeringen ska bygga på fem prioriteringar:

- Fler jobb och lägre utsläpp

- Ett Sverige där hela landet fungerar

- Bättre psykisk hälsa och framtidstro bland unga

- Ett starkare samhälle som förebygger och bekämpar brott

- Ett tryggare Sverige i en farligare omvärld

En annan central punkt är att Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas inflytande ska begränsas.

–  Det viktigaste är att skapa ett mittenalternativ med de fem projekt som vi har presenterat i dag och inget av de projekten är någonting som är intressant för Vänsterpartiet. Jag måste vara tydlig med vad ett mittenalternativ står för och det är väldigt tydligt att varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet kan stödja det, har Thand Ringqvist sagt till SvD.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Agnes Stuber resp Adam Larsson-Auna

Text: Redaktionen


13 okt 2026

Svenskarnas önskeregering – ny mätning

2026 10 13

Det finns i teorin 255 olika regeringskonstellationer att välja mellan med de åtta partier som sitter i riksdagen.

Riktigt så många har inte Magdalena Andersson (S) ha behövt ta ställning till när hon idag redovisar sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Däremot har väljarna nu fått säga sitt om vilka partier de helst skulle vilja se i en regering. En ny mätning visar att 42 procent vill ha en kombination där någon eller något av de fyra rödgröna partierna ingår och 32 procent vill se en samling av Tidöpartierna, rapporterar GP som hänvisar till SVT:s Valu. Enbart 26 procent vill se ett blocköverskridande alternativ. Framför allt framför centerpartister eller liberaler den åsikten.

– Ingen av dem har majoritet. Det illustrerar den problematik, ur väljarnas synpunkt, som vi har framför oss, säger Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet (GU, till tidningen.

Önskeregeringen

På frågan “Vilket eller vilka partier skulle du helst vilja ha med i regeringen efter årets val?” är det en regering bestående av S, V och MP som toppar listan på 9 procent. Strax bakom, på 8,7 procent av rösterna, landar en ensam S-regering samt en M-SD-L-KD-regering.

En ren SD-regering parkerar på fjärde plats med 6,1 procent.

Det alternativ som en del bedömer som det mest realistiska trots Centerns röda linjer, en regering bestående av S, V, C och MP, fick 4 procent av rösterna och hamnar därmed på åttonde plats.

Läs mer: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Löftet idag

Under tisdagen kommer Magdalena Andersson att berätta hur sonderingen har gått den senaste veckan. En presskonferens är utlovad klockan 11.35.

– Först ska jag berätta vad jag har att säga till talmannen, säger Andersson till SVT Nyheter.

Planen var ursprungligen att S-ledaren skulle gett besked igår. Magdalena Andersson kommer att berätta på presskonferensen varför redovisningen sköts fram till idag.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Miljöpartiet resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen