ANALYS: SD kommer att få stor makt – trots L:s panikåtgärder

2021 03 24

Liberalerna tar till panikåtgärder inför söndagens avgörande omröstning om SD.

Bakgrund

I vanliga fall formas Sveriges höst- och vårbudget av regeringen i en mycket ordnad process som följer det finanspolitiska ramverket. Grundprincipen är att fatta beslut om en sammanhållen helhetsbudget och poängen är att plus och minus skall gå ihop och att hela budgeten ska vara en väl genomtänkt helhet.

DN rapporterade dock i helgen om att Nyamko Sabuni (L) sänt ut ett internt brev i L:s medlemsapp där hon argumenterar för att de sedvanliga strikta budgetreglerna från 1990-talet är överspelade och att man istället ska arbeta i finansutskottet med att ”utforma politiken efter de majoritetsförhållanden som inom olika områden råder i riksdagen”.

Nyamkos poäng tycks var att signalera till L-ombud som är negativa till M-KD-SD-linjen att den ekonomiska politiken kommer att vara mindre beroende av SD och att man istället emellanåt kan göra upp med Centern, S, MP eller V.

Liberalernas partiledning på hal is

Men att överge principen om att förhandla och besluta om budgeten som en helhet och istället sikta på hoppande majoriteter är direkt olämpligt – alldeles oavsett vilken färg regeringen har. Orsaken är att hoppande majoriteter lär ha lätt att enas om utgifter men svårt att enas om finansieringen och resultatet blir då budgetunderskott. Det är ju därför Sverige har det finanspolitiska ramverket vilket tjänat oss mycket väl.

Att offra en ansvarsfull budgetprocess för att övertyga osäkra L-partiombud om att rösta ja till M-KD-SD-linjen är både desperat och ogenomtänkt. Det indikerar att L tror att man kan säga ja till en M-KD-L-regering med stöd av SD men att SD ska hållas på många armlängders avstånd och helt enkelt inte få mycket att säga till om.

Med tanke på att SD ligger på 20% i Ipsos idag och L på 3% så är detta en naiv inställning som inte är förankrat i verkligheten och troligen tror inte L-ledningen själva på den inställningen – och vad ännu viktigare är så lär inte väljarna tro på det heller.

Min bedömning

En M-KD-regering kommer att samarbeta nära med SD och förutsatt att det fungerar är min bedömning snarast att M-KD i framtiden kommer att säga ja till att SD även tar steget in i regeringen– precis som skett i Norge och Finland med Fremskrittspartiet och Sannfinländarna. Svaga minoritetsregeringar som dessutom siktar på att besluta den ekonomiska politiken med hoppande majoriteter är aldrig bra – oavsett färg på regeringen.

Och partiledningar som försöker använda orealistiska argument är inte heller bra och det går dessutom emot ett av Nyamkos mest kända adelsmärken – nämligen att vara rak och frank och säga som det är.

L skulle absolut vara en slags motpol till SD i en M-KD-L-regering som har SD som stödparti och L kan även vara garant för ett begränsat antal liberala ståndpunkter om media, EU och rättspolitik. Men SD kommer i kraft av sin storlek att få igenom mycket mer politik än L. Och M-KD har ju även samsyn med SD i en rad frågor.

Det vore mycket effektivare  - och ärligare - av Liberalernas partiledning att framhålla att L kan vara en garant för så mycket liberal politik som möjligt i ett M-KD-L-SD-styre. Men att uppge att man kan offra en ansvarsfull budgetpolitik för att signalera att ett 20%-parti, vars stöd är ett absolut krav för att bilda regering, inte ska få så mycket att säga till om är totalt orealistiskt.

[forminator_poll id="2231"]

26 nov 2025

JUST NU: Dags för plan B – Macron ger besked om Ukraina

2025 11 26

Inom EU råder febrilt arbete för att ta fram en plan B för Ukraina.

Vid ett toppmöte inom EU för några veckor sedan var en av de stora frågorna hur unionen kan fortsätta att stödja Ukraina.

Många av unionens medlemmar, inklusive Sverige, drev förslaget att använda frysta ryska tillgångar för att stödja den ukrainska ekonomin.

Ett förslag som mötte starkt motstånd, främst av Belgiens premiärminister Bart De Wever.

Nytt förslag

Ukrainas ekonomi blöder och när nu nya fredssamtal eventuellt närmar sig behöver det krigshärjade landet EU i ryggen.

Nu kan ett nytt förslag närma sig, en plan B, för hur EU ska kunna stödja den ukrainska ekonomin, i alla fall tillfälligt.

– Tjänstemän inom EU överväger ett lån för att hjälpa Kiev att hålla sig flytande om de inte kan komma överens om att använda Moskvas frusna statliga tillgångar i tid, uppger Politco.

Sändebud sammanträdde

Under gårdagen sammanträdde flera EU-länder för att diskutera de olika alternativen.

Under mötet pressade flera länder, exempelvis Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Litauen och Luxemburg, EU-kommissionen att snabbt arbeta fram ett nytt förslag för att hjälpa till att finansiera Ukrainas kamp.

– Kommissionen är mycket medveten om behovet av att snabbt få en lösning på plats, och Kiev varnar för att de riskerar att få slut på pengar under de första månaderna av nästa år, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Macron och von der Leyen ger besked

Efter mötet lät också Frankrikes president Emmanuel Macron meddela att en lösning kommer presenteras de närmaste dagarna.

– EU kommer att slutföra en lösning inom de närmaste dagarna som kommer att säkra finansiering för Ukraina, säger han.

Också EU-toppen Ursula von der Leyen framhåller att det är skyndsamt att ta fram ett nytt stöd till Ukraina, och utesluter inte att ryska tillgångar trots allt kan användas.

– Vi måste stödja Ukraina. Vi har åtagit oss att täcka Ukrainas ekonomiska behov under 2026 och 2027, säger hon, rapporterar Reuters.

– Detta inkluderar en option på ryska tillgångar.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


26 nov 2025

”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: Joakim Honkasalo

Text: Redaktionen