ANALYS: SD kommer att få stor makt – trots L:s panikåtgärder

2021 03 24

Liberalerna tar till panikåtgärder inför söndagens avgörande omröstning om SD.

Bakgrund

I vanliga fall formas Sveriges höst- och vårbudget av regeringen i en mycket ordnad process som följer det finanspolitiska ramverket. Grundprincipen är att fatta beslut om en sammanhållen helhetsbudget och poängen är att plus och minus skall gå ihop och att hela budgeten ska vara en väl genomtänkt helhet.

DN rapporterade dock i helgen om att Nyamko Sabuni (L) sänt ut ett internt brev i L:s medlemsapp där hon argumenterar för att de sedvanliga strikta budgetreglerna från 1990-talet är överspelade och att man istället ska arbeta i finansutskottet med att ”utforma politiken efter de majoritetsförhållanden som inom olika områden råder i riksdagen”.

Nyamkos poäng tycks var att signalera till L-ombud som är negativa till M-KD-SD-linjen att den ekonomiska politiken kommer att vara mindre beroende av SD och att man istället emellanåt kan göra upp med Centern, S, MP eller V.

Liberalernas partiledning på hal is

Men att överge principen om att förhandla och besluta om budgeten som en helhet och istället sikta på hoppande majoriteter är direkt olämpligt – alldeles oavsett vilken färg regeringen har. Orsaken är att hoppande majoriteter lär ha lätt att enas om utgifter men svårt att enas om finansieringen och resultatet blir då budgetunderskott. Det är ju därför Sverige har det finanspolitiska ramverket vilket tjänat oss mycket väl.

Att offra en ansvarsfull budgetprocess för att övertyga osäkra L-partiombud om att rösta ja till M-KD-SD-linjen är både desperat och ogenomtänkt. Det indikerar att L tror att man kan säga ja till en M-KD-L-regering med stöd av SD men att SD ska hållas på många armlängders avstånd och helt enkelt inte få mycket att säga till om.

Med tanke på att SD ligger på 20% i Ipsos idag och L på 3% så är detta en naiv inställning som inte är förankrat i verkligheten och troligen tror inte L-ledningen själva på den inställningen – och vad ännu viktigare är så lär inte väljarna tro på det heller.

Min bedömning

En M-KD-regering kommer att samarbeta nära med SD och förutsatt att det fungerar är min bedömning snarast att M-KD i framtiden kommer att säga ja till att SD även tar steget in i regeringen– precis som skett i Norge och Finland med Fremskrittspartiet och Sannfinländarna. Svaga minoritetsregeringar som dessutom siktar på att besluta den ekonomiska politiken med hoppande majoriteter är aldrig bra – oavsett färg på regeringen.

Och partiledningar som försöker använda orealistiska argument är inte heller bra och det går dessutom emot ett av Nyamkos mest kända adelsmärken – nämligen att vara rak och frank och säga som det är.

L skulle absolut vara en slags motpol till SD i en M-KD-L-regering som har SD som stödparti och L kan även vara garant för ett begränsat antal liberala ståndpunkter om media, EU och rättspolitik. Men SD kommer i kraft av sin storlek att få igenom mycket mer politik än L. Och M-KD har ju även samsyn med SD i en rad frågor.

Det vore mycket effektivare  - och ärligare - av Liberalernas partiledning att framhålla att L kan vara en garant för så mycket liberal politik som möjligt i ett M-KD-L-SD-styre. Men att uppge att man kan offra en ansvarsfull budgetpolitik för att signalera att ett 20%-parti, vars stöd är ett absolut krav för att bilda regering, inte ska få så mycket att säga till om är totalt orealistiskt.

[forminator_poll id="2231"]

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen