I DAG: Tydligt steg närmare Natomedlemskap för Sverige

2022 03 14

I dag kom ett besked som innebär att Sverige tar ett klart steg närmare anslutning till världens mäktigaste försvarsallians – Nato.

ANALYS: Men det var inte Sveriges statsminister som tog steget, inte Sveriges regering och inte heller Sveriges riksdag.

Vårt kära grannfolk

Nej det var inte ens svenska folket som tog det viktiga steget. I stället var det vårt kära grannfolk i öster.

Finlands väljare levererade ett kraftigt besked i form av en ny opinionsmätning som läses noga både på bredden och tvären av alla finska partiledare och toppolitiker.

Stor majoritet

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning svarar en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 % säger JA

16 % säger NEJ

Från SD till S

Sveriges partier – hela vägen från Sverigedemokraterna och Moderaterna till Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige samordnar sig med Finland.

Och dagens besked innebär en klart ökad sannolikhet för att ännu fler finska partiledare vill inleda Finlands process att gå med i Nato.

Även kvinnorna

Mätningen visar att även kvinnorna i Finland vill gå med i Nato. Tidigare har de kvinnliga väljarna varit mer tveksamma i Finland men nu är de kvinnliga ja-sägarna i stor ledning över nej-sägarna.

71 % av männen säger JA

14 % av männen säger NEJ

53 % av kvinnorna säger JA

18 % av kvinnorna säger NEJ

8 av 9 partier säger ja

Och när det gäller partierna så är det nu bara Vänsterförbundets väljare där det inte råder en majoritet för Natomedlemskap

86 % Nya partiet Rörelse nu, liberala

82 % Samlingspartiet, liberalkonservativa

77 % Svenska Folkpartiet, liberala

67 % De Gröna

67 % Centerpartiet

65 % Sannfinländarna

60 % Kristdemokraterna

51 % Socialdemokraterna

39 % Vänsterförbundet

Ryssen två gånger

Finland vet en hel del om hur det är att ha den ryska diktaturen runt hörnet. De har haft det i urminnes tider. Och om Sverige tänker efter så vet vi en del om den saken också.

Båda de två senaste gångerna när Sverige tagit det dramatiska steget att stödja ett land i krig med vapen så var motståndaren ryssen.

2022 När ryssarna anföll Ukraina

1939 När ryssarna anföll Finland

Finlands Sak är Vår

Att det finska folket nu så tydligt och kraftfullt säger ja till Nato ökar pressen på Finlands regering, statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö att agera i frågan genom att säga ja till Natomedlemskap.

Och eftersom Sveriges partier så tydligt deklarerat att Finlands Sak är Vår – även i Natofrågan – så ökar det i sin tur sannolikheten betydligt för att även Sverige går med i Nato.

Foto: Foto Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen