I DAG: Tydligt steg närmare Natomedlemskap för Sverige

2022 03 14

I dag kom ett besked som innebär att Sverige tar ett klart steg närmare anslutning till världens mäktigaste försvarsallians – Nato.

ANALYS: Men det var inte Sveriges statsminister som tog steget, inte Sveriges regering och inte heller Sveriges riksdag.

Vårt kära grannfolk

Nej det var inte ens svenska folket som tog det viktiga steget. I stället var det vårt kära grannfolk i öster.

Finlands väljare levererade ett kraftigt besked i form av en ny opinionsmätning som läses noga både på bredden och tvären av alla finska partiledare och toppolitiker.

Stor majoritet

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning svarar en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 % säger JA

16 % säger NEJ

Från SD till S

Sveriges partier – hela vägen från Sverigedemokraterna och Moderaterna till Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige samordnar sig med Finland.

Och dagens besked innebär en klart ökad sannolikhet för att ännu fler finska partiledare vill inleda Finlands process att gå med i Nato.

Även kvinnorna

Mätningen visar att även kvinnorna i Finland vill gå med i Nato. Tidigare har de kvinnliga väljarna varit mer tveksamma i Finland men nu är de kvinnliga ja-sägarna i stor ledning över nej-sägarna.

71 % av männen säger JA

14 % av männen säger NEJ

53 % av kvinnorna säger JA

18 % av kvinnorna säger NEJ

8 av 9 partier säger ja

Och när det gäller partierna så är det nu bara Vänsterförbundets väljare där det inte råder en majoritet för Natomedlemskap

86 % Nya partiet Rörelse nu, liberala

82 % Samlingspartiet, liberalkonservativa

77 % Svenska Folkpartiet, liberala

67 % De Gröna

67 % Centerpartiet

65 % Sannfinländarna

60 % Kristdemokraterna

51 % Socialdemokraterna

39 % Vänsterförbundet

Ryssen två gånger

Finland vet en hel del om hur det är att ha den ryska diktaturen runt hörnet. De har haft det i urminnes tider. Och om Sverige tänker efter så vet vi en del om den saken också.

Båda de två senaste gångerna när Sverige tagit det dramatiska steget att stödja ett land i krig med vapen så var motståndaren ryssen.

2022 När ryssarna anföll Ukraina

1939 När ryssarna anföll Finland

Finlands Sak är Vår

Att det finska folket nu så tydligt och kraftfullt säger ja till Nato ökar pressen på Finlands regering, statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö att agera i frågan genom att säga ja till Natomedlemskap.

Och eftersom Sveriges partier så tydligt deklarerat att Finlands Sak är Vår – även i Natofrågan – så ökar det i sin tur sannolikheten betydligt för att även Sverige går med i Nato.

Foto: Foto Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen