Anders Tegnell medger fel: Risken för att unga smittas högre än vi trodde

2021 06 15

Folkhälsomyndigheten har haft fel om att det skulle vara väldigt lite coronasmitta bland ungdomar.

Det konstaterar idag SvD som gått igenom utvecklingen när det gäller spridningen av viruset bland Sveriges befolkning. Statsepidemiolog Anders Tegnell gick tidigt ut och slog fast att barn inte är drivande i pandemin och redan 1 mars 2020 meddelade Folkhälsomyndigheten att det inte skulle vara effektivt att stänga skolor eller sätta barn som varit i riskområden i karantän.

Men SvD:s genomgång visar att Folkhälso­myndigheten haft fel om risken för smitta bland barn i Sverige. Under tredje pandemivågen drabbades tvärtom ungdomar ofta värst av alla åldersgrupper sett till smittspridningen. Från mitten av april till mitten av maj registrerades 19 % av i alla nya fall hos 10-19-åringar och i kategorin 15–19-åringarna var smittan periodvis hela 30 % högre än för medelålders fastslår SvD idag.

Kraftigt fel

Samtidigt beräknade Folkhälso­myndigheten 2020 att personer under 20 år bara skulle stå för 1-2 % av smittfallen.

Överläkare Lena Hellström Westas förklarar för tidningen att Folkhälso­myndighetens besked att barn inte driver smitt­spridningen i pandemin är en lite olycklig formulering och framhåller att högstadie­lärare är på plats 7 av 124 bland de värst drabbade yrkena i fjol enligt beräkningar. Hon får medhåll av experter.

– Det kan vara en olycklig formulering att påstå att barn helt säkert inte är drivande i pandemin, om man syftar på hur läget ser ut just nu i Sverige, säger Virologiprofessor Niklas Arnberg, Umeå universitet till SvD.

Tegnell medger

Statsepidemiolog Anders Tegnell medger för SvD att fler unga smittats än Folkhälsomyndigheten hade räknat med.

– Ja, risken för att ungdomar också ska få smittan har blivit högre än vad vi trodde. Det berodde delvis på att man sällan testade den gruppen, och det berodde i sin tur på att man i den gruppen extremt sällan blir sjuk, säger Tegnell som står kvar vid att unga inte är motorn i pandemin.

– Den ganska noggranna datan som finns från en del länder talar för att de är mycket mindre smittsamma, säger han.

Foto: Folkhälsomyndigheten, You Tube

[yop_poll id="196"]

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna. 

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen