Anders Tegnell medger fel: Risken för att unga smittas högre än vi trodde

2021 06 15

Folkhälsomyndigheten har haft fel om att det skulle vara väldigt lite coronasmitta bland ungdomar.

Det konstaterar idag SvD som gått igenom utvecklingen när det gäller spridningen av viruset bland Sveriges befolkning. Statsepidemiolog Anders Tegnell gick tidigt ut och slog fast att barn inte är drivande i pandemin och redan 1 mars 2020 meddelade Folkhälsomyndigheten att det inte skulle vara effektivt att stänga skolor eller sätta barn som varit i riskområden i karantän.

Men SvD:s genomgång visar att Folkhälso­myndigheten haft fel om risken för smitta bland barn i Sverige. Under tredje pandemivågen drabbades tvärtom ungdomar ofta värst av alla åldersgrupper sett till smittspridningen. Från mitten av april till mitten av maj registrerades 19 % av i alla nya fall hos 10-19-åringar och i kategorin 15–19-åringarna var smittan periodvis hela 30 % högre än för medelålders fastslår SvD idag.

Kraftigt fel

Samtidigt beräknade Folkhälso­myndigheten 2020 att personer under 20 år bara skulle stå för 1-2 % av smittfallen.

Överläkare Lena Hellström Westas förklarar för tidningen att Folkhälso­myndighetens besked att barn inte driver smitt­spridningen i pandemin är en lite olycklig formulering och framhåller att högstadie­lärare är på plats 7 av 124 bland de värst drabbade yrkena i fjol enligt beräkningar. Hon får medhåll av experter.

– Det kan vara en olycklig formulering att påstå att barn helt säkert inte är drivande i pandemin, om man syftar på hur läget ser ut just nu i Sverige, säger Virologiprofessor Niklas Arnberg, Umeå universitet till SvD.

Tegnell medger

Statsepidemiolog Anders Tegnell medger för SvD att fler unga smittats än Folkhälsomyndigheten hade räknat med.

– Ja, risken för att ungdomar också ska få smittan har blivit högre än vad vi trodde. Det berodde delvis på att man sällan testade den gruppen, och det berodde i sin tur på att man i den gruppen extremt sällan blir sjuk, säger Tegnell som står kvar vid att unga inte är motorn i pandemin.

– Den ganska noggranna datan som finns från en del länder talar för att de är mycket mindre smittsamma, säger han.

Foto: Folkhälsomyndigheten, You Tube

[yop_poll id="196"]

1 december 2025

JUST NU: Vilda rykten – ”Lukasjenko är försvunnen”

2025 12 01

Vad har hänt med Belarus diktator Alexander Lukasjenko?

Den frågan ställer sig landets tidigare kulturminister, som menar att Lukasjenko verkar ha försvunnit.

”Ingen information om vad som händer”

Lukasjenko anlände till Oman på Arabiska halvön i fredags, rapporterar Iltalehti.

Men sedan dess har han inte setts offentligt.

Åtminstone enligt Lukasjenkos tidigare kulturminister Pavel Latusjka, som satt i Belarus regering 2009-12 men sedan har stöttat protester mot diktatorn.

– Lukasjenko försvann efter att ha anlänt till Oman den 28 november från Myanmar. För tredje dagen nu har det inte funnits någon officiell information om vad som händer med diktatorn, skriver Latusjka i ett inlägg på X på söndagen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Mystiskt besök

Den tidigare kulturministern antyder att det är något skumt med diktatorns resa till Oman.

– Enligt mötesprotokollet i Omans huvudstad Muscat kan man med säkerhet konstatera att diktatorns besök i landet varken är ett statsbesök eller ett officiellt besök, hävdar Latusjka.

– Det fanns ingen hedersvakt på flygplatsen, ingen hälsning från högt uppsatt regeringshållning och inga av de attribut som är typiska för stats- eller officiella besök, tillägger han.

Kan handla om pengar

Han tror att diktatorns resa är av privat slag och handlar om pengar.

– Detta är ett privat besök, möjligen relaterat till placering av privata medel som diktatorn stulit från det vitryska folket. För att rättfärdiga användningen av statliga medel måste det dock också finnas ett möte på hög nivå med den omanska ledningen, skriver Pavel Latusjka.

En annan möjlighet är att Lukasjenko har rest till Oman för medicinska ingrepp, spekulerar den tidigare kulturministern.

– Hur kan vi annars förklara hans långvariga, nu tre dagar gamla, försvinnande från allmänheten? frågar sig Latusjka på söndagen.

På måndagen uppge belarusisk statlig media emellertid att diktatorn har träffat sultanen av Oman, Haitham bin Tariq Al Said, enligt tidningen.

Mötet ska ha varit ”exceptionellt” såtillvida att Lukasjenko mottogs i sultanens hem istället för i palatset, enligt belarusisk media.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen