Ändra inställningen: eljätte uppmanar alla med värmepump

2025 10 13

Elpriserna i Sverige är på väg att rusa.

Enligt en prognos från elbolaget Bixia väntas nästan dubbelt så höga elpriser under oktober och november jämfört med förra året. 

Nyligen varnade även Svenska Kraftnät för att Sverige står utan elreserv inför vintern, vilket kan leda till akut elbrist, strömavbrott och skyhöga elpriser.

Mitt i stormen står bland annat hushåll som värmer upp bostaden med värmepumpar. Det är ofta en relativt kostnadseffektivt metod – men kan bli onödigt dyr för många på grund av fel inställning.

Det menar bland annat Linda Ørstavik Öberg, energipolitisk rådgivare på norska Huseierne.

– Många har inte energi att sätta sig in i alla funktioner och inställningar på värmepumpen, och är lite oroliga för fjärrkontroller med 100 knappar. Men det finns några saker man bör tänka på: ställ inte in pumpen på auto, säger hon till DinSide och tillägger:

– På vintern riskerar du att pumpen börjar svalna om du tänder eldstaden och rummet blir varmare. Därför bör du ställa in den manuellt.

Även eljätte uppmanar

Men det finns fler skäl att se över sin värmepump än enbart Bixias prisprognos för hösten. Senast den 1 januari 2027 ska nämligen den omtalade effektavgiften vara på plats i Sverige.

Det är en ny prismodell som innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre. Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor. 

Flera elnätsjättar har dock redan infört avgiften. 

En av dem är Mälarenergi, med cirka 150 000 kunder, som tidigare i år uppmanade kunder att begränsa maxeffekten på värmepumpen för att sprida ut elförbrukningen. Höga effekttoppar mellan klockan 07-19 på vardagar bör därmed undvikas.

LÄS MER: Elon går ut med varning till kunder

Experten: stäng inte av den

Många lockas också av att stänga av värmepumpen när behovet är mindre, till exempel på natten.

Men det varnar emellertid experten Linda Ørstavik Öberg för.

En av de viktigaste sakerna är att inte slå på och av värmepumpen, eller ändra temperaturen hela tiden för att spara el. Värmepumpar är mest effektiva när de får arbeta stadigt, utan för många temperaturförändringar.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar för 40 företag – hela listan

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen