”Andra lösningar behöver prövas” – Ger upp drömmen om Moderaterna

2021 07 01

Centerns Annie Lööf beklagar Ulf Kristerssons vilja att ha med SD på tåget och indikerar nu att Centern ger upp drömmen om Moderaterna – i alla fall under resten av mandatperioden.

– Ulf Kristersson har idag dragit tillbaka sin kandidatur till statsminister. Tyvärr har han bundit sig så hårt vid SD-samverkan att han inte velat diskutera andra vägar för att ta ansvar. Det betyder att andra lösningar nu behöver prövas för att Sverige ska få en fungerande regering under det år som återstår fram till nästa val, meddelar Centerledaren Annie Lööf i sociala medier.

Dörren öppen

Hon beskriver hur hon ser vägen framåt.

– Centerpartiets huvudalternativ är samarbete i mitten av svensk politik. Vår dörr står öppen för lösningar som bygger på samverkan mellan olika konstellationer av de nuvarande regeringspartierna och de fyra allianspartierna. Ett konkret exempel på detta är Januariavtalet, som har banat väg för många viktiga reformer för Sverige, anser Annie (C).

ANALYS

Annies (C) indikerar att Centern bedömer att Moderaterna inte längre är aktuella för samverkan när det gäller att bilda en ny regering för resterande del av mandatperioden. Hon tycks dock fortfarande hoppas på att Liberalerna kan komma tillbaka till S-MP-C-sidan men det har jag väldigt svårt att tro att Liberalerna kommer att göra. Och KD och SD kan Centern glömma illa kvickt.

Bara en lösning kvar

Även om Annie Lööf gärna vill samarbeta med de gamla allianspartierna så kommer detta helt enkelt inte att ske denna mandatperiod.

Därmed finns det bara en lösning kvar för Centern – Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Och sannolikheten är stor för att även Vänsterpartiet ingår i detta paket på ett eller annat sätt. Som det ser ut nu lär det dock inte bli någon samverkan mellan de fyra partierna fram till valet då V är nöjda med att marknadshyror har stoppats.

Min bedömning är att man i och med detta besked från Centern kan konstatera att Centern givit upp drömmarna om samarbete med S-C-M under resten av mandatperioden. Därmed talar allt för att det istället blir S-MP-C.

Foto: Centern resp. Riksdagen

[yop_poll id="304"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen