13 april 2026

Anläggning stängs ner – 90 personer förlorar jobbet

2025 04 26

Northvolt stänger nu ner anläggningen Revolt.

Det svenska batteriföretaget Northvolts konkurs är en av de största i landets historia.

Nu kommer besked om att Northvolt stänger ner återvinningsanläggningen Revolt i Skellefteå.

Det innebär att 90 personer förlorar jobbet, rapporterar Norran.

Fick information

De anställda fick besked om nedläggningen på fredagen av konkursförvaltaren Mikael Kubu.

Det har hållits ett informationsmöte om avvecklingen av anläggningen – och 90 personer får nu se sig om för nya arbetstillfällen.

– Den information jag har är att 65 arbetare och 25 tjänstemän berörs, säger Northvolts presschef Matti Kataja till Norran.

Avvecklas i maj

Planen för Revolt var att Northvolt skulle återvinna uttjänta batterier och därmed minska behovet av nya råvaror.

Anläggningen kommer att avvecklas i maj månad men det pågår samtidigt försök att sälja.

– Förhandlingar pågår men är inte klara än. Det arbetet fortsätter, säger Matti Kataja.

Det återstår att se om man lyckas hitta någon köpare.

Gick i konkurs

Det var den 12 mars som Northvolt officiellt gav konkursbeskedet.

Detta efter en längre tids försök att säkra finansiering.

– Efter ett omfattande arbete med att undersöka alla tillgängliga medel för att säkra en hållbar finansiell och operativ framtid för bolaget, meddelade styrelsen för Northvolt AB idag att bolaget har ansökt om konkurs i Sverige, skrev Northvolt då i ett pressmeddelande.

“Betydande utmaningar”

Bolaget skrev att “Northvolt har upplevt en rad utmaningar under de senaste månaderna som har försämrat bolagets finansiella ställning, inklusive stigande kapitalkostnader, geopolitisk instabilitet, påföljande störningar i leveranskedjan och förändringar i efterfrågan på marknaden”.

– Mot denna bakgrund har bolaget ställts inför betydande interna utmaningar i samband med upptrappningen av produktionen, både på sätt som förväntades av engagemanget i vad som är en mycket komplex bransch, och andra som var oförutsedda.

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen