Annie Lööf går hårt åt Ebba Busch: ”Saknade kurage”

2023 02 07

Politiker till höger har misslyckats med att stå emot och säga ifrån mot retoriken från extremhögern.

Det anser Centerpartiets före detta partiledare Annie Lööf.

I en intervju med Expressen framhåller hon att hennes tidigare allianskollega, Ebba Busch (KD), är en av dem som misslyckats med att ta avstånd. 

”Inte kurage nog”

Annie Lööf anser att KD-ledaren borde reagerat när Buschs partikollega Sara Skyttedal kallade Lööf för ”quisling”  efter Centerpartiets vägval 2019.

– Jag tänker på när Sara Skyttedal 2019 skrev att jag var en quisling. Det tog mig oerhört hårt. Att en allianskamrat använde ett ord som extremhögern kletat på mig i så många år och utsatt mig och min familj för så oerhört mycket hot och hat, och så flyttades det in i finrummet.

– Och så hade Ebba Busch inte kurage nog för att säga ifrån, säger Annie Lööf till Expressen.

Bakgrund

När Centerpartiet valde att släppa fram Stefan Löfven (S) som statsminister 2019 reagerade Sara Skyttedal med ilska.

I ett inlägg på Twitter delade hon en bild på Annie Lööf och skrev:

– Klåpare. Bedragare. Quislingar. Vi glömmer aldrig.

Ebba Buschs ord 

Den nuvarande EU-parlamentarikern har fyra år senare inte tagit avstånd från sitt uttalande. Inlägget finns kvar på Twitter.

– Jag brukar inte ångra så mycket i mitt liv, sa Skyttedal till P4 Östergötland kort efter händelsen.

KD-ledaren Ebba Busch ombads att kommentera Sara Skyttedals ordval.

– Jag förstår känslan utav besvikelse, den har jag själv, men jag tycker det är olämpliga ordval, sa hon på en pressträff.

”Nu är det allmängods”

Annie Lööf anser att hatretoriken från ytterkanten, drygt fyra år senare, har normaliserats.

–  Nu är det allmängods, allmänborgerliga människor som jag känner använder begrepp som landsförrädare om politiska motståndare. Det är ett vulgärt språkbruk som hämtats från alt-righthögern i USA, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det som tidigare bara fanns på Twitter, det radikala tonläget, de brutala ordvalen, har blivit normalt ute i samhället.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen