ANNIE LÖÖF: Om hatet från M och KD

2021 09 02

– Det är så sorgligt. Det är ju inte kritik som dryftas utan hat och misstänkliggörande.

Det säger centerledaren Annie Lööf till DN angående den försämrade relationen mellan Centern å en a sidan och Moderaterna och KD å andra sidan.

Dammluckorna öppnades

Annie (C) fick frågan om hur hon reagerar på den kritik som hon mött under den senaste tiden från företrädare för de forna allianskollegorna.

– För några år sedan var det som om dammluckorna öppnades hos våra tidigare allianskollegor. Det är så sorgligt, säger Annie Lööf till DN.

Inte kritik utan hat

Hon är bedrövad över den tidvis mycket dåliga relationen.

– Man börjar fundera om de alltid har tyckt så här, även när vi samarbetade tätt och nära. Det är ju inte kritik som dryftas utan hat och misstänkliggörande. Det passerar gränser som jag ens inte visste fanns. Det gör mig både bekymrad och bedrövad, framhåller Annie.

Nidbilder

– Det är klart att vissa saker berör mig, framför allt som det kommer från personer man känt under ganska lång tid och samarbetat med. Nu försöker många skapa nidbilder av mig för att legitimera sitt eget högerkonservativa samarbete vilket är väldigt sorgligt, säger Anne till DN och betonar att de vet hon är borgerlig och liberal och även framöver vill samarbeta med Alliansen. Hon klargör även att hon inte tänker släppa in SD och att det är sorgligt att M valt väg så tydligt.

ANALYS

Stämningen, retoriken och hövligheten i svensk politik har verkligen svängt söderut de senaste åren. Det kommer från alla de håll och det råder ingen tvekan om att sociala medier har förvärrat läget dramatisk.

Inte för en sekund köper jag påståendet att det skulle vara likadant utan sociala medier för det är inte sant; sociala medier med sina algoritmer och hatfokus driver i sig en hel del skräp som inte hade funnits utan nätjättarnas oansvariga agerande.

Gräsligt att se

Men samtidigt kan man inte skylla bara på det – det finns människor bakom som har ett ansvar som de inte lever upp till.

Alla partiledare drabbas av hat men hatet mot Annie Lööf är monumentalt. Det är gräsligt att se och det finns inga ursäkter för det.

Hatet mot SD lika fel

På samma sätt drabbas även Jimmie Åkesson och SD:s väljare av mycket hat. Och det har pågått under många år. Även Ulf (M), Ebba (KD), Stefan (S), ja allihopa är hårt drabbade. Hatet är lika fel åt alla håll och det behöver minskas. Det behövs helt enkelt fler vuxna i rummet.

Foto: Centerpartiet

[yop_poll id="576"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen