ANNIE LÖÖF: Om hatet från M och KD

2021 09 02

– Det är så sorgligt. Det är ju inte kritik som dryftas utan hat och misstänkliggörande.

Det säger centerledaren Annie Lööf till DN angående den försämrade relationen mellan Centern å en a sidan och Moderaterna och KD å andra sidan.

Dammluckorna öppnades

Annie (C) fick frågan om hur hon reagerar på den kritik som hon mött under den senaste tiden från företrädare för de forna allianskollegorna.

– För några år sedan var det som om dammluckorna öppnades hos våra tidigare allianskollegor. Det är så sorgligt, säger Annie Lööf till DN.

Inte kritik utan hat

Hon är bedrövad över den tidvis mycket dåliga relationen.

– Man börjar fundera om de alltid har tyckt så här, även när vi samarbetade tätt och nära. Det är ju inte kritik som dryftas utan hat och misstänkliggörande. Det passerar gränser som jag ens inte visste fanns. Det gör mig både bekymrad och bedrövad, framhåller Annie.

Nidbilder

– Det är klart att vissa saker berör mig, framför allt som det kommer från personer man känt under ganska lång tid och samarbetat med. Nu försöker många skapa nidbilder av mig för att legitimera sitt eget högerkonservativa samarbete vilket är väldigt sorgligt, säger Anne till DN och betonar att de vet hon är borgerlig och liberal och även framöver vill samarbeta med Alliansen. Hon klargör även att hon inte tänker släppa in SD och att det är sorgligt att M valt väg så tydligt.

ANALYS

Stämningen, retoriken och hövligheten i svensk politik har verkligen svängt söderut de senaste åren. Det kommer från alla de håll och det råder ingen tvekan om att sociala medier har förvärrat läget dramatisk.

Inte för en sekund köper jag påståendet att det skulle vara likadant utan sociala medier för det är inte sant; sociala medier med sina algoritmer och hatfokus driver i sig en hel del skräp som inte hade funnits utan nätjättarnas oansvariga agerande.

Gräsligt att se

Men samtidigt kan man inte skylla bara på det – det finns människor bakom som har ett ansvar som de inte lever upp till.

Alla partiledare drabbas av hat men hatet mot Annie Lööf är monumentalt. Det är gräsligt att se och det finns inga ursäkter för det.

Hatet mot SD lika fel

På samma sätt drabbas även Jimmie Åkesson och SD:s väljare av mycket hat. Och det har pågått under många år. Även Ulf (M), Ebba (KD), Stefan (S), ja allihopa är hårt drabbade. Hatet är lika fel åt alla håll och det behöver minskas. Det behövs helt enkelt fler vuxna i rummet.

Foto: Centerpartiet

[yop_poll id="576"]

20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen