ANNONS: Hur har den svenska spelmarknaden utvecklats över tid?

2023 10 11

Enligt Spelbranschens Riksorganisation, en branschorganisation som representerar både digital och fysisk spelmarknad i Sverige, sammanfattas läget innan 2019 som ”rörigt”.

Lagstiftningen gjorde då gällande att endast Svenska Spel och ATG fick bedriva spel om pengar. Gällande lotterier och bingoverksamhet var det endast de så kallade allmännyttiga verksamheterna som fick bedriva detta. Två kända exempel är Postkodlotteriet och Folkspel.

Påverkade den digitala utvecklingen?

Digitaliseringens otroliga framfart satte ett tidigare välfungerande system snabbt ur balans och svenska kunder spelade allt mer online via spelaktörer utan licens. Det tydliggjorde behovet av att får en ny lagstiftning på plats.

För att skydda konsumenter är det viktigt att få en djupare förståelse kring regleringen. Genom att välja ett  spelbolag med svensk licens, exempelvis via Casinowings.se,  kan spelaren ges en mer lättöverskådlig och transparent bild över de casinon som har licens.

Vad var syftet?

Främst handlar det om att guida användare till casinon som följer svenska regler och som informerar tydligt om vilka rättigheter man som spelare har samt de skyldigheter som gäller operatörerna.

Många års utredning ledde fram till att riksdagen i maj 2018 antog en ny spellag, som trädde i full kraft 1 januari 2019. Den innebär att spelen som erbjuds ska innefatta ett starkt konsumentskydd samt att de negativa effekterna av spelandet ska begränsas.

Med detta så antogs även en ny brottsrubricering, spelfusk. Idag finns det ett särskilt samverkansråd under ledning av Spelinspektionen.

Spelmarknaden har idag delats upp i en konkurrensutsatt del, kort beskrivet den del där alla spelbolag, som efter prövning, uppfyller kraven och kan ansöka om spellicens. Denna omfattar både spel online och vadhållning. Sedan kommer den del som nämndes kort ovan, allmännyttiga ändamål. Denna gäller förutom de lotterier och bingo som nämndes ovan även en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater.

Så vad hände innan 2019?

Lotterilagen infördes 1994, denna lagstiftning syftade till att reglera alla former av spel, inklusive lotterier, casinon och vadslagning på sport. Det primära målet var att behålla statens spelmonopol samtidigt som man adresserade problem med spelberoende och penningtvätt.

En viktig del var regleringen i marknadsföringen kring spel. Kravet för måttfull marknadsföring infördes 2017. Skyddet finns främst för att barn och ungdomar under 18 år inte skall utsättas för onödig marknadsföring. Syftet med lagen var även att säkerställa att sociala och hälsomässiga skadliga effekter begränsades. 

Politiska förändringar och EU

Under tidigt 2000-tal började Europeiska Unionen (EU) pressa Sverige att öppna upp sin spelmarknad för konkurrens. EU-regler krävde att medlemsstater erbjöd rättvis tillgång till sina spelmarknader, vilket utmanade det svenska spelmonopolet i grunden. 

Sveriges regering beslutade sig för att adressera EU:s oro genom att introducera en ny reglering 2019. Detta markerade en betydande förändring i den svenska spelmarknaden.

Några av huvudsyftena med regleringen var:

  • Licenssystem: Sverige antog ett licenssystem som tillät privata operatörer att ansöka om licenser för att erbjuda online-speltjänster. Detta avslutade det statliga monopolet och öppnade marknaden för konkurrens.
  • Konsument- och spelarskydd: Den nya lagstiftningen syftade till att förstärka spelarskyddet genom att införa strikta åtgärder för ansvarsfullt spelande, såsom möjligheter till avstängning och insättningsgränser.
  • Beskattning: Regeringen införde en skatt på spelintäkter, som användes för att finansiera olika offentliga initiativ och främja ansvarsfullt spelande.
  • Reklamrestriktioner: För att förhindra aggressiv marknadsföring och riktad reklam mot sårbara grupper, införde Sverige strikta reklamregler för speloperatörer.

Sammanfattningsvis har den svenska spelmarknaden utvecklats avsevärt från sina tidiga dagar med begränsad reglering till dagens mer moderna landskap, präglat och tydligt påverkat av regleringen 2019.

Balansen mellan marknadskonkurrens och ansvarsfullt spelande är fortfarande en pågående utmaning för beslutsfattare som strävar efter att skapa en hållbar balans.

Text: Detta är en annons från Casino Wings.

JUST NU: Rejäl löneökning för svenska folket

2025 06 17

Medianlönen ökar ordentligt i Sverige.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten, SCB. 

Under 2024 steg medianlönen till 37 100 kronor – en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år.

Uppgången är betydligt högre än industriavtalets märke på 3,3 procent, som fungerar som norm eller riktmärke för övriga branscher på arbetsmarknaden.

Konsumtionen ökar inte

Trots att lönerna ökar fortsätter hushållens att hålla i plånboken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Kritik mot regeringen

Höjningen av medianlönen innebär också att regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring ökar. Den nya siffran innebär att försörjningskravet höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Regeringen planerar dock att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket skulle innebära att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ökar till 37 100 kronor i månaden.

Helt orimligt, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

”Långt över de kollektivavtalade nivåerna”

Joakim Wirén, chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, delar kritiken.

– Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger han.

Svarar på kritiken

Regeringen och SD har framhållit att syftet med höjningen av lönegolvet är att personer som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns.

– Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, sade Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, när den nya nivån presenterades.

Foto:

Text. Reda

JUST NU: Historiskt besked om hönor i Sverige

2025 06 17

Ett nytt besked om hönor i Sverige får djurrättsorganisationer att jubla.

För första gången någonsin sitter inga hönor i bur i Sverige. Gallerburarna står tomma, uppger organisationen Djurens Rätt som har tagit del statistik från länsstyrelserna och äggbranschen.

Beskedet innebär att Sverige är det enda landet i världen som inte håller hönor instängda i burar utan ett lagstadgat förbud.

– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna – och en seger för alla som har stått på deras sida. Djurens Rätts medlemmar har visat att förändring är möjlig, även när politiken sviker, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt, i ett uttalande.

Företag avgörande

Enligt Djurens Rätt har flera företags agerande i frågan varit avgörande för dagens besked.

Sedan 2008 har 85 företag – från livsmedelskedjor till hotell och restauranger – tagit ställning mot burhållning av hönor efter dialog med djurrättsorganisationen.

Arbetet har inneburit att cirka 17 miljoner hönor sluppit ett liv i bur, uppger Djurens Rätt.

– Det är engagerade djurvänner runtom i Sverige som har rott detta i hamn. Vi har påverkat företag, kommuner och drivit kampanjer utan att ge upp. Detta är ett tydligt bevis på att långsiktigt och enträget påverkansarbete gör skillnad, säger Benny Andersson.  

Förbud på väg

I Sverige har ett totalförbud mot burhållning av hönor varit uppe på agendan. För två år sedan föreslog riksdagsledamoten Magnus Manhammar (S) ett sådant förbud.

– I ett modernt samhälle hör inte burhållning av höns hemma. Av den svenska djur­skyddslagen framgår det att djur ska kunna bete sig naturligt, vilket innebär att hönsen ska kunna krafsa och sprätta runt. Vilket de inte kan göra instängda i en bur, skrev han i en motion.

Riksdagens utskott avslog dock förslaget.

Djurens Rätt är en av flera organisationer som driver på för ett totalförbud.

–  Vi har sett en fantastisk utveckling, men nu måste Sverige ta nästa steg. Djurens Rätt kräver ett lagstadgat förbud mot burhållning omgående. Det finns inget att vänta på nu, säger Benny Andersson.

Foto: F. Mund

Text: Redaktionen