Ännu dyrare att skicka brev – från 1 januari

2025 12 02

Postnord höjer priserna på brev från 1 januari 2026.

Från och med den 1 januari 2026 höjer Postnord priserna på flera typer av brev, både inom Sverige och utrikes.

Prishöjningen påverkar både privatpersoner och företag.

Dyrare utrikesbrev

För privatkunder som skickar brev utrikes blir flera tjänster dyrare, framför allt för de som köper frakten via Postnord.se.

Exempelvis höjs portot för ett utrikesbrev på 250 gram från 85 till 92 kronor, och för ett brev på 2 kilo från 210 till 220 kronor.

Även den spårbara tjänsten Postnord Tracked Letter blir dyrare.

För ett brev på 1 kilo inom EU ökar priset från 215 till 218 kronor, och utanför EU från 172 till 174,40 kronor.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, meddelar Postnord och understryker förändringarna i postflödet som motiverar prisjusteringarna.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Flera brevtyper blir dyrare

Rekommenderade brev, både inrikes och utrikes, ökar i pris med mellan 13 och 22 kronor beroende på vikt.

Ett rek-brev på 50 gram som skickas utrikes kommer kosta 156 kronor istället för 144, medan ett 2-kilos brev via Rek Extra hos ombud går upp från 296 till 320 kronor.

Även expressbrev inrikes påverkas.

Ett 500-grams brev via ombud ökar från 177 till 190 kronor, och ett 1-kilos brev via Postnord.se från 170 till 185 kronor.

– Priserna justeras för att motsvara kostnaderna för distribution och säkerställa att vi kan fortsätta leverera till hushållen på ett pålitligt sätt, uppger Postnord.

Så påverkas du

För den som skickar brev till vänner, släktingar eller affärspartner utomlands innebär höjningarna att små försändelser kan kosta upp till tio procent mer.

Även inrikes skickade expressbrev och rekommenderade försändelser blir märkbar dyrare, medan vanliga brev utan spårning ligger kvar på samma pris.

Sammanfattningsvis innebär prisjusteringen att svenska folket behöver räkna med högre kostnader för brev och paket, särskilt för spårbara och rekommenderade försändelser både inom Sverige och internationellt.

LÄS MER: UPPGIFTER: Jätteförändring väntas för oljepriset

Foto: Postnord resp Mediamodifier

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen