Anstormning till akuten – aldrig varit värre

2025 01 06

Aldrig förr har trycket varit så högt på akutmottagningar i delar av Sverige.

Vintern tog ett järngrepp om Sverige inför nyårsafton.

Den här veckan har snökaoset fortsatt med vädervarningar över nästan hela landet. Utöver trafikanter och resenärer drabbas även många fotgängare.

Nu rapporteras det att folk skadar sig i halkolyckor mer än någonsin, vilket ortopedakuten i Falun för närvarande får erfara.

– Vi jobbar mer eller mindre dygnet runt just nu säger Maria Rindeskog, som är tillförordnad verksamhetschef på ortopeden vid Falu Lasarett, till SVT Nyheter.

Historiskt många patienter

Enligt Maria Rindeskog är det ett historiskt rekord på ortopedakuten, både i antal dagar i sträck och antalet inneliggande patienter.

Förutom frakturer på hand- och fotleder skadar många även höften på grund av halkolyckor.

Ortopeden i Falun har tvingats kalla in föräldraledig personal och öppna fler platser, men ändå har man fått skicka uppemot elva patienter till andra avdelningar.

Belastningen verkar inte minska under trettondagshelgen.

– Vi får tyvärr prioritera bort planerade operationer dessa dagar, till förmån för de akuta skadorna som inte kan vänta, säger Maria Rindeskog och uppmanar att ta på sig broddar om man tvunget måste ut.

Förslaget: gratis broddar för pensionärer

Falun och Dalarna är långt ifrån den enda drabbade regionen.

Just nu är många vägar, trottoarer och parkeringar glashala över hela landet då snön och halkan dundrar in för fullt.

I Götene kommun utanför Lidköping togs det fram ett förslag av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om att erbjuda seniorer kostnadsfria broddar.

Nobbades: "Eget ansvar"

Förslaget fick dock nobben. Det faller under den enskildes ansvar, menar kommunalrådet Johan Månsson (GF).

– Vi som kommun har såklart ett ansvar för att förhindra fall- och halkolyckor, bland annat genom att grusa gång- och cykelvägar, och att ge rådgivning kring olika typer av hjälpmedel. Men att dela ut gratis broddar anser vi inte är ett sådant ansvar, sade han till NLT i dagarna.

Johan Månsson får medhåll av moderaten Marcus Källander.

– Götene är inte en blank fläck på broddmarknaden. Vi har lokala butiker som tillhandahåller broddar och olika sorters skor, säger kommunpolitikern till samma tidning.

Arkivfoto: Niklas Laurin, Region Skåne

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen