Anti-vaxxare stoppar valmöten – Skriker obscena ord

2021 08 29

Premiärminister Justin Trudeau har tvingats ställa in ett valmöte efter att anti-vaxxare skapat tumult i Kanadas heta valkampanj. Nu kan händelsen få valet att svänga.

Liberalerna, Konservativa, Miljöpartiet, Separatisterna och Socialdemokraterna är de främsta partierna som kampanjar i det kanadensiska valet som hålls om 23 dagar.

Vaccinpass het fråga

Vaccinpass har blivit en het fråga i valkampanjen efter att Trudeau och Liberalerna krävt att alla anställda inom kollektivtrafiken och myndigheter vaccinerar sig samtidigt som de Konservativa säger nej till kraven.

Stort stöd för vaccinpass

Mätningar visar ett betydande stöd för användande av olika typer av vaccinpass i Kanada och bland annat säger 78 % av väljarna ja till vaccinpass för att kunna gå på publika platser som restauranger och idrottsevent.

Skrek obscena ord

Men anti-vaxxare som är emot kraven tog sig till Trudeaus valmöte i Bolton, Ontario, och skrek obscena ord vilket tvingade Trudeau att stoppa sitt kampanjrally av säkerhetsskäl uppger BBC News. Polisen eskorterade iväg hans kampanjbuss.

Hör ilskan

– Vi har alla haft ett tufft år. De som protesterar har också haft ett tufft år. Jag vet och jag hör ilskan, frustrationen och kanske rädslan, säger Trudeau.

Även Trudeaus kampanjbesök på ett bageri i Nobleton stördes av anti-vaxxare som skrek och viftade med obehagliga personangrepps-skyltar.

Konservativa ökar

Även vid ett kampanjrally i British Columbia möttes Trudeau av personer som vrålade att de vägrade att vaccinera sig.

Valet hålls 20 september och enligt mätningarna har de Konservativa ökat och har gått förbi Liberalerna. Men det är fortfarande mycket jämnt. Socialdemokratiska NDP har också ökat.

ANALYS

Liberalerna kan väntas få sympati-stöd efter att Trudeau tvingats ställa in kampanjrally på grund av aggressiva anti-vaxxare. En del av de som protesterade bar t-shirts med de Konservativas emblem på.

De Konservativas ledare Erin O’Toole har gått ut och sagt att de konservativa sympatisörer som deltog i protesterna inte längre är välkomna i hans kampanj.

Foto: Justin Trudeau, FB

[yop_poll id="541"]

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen