Astra Zenecas vaccin fasas ut inom kort

2021 05 12

Sverige kommer att upphöra med Astra Zeneca som vaccin inom kort.

Behovet av Astra Zenecas vaccin ligger bara på ytterligare cirka 200 000 doser och det gäller främst personer som redan har fått sin första Astra Zeneca-dos och nu väntar på sin andra dos. Därefter kommer Sverige att tacka nej till Astra Zeneca rapporterar Sveriges Radio. Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström bedömer att även 65-plussare därefter kommer att få andra vaccin än Astra.

– Jag skulle tro i tre veckor till. Och då tror jag att det blir den här veckan, nästa vecka och kanske en vecka till och sedan kommer vi att skicka dem till andra ställen, då går de tillbaka in i EU-potten, säger Bergström till SR.

Istället är det två andra vacciner som kommer att erbjudas i Sverige framöver.

– Nu har vi Pfizer och Moderna som är de två vacciner vi använder för nyvaccination, om vi kallar det för det, säger Richard Bergström till SR.

Astra Zeneca har blivit mycket omdiskuterat i en rad länder då vaccinet uppmärksammats för sina biverkningar. Det är en extremt liten andel av de som fått vaccinet som drabbats av allvarliga biverkningar och samtidigt har vaccinet visat sig ge ett mycket starkt skydd. Uppmärksamheten kring biverkningarna har dock lett till oro bland allmänheten och regionerna har mötts av personer som avböjt Astra Zenecas vaccin.

Sveriges beslut att avstå Astra Zeneca om tre veckor gör att vi sällar oss till Norge och Finland som också tackat nej till Astra Zeneca för att istället överlåta det till den gemensamma EU-potten.

[yop_poll id="33"]

Kontroversiellt besked från Turkiet – Natoland rasande

2025 06 18

Turkiet gör anspråk på områden som tillhör grannlandet.

Det framgår av en ny karta som Turkiet skickade till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, tidigare i veckan.

I den nya kartan har Egeiska havet, den del av Medelhavet som ligger mellan Turkiet och Grekland, delats upp i två delar. Enligt Turkiet faller halva havet inom deras marina inflytande.

Dessutom gör Turkiet anspråk på havsområden där ett flertal grekiska öar ingår.

Grekland rasar: "Kommer agera"

Beskedet har fått Natomedlemmen och grannlandet Grekland att gå i taket, rapporterar Politico.

– Ankaras karta är inte baserad på någon bestämmelse i internationell rätt och har ingen rättslig verkan, säger den grekiska biträdande utrikesministern Tasos Chatzivasileiou enligt tidningen.

– Den återspeglar de långvariga turkiska ståndpunkterna men har ingen rättslig kraft. Grekland kommer att agera [för att svara] på alla nivåer.

Territoriell konflikt kan eskalera

Den nya kartan kommer efter att Grekland veckan dessförinnan meddelat att landet planerar att skapa “marina parker” i vatten som Turkiet anser sig ha rätt till.

Nu riskerar en territoriell konflikt mellan de två länderna att eskalera, skriver Politico.

– Även om den fysiska planen inte definierar landets exklusiva ekonomiska zon, återspeglar kartan som utarbetats av Ankaras universitet flera av Turkiets långvariga territoriella anspråk, av vilka många strider mot grannlandet Greklands, förklarar den amerikanska tidningen.

"Han är död för mig"

Det var förra veckan som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis gav besked om de marina parkerna. Syftet är att avsätta områden för ekologisk hållbarhet.

Nyheten väckte starka reaktioner i Turkiet som ifrågasätter suveräniteten över en del av det berörda havsområdet.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har varit ansträngda under flera decennier. Frågan om gränsdragningen i Egeiska havet är en av anledningarna till sprickan mellan de två Natomedlemmarna.

För tre år sedan uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att den grekiska premiärministern “är död för mig” och att inga bilaterala samtal förs med Grekland.

De två ledarna har dock träffats flera gånger sedan dess, bland annat under ett FN-möte i New York i höstas, vilket tolkats som ett tecken på en något mer upptinad relation.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


SVERIGE: Dessa nio badplatser rödlistas hela sommaren

2025 06 18

Vid nio svenska badplatser är vattenkvaliteten för dålig.

Den överväldigande majoriteten av svenska badplatser har mycket bra vattenkvalitet.

Hela 94 procent av de 471 svenska EU-baden har utmärkt, bra eller tillfredsställande badvattenkvalitet.

Det framgår av en ny rapport från Havs-och vattenmyndigheten.

Finns badplatser att undvika

Trots att det är säkert att bada vid de flesta svenska badplatser finns det några stycken som bör undvikas.

Totalt rör det sig om nio badplatser som får underkänt.

– Nio EU-bad har klassificerats med dålig badvattenkvalitet, säger Ema Glad, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten, enligt TV4.

– För de här baden behöver kommunen utreda kring källor till föroreningar och möjliga åtgärder, samt avråda från bad hela badsäsongen.

Dessa nio badplatser

Här är de nio badplatser som Havs-och vattenmyndigheten avråder från att bada i:

Bredsand - Enköping

Ängbybadet Ö, Mälaren - Stockholm

Böda Riviera/ Kyrketorps familjecamping - Borgholm

Hallarum - Karlskrona

Hälleviks strand - Sölvesborg

Hamnhusen, T-bryggan - Lomma

Örby Ängar - Helsingborg

Saltholmens Kallbadhus - Göteborg

Tumlehed - Göteborg

Färre än förra året

Glädjande är att det är färre badplatser med undermålig vattenkvalitet än förra året.

Antalet EU-bad med klassificeringen dålig badvattenkvalitet har halverats inför badsäsongen 2025 jämfört med 2024, vilket myndigheten beskriver som positivt. 

Detta beror mestadels på att kommuner utfört åtgärder vid dålig badvattenkvalitet som lett till mätbara förbättringar.

Har åtgärdat

Ema Glad kommenterar utvecklingen.

– Flera av de EU-bad som hade dålig badvattenkvalitet inför förra badsäsongen ligger i Mälaren, och Stockholms stad har lyckats åtgärda föroreningskällor och därmed fått klassificera om sex stycken av sina EU-bad inför årets badsäsong, säger Glad.

– Även Täby kommun har gjort ett liknande arbete och till följd därav fått klassificera om två EU-bad.

Läs mer: Flera flygbolag pekas ut – har de högsta ”dolda” avgifterna

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen