Australien stänger sin ambassad i Afghanistan pga rädsla för våld

2021 05 25

– Vi stänger vår ambassad den 28 maj.

Det uppger Australiens premiärminister Scott Morrison och utrikesminister Marise Payne i ett gemensamt uttalande avseende landets ambassad i Afghanistans huvudstad Kabul.

Orsaken är att man befarar att landet ska falla in ett förödande inbördeskrig i samband med att USA med allierade västländer inom Nato nu är igång med att lämna landet.

Nato har slagit fast att talibanerna ”misslyckats med att leva upp till sina åtagande om att minska våldet i landet” och Australien betecknar att Afghanistan befinner sig i ett tilltagande osäkert säkerhetsläge. Australiska diplomater ska även fortsättningsvis besöka landet men då främst andra ställen än osäkra Kabul.

USA:s president Joe Biden meddelade i april att USA:s militär lämnar Afghanistan efter 20 års närvaro. USA står för 2 500 av den 9 600 personer starka Natostyrkan enligt BBC.

– Australiens förväntan är att denna åtgärd är tillfällig och att vi återupptar permanent närvaro i Kabul när omständigheterna så tillåter, betonar premiärminister Scott Morrison.

[yop_poll id="95"]

11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen