Avbryter kampen mot IS – efter Turkiets flyganfall

2022 11 26

Kurdiska styrkor upphör med sina operationer mot IS till följd av attackerna.

Turkiet har inlett en offensiv mot de norra regionerna av Syrien och Irak.

Det turkiska försvarsdepartementet motiverar flyganfallen med att det är ett svar på terrorattacken i Istanbul tidigare i november, uppger The Guardian.

Nu kommer uppgifter om att kurdiska styrkor i Syrien tillfälligt avbrutit sin kamp mot IS på grund av attackerna.

– Styrkorna som kämpar tillsammans med det internationella samfundet mot Daesh är nu mål för turkiska staten, därför har de militära operationerna avbrutits, säger befälhavaren för Syriska demokratiska styrkorna Mazloum Abdi.

“Förbereder markoffensiv”

Abdi förklarar att de turkiska attackerna orsakat stora skador på regionens infrastruktur, uppger AP.

Han menar även att Turkiet förbereder en markoffensiv efter flyganfallen.

Kurdiska organisationer har nekat till ansvar vad gäller attacken som dödade sex personer i Istanbul.

Europeiska IS-terrorister

Kurdiska myndigheter har hand om ett antal anläggningar i nordöstra Syrien där människor frihetsberövats.

Omkring 10 000 IS-terrorister sitter i dessa anläggningar, bland dessa finns över 2 000 människor vars hemland inte vill ta tillbaka dem.

Omkring 800 européer, däribland svenskar, är bland fångarna.

“Civila dödsfall”

Turkiska myndigheter har anklagat de kurdiska organisationerna PKK och YPG för terrordådet i Istanbul, uppger The Guardian.

Syriens kurdiska tjänstemän menar att civila dödsfall orsakades av de turkiska flyganfallen.

Flera turkiska tjänstemän har hyllat operationen i norra Syrien och Irak.

Förklarar målet

Turkiets försvarsminister Hulusi Akar menar att “flera måltavlor förstörts med stor framgång”.

Han förklarar även Turkiets motivering till flyganfallen i regionen.

– Vårt mål är att säkerställa säkerheten hos våra 85 miljoner invånare, såväl som vedergällning för alla lömska attacker mot vårt land, sade Akar.

Flyganfallen riktade bland annat in sig på Kobane, en syrisk stad med kurdisk majoritet nära den turkiska gränsen.

Foto: L.M Clancy

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen