Avbryter kampen mot IS – efter Turkiets flyganfall

2022 11 26

Kurdiska styrkor upphör med sina operationer mot IS till följd av attackerna.

Turkiet har inlett en offensiv mot de norra regionerna av Syrien och Irak.

Det turkiska försvarsdepartementet motiverar flyganfallen med att det är ett svar på terrorattacken i Istanbul tidigare i november, uppger The Guardian.

Nu kommer uppgifter om att kurdiska styrkor i Syrien tillfälligt avbrutit sin kamp mot IS på grund av attackerna.

– Styrkorna som kämpar tillsammans med det internationella samfundet mot Daesh är nu mål för turkiska staten, därför har de militära operationerna avbrutits, säger befälhavaren för Syriska demokratiska styrkorna Mazloum Abdi.

“Förbereder markoffensiv”

Abdi förklarar att de turkiska attackerna orsakat stora skador på regionens infrastruktur, uppger AP.

Han menar även att Turkiet förbereder en markoffensiv efter flyganfallen.

Kurdiska organisationer har nekat till ansvar vad gäller attacken som dödade sex personer i Istanbul.

Europeiska IS-terrorister

Kurdiska myndigheter har hand om ett antal anläggningar i nordöstra Syrien där människor frihetsberövats.

Omkring 10 000 IS-terrorister sitter i dessa anläggningar, bland dessa finns över 2 000 människor vars hemland inte vill ta tillbaka dem.

Omkring 800 européer, däribland svenskar, är bland fångarna.

“Civila dödsfall”

Turkiska myndigheter har anklagat de kurdiska organisationerna PKK och YPG för terrordådet i Istanbul, uppger The Guardian.

Syriens kurdiska tjänstemän menar att civila dödsfall orsakades av de turkiska flyganfallen.

Flera turkiska tjänstemän har hyllat operationen i norra Syrien och Irak.

Förklarar målet

Turkiets försvarsminister Hulusi Akar menar att “flera måltavlor förstörts med stor framgång”.

Han förklarar även Turkiets motivering till flyganfallen i regionen.

– Vårt mål är att säkerställa säkerheten hos våra 85 miljoner invånare, såväl som vedergällning för alla lömska attacker mot vårt land, sade Akar.

Flyganfallen riktade bland annat in sig på Kobane, en syrisk stad med kurdisk majoritet nära den turkiska gränsen.

Foto: L.M Clancy

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften.

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten.

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka 309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen