Avbryter kampen mot IS – efter Turkiets flyganfall

2022 11 26

Kurdiska styrkor upphör med sina operationer mot IS till följd av attackerna.

Turkiet har inlett en offensiv mot de norra regionerna av Syrien och Irak.

Det turkiska försvarsdepartementet motiverar flyganfallen med att det är ett svar på terrorattacken i Istanbul tidigare i november, uppger The Guardian.

Nu kommer uppgifter om att kurdiska styrkor i Syrien tillfälligt avbrutit sin kamp mot IS på grund av attackerna.

– Styrkorna som kämpar tillsammans med det internationella samfundet mot Daesh är nu mål för turkiska staten, därför har de militära operationerna avbrutits, säger befälhavaren för Syriska demokratiska styrkorna Mazloum Abdi. 

“Förbereder markoffensiv”

Abdi förklarar att de turkiska attackerna orsakat stora skador på regionens infrastruktur, uppger AP.

Han menar även att Turkiet förbereder en markoffensiv efter flyganfallen.

Kurdiska organisationer har nekat till ansvar vad gäller attacken som dödade sex personer i Istanbul.

Europeiska IS-terrorister

Kurdiska myndigheter har hand om ett antal anläggningar i nordöstra Syrien där människor frihetsberövats.

Omkring 10 000 IS-terrorister sitter i dessa anläggningar, bland dessa finns över 2 000 människor vars hemland inte vill ta tillbaka dem.

Omkring 800 européer, däribland svenskar, är bland fångarna.

“Civila dödsfall”

Turkiska myndigheter har anklagat de kurdiska organisationerna PKK och YPG för terrordådet i Istanbul, uppger The Guardian.

Syriens kurdiska tjänstemän menar att civila dödsfall orsakades av de turkiska flyganfallen.

Flera turkiska tjänstemän har hyllat operationen i norra Syrien och Irak.

Förklarar målet

Turkiets försvarsminister Hulusi Akar menar att “flera måltavlor förstörts med stor framgång”.

Han förklarar även Turkiets motivering till flyganfallen i regionen.

– Vårt mål är att säkerställa säkerheten hos våra 85 miljoner invånare, såväl som vedergällning för alla lömska attacker mot vårt land, sade Akar.

Flyganfallen riktade bland annat in sig på Kobane, en syrisk stad med kurdisk majoritet nära den turkiska gränsen.

Foto: L.M Clancy

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen