AVSLÖJANDE: Putin hotade anfalla Natogigant

2023 01 30

Strax före invasionen av Ukraina hotade Vladimir Putin att anfalla Storbritannien.

Hotet förmedlades direkt från den ryska diktatorn till Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson under ett “extraordinärt” telefonsamtal, avslöjar BBC.

Det hela framgår i en ny dokumentär, “Putin mot Västvärlden,” som sänds i den brittiska kanalen på måndagen.

"Boris, jag vill inte skada dig"

Detaljerna kring hotet redogörs av Boris Johnson själv, som berättar att det ägde rum under ett telefonsamtal mellan de båda ledarna efter att Johnson varnat för att ett krig skulle innebära “fullständig katastrof”.

– Han (Putin, red. anm.) hotade mig vid ett tillfälle och sade: “Boris, jag vill inte skada dig, men med en missil skulle det bara ta en minut” eller något liknande, berättar den forne premiärministern.

Varnade Putin

Hotet uttrycktes efter att Johnson varnat Putin om att en invasion av Ukraina skulle leda till massiva sanktioner från väst och fler Natotrupper längs den ryska gränsen.

– Men jag tror, baserat på den avslappnade ton han talade med, att han bara spelade på mina försök att få honom att förhandla, säger Boris Johnson till BBC i dokumentären.

Anledning att ta hotet på allvar

BBC skriver att det är omöjligt att veta om Putins menade allvar med sitt hot mot Storbritannien.

Kanalen menar dock att med tanke på tidigare ryska attacker i landet, bland annat i Salisbury 2018 då en före detta rysk dubbelagent och hans dotter förgiftades med Novitjok, hade Johnson inget annat val än att ta hotet seriöst.

Dokumentären skildrar även hur Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace efter ett möte med Ryssland fick garantier på att ingen invasion av Ukraina skulle ske, men att båda sidor visste att det var en lögn.

– Det var en styrkedemonstration i mobbning av typen: jag kommer ljuga för dig, du vet att jag ljuger och jag vet att du vet att jag ljuger och jag kommer fortfarande ljuga för dig, beskrev Wallace mötet.

Kreml: "Han ljuger"

I ett uttalande under måndagen har Putinregimen svarat på utspelet från den förre premiärministern.

– Det är en lögn. Det Johnson säger är inte sant, hävdar en talesperson för Kreml till Reuters. 

Erbjöd att flytta Zelensky

I dokumentären avslöjas också att Boris Johnson erbjöd Ukrainas president Zelensky att flytta honom till en säkrare plats när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 24 februari förra året.

– Han besvarade inte det erbjudandet. Heroiskt stannade han där han var, säger Johnson.

Historisk Natojätte

Storbritannien är en av Natos äldsta medlemmar och fanns med i de förhandlingar som lade grund för alliansen redan 1949.

Landet är även ett av världens enligt FN fem erkända kärnvapennationer och bedöms ha mellan 160-225 kärnvapenspetsar i försvaret.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen