AVSLÖJANDE: Putin hotade anfalla Natogigant

2023 01 30

Strax före invasionen av Ukraina hotade Vladimir Putin att anfalla Storbritannien.

Hotet förmedlades direkt från den ryska diktatorn till Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson under ett “extraordinärt” telefonsamtal, avslöjar BBC.

Det hela framgår i en ny dokumentär, “Putin mot Västvärlden,” som sänds i den brittiska kanalen på måndagen.

"Boris, jag vill inte skada dig"

Detaljerna kring hotet redogörs av Boris Johnson själv, som berättar att det ägde rum under ett telefonsamtal mellan de båda ledarna efter att Johnson varnat för att ett krig skulle innebära “fullständig katastrof”.

– Han (Putin, red. anm.) hotade mig vid ett tillfälle och sade: “Boris, jag vill inte skada dig, men med en missil skulle det bara ta en minut” eller något liknande, berättar den forne premiärministern.

Varnade Putin

Hotet uttrycktes efter att Johnson varnat Putin om att en invasion av Ukraina skulle leda till massiva sanktioner från väst och fler Natotrupper längs den ryska gränsen.

– Men jag tror, baserat på den avslappnade ton han talade med, att han bara spelade på mina försök att få honom att förhandla, säger Boris Johnson till BBC i dokumentären.

Anledning att ta hotet på allvar

BBC skriver att det är omöjligt att veta om Putins menade allvar med sitt hot mot Storbritannien.

Kanalen menar dock att med tanke på tidigare ryska attacker i landet, bland annat i Salisbury 2018 då en före detta rysk dubbelagent och hans dotter förgiftades med Novitjok, hade Johnson inget annat val än att ta hotet seriöst.

Dokumentären skildrar även hur Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace efter ett möte med Ryssland fick garantier på att ingen invasion av Ukraina skulle ske, men att båda sidor visste att det var en lögn.

– Det var en styrkedemonstration i mobbning av typen: jag kommer ljuga för dig, du vet att jag ljuger och jag vet att du vet att jag ljuger och jag kommer fortfarande ljuga för dig, beskrev Wallace mötet.

Kreml: "Han ljuger"

I ett uttalande under måndagen har Putinregimen svarat på utspelet från den förre premiärministern.

– Det är en lögn. Det Johnson säger är inte sant, hävdar en talesperson för Kreml till Reuters. 

Erbjöd att flytta Zelensky

I dokumentären avslöjas också att Boris Johnson erbjöd Ukrainas president Zelensky att flytta honom till en säkrare plats när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 24 februari förra året.

– Han besvarade inte det erbjudandet. Heroiskt stannade han där han var, säger Johnson.

Historisk Natojätte

Storbritannien är en av Natos äldsta medlemmar och fanns med i de förhandlingar som lade grund för alliansen redan 1949.

Landet är även ett av världens enligt FN fem erkända kärnvapennationer och bedöms ha mellan 160-225 kärnvapenspetsar i försvaret.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen