AVSLÖJANDE: Putin hotade anfalla Natogigant

2023 01 30

Strax före invasionen av Ukraina hotade Vladimir Putin att anfalla Storbritannien.

Hotet förmedlades direkt från den ryska diktatorn till Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson under ett “extraordinärt” telefonsamtal, avslöjar BBC.

Det hela framgår i en ny dokumentär, “Putin mot Västvärlden,” som sänds i den brittiska kanalen på måndagen.

"Boris, jag vill inte skada dig"

Detaljerna kring hotet redogörs av Boris Johnson själv, som berättar att det ägde rum under ett telefonsamtal mellan de båda ledarna efter att Johnson varnat för att ett krig skulle innebära “fullständig katastrof”.

– Han (Putin, red. anm.) hotade mig vid ett tillfälle och sade: “Boris, jag vill inte skada dig, men med en missil skulle det bara ta en minut” eller något liknande, berättar den forne premiärministern.

Varnade Putin

Hotet uttrycktes efter att Johnson varnat Putin om att en invasion av Ukraina skulle leda till massiva sanktioner från väst och fler Natotrupper längs den ryska gränsen.

– Men jag tror, baserat på den avslappnade ton han talade med, att han bara spelade på mina försök att få honom att förhandla, säger Boris Johnson till BBC i dokumentären.

Anledning att ta hotet på allvar

BBC skriver att det är omöjligt att veta om Putins menade allvar med sitt hot mot Storbritannien.

Kanalen menar dock att med tanke på tidigare ryska attacker i landet, bland annat i Salisbury 2018 då en före detta rysk dubbelagent och hans dotter förgiftades med Novitjok, hade Johnson inget annat val än att ta hotet seriöst.

Dokumentären skildrar även hur Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace efter ett möte med Ryssland fick garantier på att ingen invasion av Ukraina skulle ske, men att båda sidor visste att det var en lögn.

– Det var en styrkedemonstration i mobbning av typen: jag kommer ljuga för dig, du vet att jag ljuger och jag vet att du vet att jag ljuger och jag kommer fortfarande ljuga för dig, beskrev Wallace mötet.

Kreml: "Han ljuger"

I ett uttalande under måndagen har Putinregimen svarat på utspelet från den förre premiärministern.

– Det är en lögn. Det Johnson säger är inte sant, hävdar en talesperson för Kreml till Reuters.

Erbjöd att flytta Zelensky

I dokumentären avslöjas också att Boris Johnson erbjöd Ukrainas president Zelensky att flytta honom till en säkrare plats när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 24 februari förra året.

– Han besvarade inte det erbjudandet. Heroiskt stannade han där han var, säger Johnson.

Historisk Natojätte

Storbritannien är en av Natos äldsta medlemmar och fanns med i de förhandlingar som lade grund för alliansen redan 1949.

Landet är även ett av världens enligt FN fem erkända kärnvapennationer och bedöms ha mellan 160-225 kärnvapenspetsar i försvaret.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen