AVSLÖJANDE: Putin hotade anfalla Natogigant

2023 01 30

Strax före invasionen av Ukraina hotade Vladimir Putin att anfalla Storbritannien.

Hotet förmedlades direkt från den ryska diktatorn till Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson under ett “extraordinärt” telefonsamtal, avslöjar BBC.

Det hela framgår i en ny dokumentär, “Putin mot Västvärlden,” som sänds i den brittiska kanalen på måndagen.

"Boris, jag vill inte skada dig"

Detaljerna kring hotet redogörs av Boris Johnson själv, som berättar att det ägde rum under ett telefonsamtal mellan de båda ledarna efter att Johnson varnat för att ett krig skulle innebära “fullständig katastrof”.

– Han (Putin, red. anm.) hotade mig vid ett tillfälle och sade: “Boris, jag vill inte skada dig, men med en missil skulle det bara ta en minut” eller något liknande, berättar den forne premiärministern.

Varnade Putin

Hotet uttrycktes efter att Johnson varnat Putin om att en invasion av Ukraina skulle leda till massiva sanktioner från väst och fler Natotrupper längs den ryska gränsen.

– Men jag tror, baserat på den avslappnade ton han talade med, att han bara spelade på mina försök att få honom att förhandla, säger Boris Johnson till BBC i dokumentären.

Anledning att ta hotet på allvar

BBC skriver att det är omöjligt att veta om Putins menade allvar med sitt hot mot Storbritannien.

Kanalen menar dock att med tanke på tidigare ryska attacker i landet, bland annat i Salisbury 2018 då en före detta rysk dubbelagent och hans dotter förgiftades med Novitjok, hade Johnson inget annat val än att ta hotet seriöst.

Dokumentären skildrar även hur Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace efter ett möte med Ryssland fick garantier på att ingen invasion av Ukraina skulle ske, men att båda sidor visste att det var en lögn.

– Det var en styrkedemonstration i mobbning av typen: jag kommer ljuga för dig, du vet att jag ljuger och jag vet att du vet att jag ljuger och jag kommer fortfarande ljuga för dig, beskrev Wallace mötet.

Kreml: "Han ljuger"

I ett uttalande under måndagen har Putinregimen svarat på utspelet från den förre premiärministern.

– Det är en lögn. Det Johnson säger är inte sant, hävdar en talesperson för Kreml till Reuters. 

Erbjöd att flytta Zelensky

I dokumentären avslöjas också att Boris Johnson erbjöd Ukrainas president Zelensky att flytta honom till en säkrare plats när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 24 februari förra året.

– Han besvarade inte det erbjudandet. Heroiskt stannade han där han var, säger Johnson.

Historisk Natojätte

Storbritannien är en av Natos äldsta medlemmar och fanns med i de förhandlingar som lade grund för alliansen redan 1949.

Landet är även ett av världens enligt FN fem erkända kärnvapennationer och bedöms ha mellan 160-225 kärnvapenspetsar i försvaret.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen