Både hjort och älg skådades när Ulf (M) och Ebba (KD) jagade

2021 11 03

Snus, jakt och varg är frågor som ska avgöras i Sverige och inte i EU.

Det var moderatledaren Ulf Kristersson och KD-ledaren Ebba Busch överens om när de gav sig ut på spännande jakt i helgen rapporterar tidningen Svensk Jakt.

Partiledarna trivs i skogen

Det blev en händelserik jakttur i Södermanlands fagra skogar för Ulf (M) och Ebba (KD) som trivs med att jaga tillsammans.

Dagen inleddes med mulet och disigt väder men lagom efter elvakaffet bröt solen igenom och det blev en strålande dag för de båda partiledarna.

Fällde 5 rådjur och 1 vildsvin

– Vi fick se både hjort och älg så vi kan knappast klaga. Sammantaget en fin jaktdag, framhåller kärnan i det regeringsalternativ som hoppas på att ta över efter valet nästa år. Och man fick en hel del utdelning då jaktlaget fällde totalt fem rådjur och ett vildsvin under dagen.

Jaktdagen gav också möjlighet för de båda partiledarna att diskutera politik med koppling till jakt. Och som i så många andra frågor tycker de lika när det gäller jakten.

Vill att EU håller sig på mattan om jakten

Ulf Kristersson vill stå på jägarnas sida och anser att EU ska hålla sig på mattan i vissa frågor.

– Ett exempel på det är EU:s vapendirektiv. När det ska föras in i svensk lag måste regeringen föreslå en lagstiftning som inte försvårar för landets vapenägare. Vi moderater kommer inte att gå med på några förändringar som i onödan försämrar för laglydiga jägare, sportskyttar eller vapensamlare, säger Ulf Kristersson enligt Svensk Jakt.

Viktiga för viltvården

Skogarna som Ulf och Ebba jagade i finns belägna i Lida-Fagerhult utanför Åkers Styckebruk och Ebba Busch betonar att jägarna är betydelsefulla på flera sätt.

– Jägarna har ett viktigt uppdrag att sköta delar av jakt- och viltvården i Sverige. Både att se till att viltstammarna förvaltas hållbart så de är livskraftiga, men också att vi inte får så stora vildsvinsstammar att det skadar jordbruk, säger hon till Svensk Jakt.

Jägare hjälper bilister vid viltolyckor

Ulf Kristersson håller med.

– Jägarnas insatser är helt avgörande för den svenska viltvården. De bidrar med allt från att rapportera vilt till att stödutfodra viltet vintertid, säger moderatledaren som också understryker jägarnas avgörande insatser för att hjälpa när bilister krockar med rådjur, vildsvin eller andra djur som ofta skadas och måste spåras upp för att skjutas så att de slipper lida.

Foto: Moderaterna

[yop_poll id="859"]

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen