Både hjort och älg skådades när Ulf (M) och Ebba (KD) jagade

2021 11 03

Snus, jakt och varg är frågor som ska avgöras i Sverige och inte i EU.

Det var moderatledaren Ulf Kristersson och KD-ledaren Ebba Busch överens om när de gav sig ut på spännande jakt i helgen rapporterar tidningen Svensk Jakt.

Partiledarna trivs i skogen

Det blev en händelserik jakttur i Södermanlands fagra skogar för Ulf (M) och Ebba (KD) som trivs med att jaga tillsammans.

Dagen inleddes med mulet och disigt väder men lagom efter elvakaffet bröt solen igenom och det blev en strålande dag för de båda partiledarna.

Fällde 5 rådjur och 1 vildsvin

– Vi fick se både hjort och älg så vi kan knappast klaga. Sammantaget en fin jaktdag, framhåller kärnan i det regeringsalternativ som hoppas på att ta över efter valet nästa år. Och man fick en hel del utdelning då jaktlaget fällde totalt fem rådjur och ett vildsvin under dagen.

Jaktdagen gav också möjlighet för de båda partiledarna att diskutera politik med koppling till jakt. Och som i så många andra frågor tycker de lika när det gäller jakten.

Vill att EU håller sig på mattan om jakten

Ulf Kristersson vill stå på jägarnas sida och anser att EU ska hålla sig på mattan i vissa frågor.

– Ett exempel på det är EU:s vapendirektiv. När det ska föras in i svensk lag måste regeringen föreslå en lagstiftning som inte försvårar för landets vapenägare. Vi moderater kommer inte att gå med på några förändringar som i onödan försämrar för laglydiga jägare, sportskyttar eller vapensamlare, säger Ulf Kristersson enligt Svensk Jakt.

Viktiga för viltvården

Skogarna som Ulf och Ebba jagade i finns belägna i Lida-Fagerhult utanför Åkers Styckebruk och Ebba Busch betonar att jägarna är betydelsefulla på flera sätt.

– Jägarna har ett viktigt uppdrag att sköta delar av jakt- och viltvården i Sverige. Både att se till att viltstammarna förvaltas hållbart så de är livskraftiga, men också att vi inte får så stora vildsvinsstammar att det skadar jordbruk, säger hon till Svensk Jakt.

Jägare hjälper bilister vid viltolyckor

Ulf Kristersson håller med.

– Jägarnas insatser är helt avgörande för den svenska viltvården. De bidrar med allt från att rapportera vilt till att stödutfodra viltet vintertid, säger moderatledaren som också understryker jägarnas avgörande insatser för att hjälpa när bilister krockar med rådjur, vildsvin eller andra djur som ofta skadas och måste spåras upp för att skjutas så att de slipper lida.

Foto: Moderaterna

[yop_poll id="859"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen