Bank-id meddelar nya regler – börjar gälla i sommar

2025 05 01

I juli i år träder lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i kraft.

Det handlar om en EU-lag som omfattar produkter och tjänster som riktar sig till konsumenter inom ett antal områden, enligt Post- och telestyrelsen, PTS.

Exempelvis omfattas verksamheter som använder sig av den mycket vanliga e-legitimationen Bank-id.

Det bekräftar företaget i ett uttalande.

– Kraven som börjar gälla i juli påverkar bland annat ditt företags implementation av Bank-id.

Så påverkas kunderna

Företagen kommer med andra ord behöva anpassa sig och uppdatera sina sidor för att kunna fortsätta använda Bank-id:s tjänster i enlighet med lagen.

Den stora skillnaden för kunden blir när man besöker en tjänst på en dator, men använder Bank-id på en annan enhet, till exempel din telefon.

– I det flödet visas en rörlig QR-kod som hen skannar med sin Bank-id-app. Lagkraven medför ändringar för QR-koden, framhåller Bank-id.

Uppmanar företagen

Bank-id understryker att visningstiden för QR-koden idag ofta är för kort. Det gör att personer med nedsatt syn, motorisk funktionsnedsättning eller digital ovana kan få problem med inläsningen.

Av det skälet uppmanas företagen att göra följande förändringar när Bank-id ska användas:

Ge möjlighet att enkelt förlänga QR-kodens timeout-tid när det återstår minst 20 sekunder.
Ge möjlighet att generera en ny QR-kod minst tio gånger.
Använda tillräckligt lång visningstid för QR-koden, gärna fem minuter.

LÄS MER: Facebooks ägare varnar användare i Europa

Nästan 9 miljoner användare

Den nya tillgänglighetslagen omfattar elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handelstjänster.

– Aktörer som erbjuder någon av de produkter eller tjänster som omfattas ska som regel följa tillgänglighetskraven, förklarar PTS.

– Det spelar ingen roll vilken typ av organisation ni är. Det som avgör om ni omfattas av lagen om tillgänglighet för vissa produkter och tjänster är om ni erbjuder sådana produkter eller tjänster, till konsumenter. Om en ideell organisation gör det, gäller lagens krav även för den.

Verksamhet inom offentlig sektor omfattas redan av lagen om Digital Offentlig Service.

Över 8,6 miljoner använder Bank-id:s tjänster, enligt siffror från 2024.

LÄS MER: Ring banken imorgon – mycket goda nyheter för bolånekunder

Foto: BankID

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk jättefabrik tvingas stänga – landets största

2025 11 17

En av Rysslands industrijättar tvingas att stänga sin fabrik.

Den ryska ekonomin slås tungt av situationen i landet och västvärldens sanktioner.

Flera industrijättar tvingas till minskningar av produktionen på grund av den bristande efterfrågan.

– Tidigare har minst tio ryska företag inom gruv-, transport- och verkstadssektorerna beslutat att förkorta arbetsveckan, uppger The Moscow Times.

– Detta för att minska kostnaderna i samband med de ekonomiska problemen, bristande inhemsk efterfrågan och fallande export.

Jättefabrik stänger

Idag kom beskedet att den gigantiska anläggningen Kremniy, som ligger i den ryska regionen Irkutsk, kommer att stoppa allt arbete från och med den 1 januari 2026.

– Företagets presstjänst gick ut och berättade att bristen på efterfrågan var orsaken, eftersom importerat kisel är mycket billigare än inhemskt kisel och leveranserna från utlandet ökar. Ryska produkter är inte heller efterfrågade på världsmarknaden, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Putinallierad halverar sitt stöd – tung smäll för Ryssland

Största i landet

Den stora fabriken är den största producenten av kisel i Ryssland och ägs av bolagsjätten Rusal.

Men Kremniv-anläggningen är inte den enda av företagets anläggningar som tvingas till åtgärder.

– En annan Rusal-anläggning, Silicon Ural, kommer att fortsätta att fungera med reducerad kapacitet, uppger företages presstjänst, enligt tidningen.

– Tidigare har företaget meddelat sina planer på att minska kiselproduktionen med 35 procent på grund av Kina. Förra året uppgick produktionen till drygt 53 tusen ton.

Rusals anläggningar är de enda tillverkarna av raffinerat kisel i Ryssland.

Oljan reas ut

De ryska kiselfabrikerna är inte ensamma om att ha det kämpigt med ekonomin.

Förra veckan kom rapporter om att landets oljeexport också stannat av kraftigt den senaste tiden, vilket har tvingat Ryssland till kraftigt rabatterade priser för att få oljan såld.

– Rabatterna på rysk olja har ökat kraftigt i samband med USA:s sanktioner mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil, uppger The Moscow Times.

LÄS MER: Himlen lyser upp – Ryssland attackerat

Text: Redaktionen

”Kommer placeras ut vid gränsen” – Ryssland hotar Finland

2025 11 17

Putinregimen riktar ett hätskt hot mot grannlandet Finland.

Hotet kommer från den ryske politikern Aleksej Chepa, som hävdar att Ryssland planerar att placera det omstridda robotsystemet Oresjnik nära den finska gränsen.

Åtgärden påstås vara ett svar på finska militärövningar i närheten av Ryssland, rapporterar Iltalehti med hänvisning till den ryske politikern.

– Chepa hävdar att militära övningar från vilket Natoland som helst utgör ett hot mot Ryssland, och att Moskva måste ta hänsyn till dem och vidta motåtgärder om det behövs, skriver den finska tidningen.

Putin: ”Kan jämföras med kärnvapen”

Den hypersoniska roboten Oresjnik är ett av Rysslands mest omtalade långdistansvapen – och kan enligt ryska uppgifter bära kärnvapen.

Diktatorn Vladimir Putin har lovordat roboten och påstått att en koordinerad attack med Oresjnik kan liknas vid en kärnvapenattack.

– En attack med flera Oresjnik-robotar kan jämföras med en kärnvapenexplosion, sade Putin under ett besök i Kazakstan i slutet av förra året.

Putin har också hävdat att inget luftvärn kan stoppa Oresjnik och skrutit om att roboten är ”omöjlig att upptäcka”, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Svaret: ”Ljuger och bluffar”

Iltalehtis militärexpert Emil Kastehelmi anser att den ryska ilskan mot Finland är oberättigad. Han framhåller att Kreml själv har flyttat bort stora delar av de trupper som tidigare var placerade vid den finska gränsen, trots Finlands inträde i Nato och de gemensamma militärövningarna som genomförts med försvarsalliansen.

– Om Natos militära övningar vore en verklig risk, skulle Ryssland inte dragit tillbaka merparten av sina militära styrkor från vad de anser vara ett hotfullt gränsområde, säger han till Iltalehti.

– Som vanligt ljuger och bluffar Ryssland, fortsätter Kastehelmi.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Köper missiler för 33 miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen