Bank-id meddelar nya regler – börjar gälla i sommar

2025 05 01

I juli i år träder lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i kraft.

Det handlar om en EU-lag som omfattar produkter och tjänster som riktar sig till konsumenter inom ett antal områden, enligt Post- och telestyrelsen, PTS.

Exempelvis omfattas verksamheter som använder sig av den mycket vanliga e-legitimationen Bank-id.

Det bekräftar företaget i ett uttalande.

– Kraven som börjar gälla i juli påverkar bland annat ditt företags implementation av Bank-id.

Så påverkas kunderna

Företagen kommer med andra ord behöva anpassa sig och uppdatera sina sidor för att kunna fortsätta använda Bank-id:s tjänster i enlighet med lagen.

Den stora skillnaden för kunden blir när man besöker en tjänst på en dator, men använder Bank-id på en annan enhet, till exempel din telefon.

– I det flödet visas en rörlig QR-kod som hen skannar med sin Bank-id-app. Lagkraven medför ändringar för QR-koden, framhåller Bank-id.

Uppmanar företagen

Bank-id understryker att visningstiden för QR-koden idag ofta är för kort. Det gör att personer med nedsatt syn, motorisk funktionsnedsättning eller digital ovana kan få problem med inläsningen.

Av det skälet uppmanas företagen att göra följande förändringar när Bank-id ska användas:

Ge möjlighet att enkelt förlänga QR-kodens timeout-tid när det återstår minst 20 sekunder.
Ge möjlighet att generera en ny QR-kod minst tio gånger.
Använda tillräckligt lång visningstid för QR-koden, gärna fem minuter.

LÄS MER: Facebooks ägare varnar användare i Europa

Nästan 9 miljoner användare

Den nya tillgänglighetslagen omfattar elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handelstjänster.

– Aktörer som erbjuder någon av de produkter eller tjänster som omfattas ska som regel följa tillgänglighetskraven, förklarar PTS.

– Det spelar ingen roll vilken typ av organisation ni är. Det som avgör om ni omfattas av lagen om tillgänglighet för vissa produkter och tjänster är om ni erbjuder sådana produkter eller tjänster, till konsumenter. Om en ideell organisation gör det, gäller lagens krav även för den.

Verksamhet inom offentlig sektor omfattas redan av lagen om Digital Offentlig Service.

Över 8,6 miljoner använder Bank-id:s tjänster, enligt siffror från 2024.

LÄS MER: Ring banken imorgon – mycket goda nyheter för bolånekunder

Foto: BankID

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen