Bank-id meddelar nya regler – börjar gälla i sommar

2025 05 01

I juli i år träder lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i kraft.

Det handlar om en EU-lag som omfattar produkter och tjänster som riktar sig till konsumenter inom ett antal områden, enligt Post- och telestyrelsen, PTS.

Exempelvis omfattas verksamheter som använder sig av den mycket vanliga e-legitimationen Bank-id.

Det bekräftar företaget i ett uttalande.

– Kraven som börjar gälla i juli påverkar bland annat ditt företags implementation av Bank-id.

Så påverkas kunderna

Företagen kommer med andra ord behöva anpassa sig och uppdatera sina sidor för att kunna fortsätta använda Bank-id:s tjänster i enlighet med lagen.

Den stora skillnaden för kunden blir när man besöker en tjänst på en dator, men använder Bank-id på en annan enhet, till exempel din telefon.

I det flödet visas en rörlig QR-kod som hen skannar med sin Bank-id-app. Lagkraven medför ändringar för QR-koden, framhåller Bank-id.

Uppmanar företagen

Bank-id understryker att visningstiden för QR-koden idag ofta är för kort. Det gör att personer med nedsatt syn, motorisk funktionsnedsättning eller digital ovana kan få problem med inläsningen.

Av det skälet uppmanas företagen att göra följande förändringar när Bank-id ska användas:

  • Ge möjlighet att enkelt förlänga QR-kodens  timeout-tid när det återstår minst 20 sekunder.
  • Ge möjlighet att generera en ny QR-kod minst tio gånger.
  • Använda tillräckligt lång visningstid för QR-koden, gärna fem minuter.

LÄS MER: Facebooks ägare varnar användare i Europa

Nästan 9 miljoner användare

Den nya tillgänglighetslagen omfattar elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handelstjänster.

– Aktörer som erbjuder någon av de produkter eller tjänster som omfattas ska som regel följa tillgänglighetskraven, förklarar PTS.

– Det spelar ingen roll vilken typ av organisation ni är. Det som avgör om ni omfattas av lagen om tillgänglighet för vissa produkter och tjänster är om ni erbjuder sådana produkter eller tjänster, till konsumenter. Om en ideell organisation gör det, gäller lagens krav även för den.

Verksamhet inom offentlig sektor omfattas redan av lagen om Digital Offentlig Service.

Över 8,6 miljoner använder Bank-id:s tjänster, enligt siffror från 2024.

LÄS MER: Ring banken imorgon – mycket goda nyheter för bolånekunder

Foto: BankID

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen