Bank-id meddelar nya regler – börjar gälla i sommar

2025 05 01

I juli i år träder lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i kraft.

Det handlar om en EU-lag som omfattar produkter och tjänster som riktar sig till konsumenter inom ett antal områden, enligt Post- och telestyrelsen, PTS.

Exempelvis omfattas verksamheter som använder sig av den mycket vanliga e-legitimationen Bank-id.

Det bekräftar företaget i ett uttalande.

– Kraven som börjar gälla i juli påverkar bland annat ditt företags implementation av Bank-id.

Så påverkas kunderna

Företagen kommer med andra ord behöva anpassa sig och uppdatera sina sidor för att kunna fortsätta använda Bank-id:s tjänster i enlighet med lagen.

Den stora skillnaden för kunden blir när man besöker en tjänst på en dator, men använder Bank-id på en annan enhet, till exempel din telefon.

– I det flödet visas en rörlig QR-kod som hen skannar med sin Bank-id-app. Lagkraven medför ändringar för QR-koden, framhåller Bank-id.

Uppmanar företagen

Bank-id understryker att visningstiden för QR-koden idag ofta är för kort. Det gör att personer med nedsatt syn, motorisk funktionsnedsättning eller digital ovana kan få problem med inläsningen.

Av det skälet uppmanas företagen att göra följande förändringar när Bank-id ska användas:

Ge möjlighet att enkelt förlänga QR-kodens timeout-tid när det återstår minst 20 sekunder.
Ge möjlighet att generera en ny QR-kod minst tio gånger.
Använda tillräckligt lång visningstid för QR-koden, gärna fem minuter.

LÄS MER: Facebooks ägare varnar användare i Europa

Nästan 9 miljoner användare

Den nya tillgänglighetslagen omfattar elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handelstjänster.

– Aktörer som erbjuder någon av de produkter eller tjänster som omfattas ska som regel följa tillgänglighetskraven, förklarar PTS.

– Det spelar ingen roll vilken typ av organisation ni är. Det som avgör om ni omfattas av lagen om tillgänglighet för vissa produkter och tjänster är om ni erbjuder sådana produkter eller tjänster, till konsumenter. Om en ideell organisation gör det, gäller lagens krav även för den.

Verksamhet inom offentlig sektor omfattas redan av lagen om Digital Offentlig Service.

Över 8,6 miljoner använder Bank-id:s tjänster, enligt siffror från 2024.

LÄS MER: Ring banken imorgon – mycket goda nyheter för bolånekunder

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen