Barnen nekas mjölk

Barnen nekas mjölk

2024 09 27

Barnen på en skola i Ljungby nekas möjligheten att dricka mjölk.

Det är på Sunnerbogymnasiet i Ljungby som barnen har fått det tråkiga beskedet:

De får ingen mjölk till skollunchen.

Anledningen: Kommunen vill spara pengar.

– Det har ju alltid funnits mjölk, och det är ju bara tråkigt att de tar bort det när man har druckit det sedan man var liten, säger en elev på skolan till SR.

”Handlar om pengar”

Mjölk har ingått i skollunchen så länge skolan har funnits, men nu är det alltså slut med det, vilket Ljungby Nu tidigare har rapporterat om.

– Det handlar om pengar. Någonstans måste vi spara för att åtminstone få ner underskottet, säger Mariana Axelsson, kostchef Ljungby kommun, till tidningen.

Skolan uppges ha fått ett kraftigt sparbeting, och att inte längre erbjuda mjölk till skollunchen innebär att man sparar in cirka 70 000 kronor per läsår.

Besparingen görs dock bara i gymnasiet, och det är inte aktuellt att göra samma besparing i grundskolan, enligt kommunen.

Men eleverna på Sunnerbogymnasiet är besvikna.

”Förstör hela måltiden”

Flera elever tycker att skollunchen blir betydligt sämre utan mjölk.

– Ja, det är ju tråkigt. Det förstör ju hela måltiden, tycker jag, säger en elev till SR.

Eleverna tror dock inte att det är lönt att protestera, rapporterar radiokanalen.

– Jag tror inte att de kommer lyssna, de har väl redan bestämt sig, tänker jag.

Lunchmjölk väcker starka känslor

Frågan om mjölk till skollunchen har ibland väckt starka känslor.

Tidigare i år uppstod en konflikt i Kiruna kommun när kommunen ville spara in på lunchmjölken på en förskola.

Föräldrar till barnen ville då lösa problemet genom att själva köpa mjölk till barnens skollunchen.

Kommunen satte dock stopp för detta, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Kommunen menade att föräldrarnas inköp av mjölk till barnen stred mot flera policyer som kommunen har. Det handlade bland annat om livsmedelssäkerhet.

Beskedet väckte stor ilska bland många föräldrar.

– Det är våra barn det handlar om och vi tänker inte tolerera det här, sade Carolina Tapani, som tagit initiativ till föräldrarnas mjölkinköp, till tidningen NSD.

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen