Barnen nekas mjölk

2024 09 27

Barnen på en skola i Ljungby nekas möjligheten att dricka mjölk.

Det är på Sunnerbogymnasiet i Ljungby som barnen har fått det tråkiga beskedet:

De får ingen mjölk till skollunchen.

Anledningen: Kommunen vill spara pengar.

– Det har ju alltid funnits mjölk, och det är ju bara tråkigt att de tar bort det när man har druckit det sedan man var liten, säger en elev på skolan till SR.

”Handlar om pengar”

Mjölk har ingått i skollunchen så länge skolan har funnits, men nu är det alltså slut med det, vilket Ljungby Nu tidigare har rapporterat om.

– Det handlar om pengar. Någonstans måste vi spara för att åtminstone få ner underskottet, säger Mariana Axelsson, kostchef Ljungby kommun, till tidningen.

Skolan uppges ha fått ett kraftigt sparbeting, och att inte längre erbjuda mjölk till skollunchen innebär att man sparar in cirka 70 000 kronor per läsår.

Besparingen görs dock bara i gymnasiet, och det är inte aktuellt att göra samma besparing i grundskolan, enligt kommunen.

Men eleverna på Sunnerbogymnasiet är besvikna.

”Förstör hela måltiden”

Flera elever tycker att skollunchen blir betydligt sämre utan mjölk.

– Ja, det är ju tråkigt. Det förstör ju hela måltiden, tycker jag, säger en elev till SR.

Eleverna tror dock inte att det är lönt att protestera, rapporterar radiokanalen.

– Jag tror inte att de kommer lyssna, de har väl redan bestämt sig, tänker jag.

Lunchmjölk väcker starka känslor

Frågan om mjölk till skollunchen har ibland väckt starka känslor.

Tidigare i år uppstod en konflikt i Kiruna kommun när kommunen ville spara in på lunchmjölken på en förskola.

Föräldrar till barnen ville då lösa problemet genom att själva köpa mjölk till barnens skollunchen.

Kommunen satte dock stopp för detta, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Kommunen menade att föräldrarnas inköp av mjölk till barnen stred mot flera policyer som kommunen har. Det handlade bland annat om livsmedelssäkerhet.

Beskedet väckte stor ilska bland många föräldrar.

– Det är våra barn det handlar om och vi tänker inte tolerera det här, sade Carolina Tapani, som tagit initiativ till föräldrarnas mjölkinköp, till tidningen NSD.

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen