Barnen nekas mjölk

Barnen nekas mjölk

2024 09 27

Barnen på en skola i Ljungby nekas möjligheten att dricka mjölk.

Det är på Sunnerbogymnasiet i Ljungby som barnen har fått det tråkiga beskedet:

De får ingen mjölk till skollunchen.

Anledningen: Kommunen vill spara pengar.

– Det har ju alltid funnits mjölk, och det är ju bara tråkigt att de tar bort det när man har druckit det sedan man var liten, säger en elev på skolan till SR.

”Handlar om pengar”

Mjölk har ingått i skollunchen så länge skolan har funnits, men nu är det alltså slut med det, vilket Ljungby Nu tidigare har rapporterat om.

– Det handlar om pengar. Någonstans måste vi spara för att åtminstone få ner underskottet, säger Mariana Axelsson, kostchef Ljungby kommun, till tidningen.

Skolan uppges ha fått ett kraftigt sparbeting, och att inte längre erbjuda mjölk till skollunchen innebär att man sparar in cirka 70 000 kronor per läsår.

Besparingen görs dock bara i gymnasiet, och det är inte aktuellt att göra samma besparing i grundskolan, enligt kommunen.

Men eleverna på Sunnerbogymnasiet är besvikna.

”Förstör hela måltiden”

Flera elever tycker att skollunchen blir betydligt sämre utan mjölk.

– Ja, det är ju tråkigt. Det förstör ju hela måltiden, tycker jag, säger en elev till SR.

Eleverna tror dock inte att det är lönt att protestera, rapporterar radiokanalen.

– Jag tror inte att de kommer lyssna, de har väl redan bestämt sig, tänker jag.

Lunchmjölk väcker starka känslor

Frågan om mjölk till skollunchen har ibland väckt starka känslor.

Tidigare i år uppstod en konflikt i Kiruna kommun när kommunen ville spara in på lunchmjölken på en förskola.

Föräldrar till barnen ville då lösa problemet genom att själva köpa mjölk till barnens skollunchen.

Kommunen satte dock stopp för detta, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Kommunen menade att föräldrarnas inköp av mjölk till barnen stred mot flera policyer som kommunen har. Det handlade bland annat om livsmedelssäkerhet.

Beskedet väckte stor ilska bland många föräldrar.

– Det är våra barn det handlar om och vi tänker inte tolerera det här, sade Carolina Tapani, som tagit initiativ till föräldrarnas mjölkinköp, till tidningen NSD.

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd i Sverige

2026 05 22

Den digitala brevlådan Billo lanserar ett nytt elstöd till svenska folket.

– Vi älskar lösningar. Om du betalar din elräkning med Billo så bjuder vi på 250 kronor, säger Billos vd Johan Eklöf.

För att ta del av stödet måste användare betala sin elräkning med Klarna via Billo.

– Det enda vi kräver är att du registrerar dig kostnadsfritt hos oss och betalar räkningen med hjälp av Klarna. Sedan får du 250 kronor att göra vad du vill med, säger Eklöf.

Statligt godkänd

Billo är godkänd av både av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Finansinspektionen.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Billo betallösningar från Klarna.

– Över huvud taget finns det oerhört mycket vi kan göra för att förenkla vardagsekonomin för vanliga svenskar. Att du nu kan betala dina räkningar på ett sätt som passar just dig är ett stort steg framåt. Vi kommer att fortsätta underlätta och förenkla folks vardag på det här sättet. Framtiden är flexibel, säger Johan Eklöf.

LÄS MER: Nytt flygbolag i Europa – planerar 100 destinationer

Så går det till

För att ta del av elstödet behöver användare betala en elräkning i Billo med Klarna mellan 22 maj och 30 juni 2026.

Processen utgörs av fyra steg:

1, Skaffa Billo gratis. Registrera dig med BankID eller Freja eID.

2, Betala din elräkning i Billo med Klarna. Välj att betala direkt eller senare.

3, Mejla in din elräkning. Bifoga en kopia av din betalda elräkning till [email protected].

4, Få upp till 250 kr.

Elräkningen måste vara på minst 250 kronor för att du ska kunna ta del av hela elstödet. Vid lägre belopp får du tillbaka det belopp som står på räkningen. Erbjudandet gäller första gången du använder Klarna i Billo.

Källa: Billo

LÄS OCKSÅ: Nya regler i Thailand – svenskar påverkas starkt

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

– I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft.

– Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen