Barnen nekas mjölk

Barnen nekas mjölk

2024 09 27

Barnen på en skola i Ljungby nekas möjligheten att dricka mjölk.

Det är på Sunnerbogymnasiet i Ljungby som barnen har fått det tråkiga beskedet:

De får ingen mjölk till skollunchen.

Anledningen: Kommunen vill spara pengar.

– Det har ju alltid funnits mjölk, och det är ju bara tråkigt att de tar bort det när man har druckit det sedan man var liten, säger en elev på skolan till SR.

”Handlar om pengar”

Mjölk har ingått i skollunchen så länge skolan har funnits, men nu är det alltså slut med det, vilket Ljungby Nu tidigare har rapporterat om.

– Det handlar om pengar. Någonstans måste vi spara för att åtminstone få ner underskottet, säger Mariana Axelsson, kostchef Ljungby kommun, till tidningen.

Skolan uppges ha fått ett kraftigt sparbeting, och att inte längre erbjuda mjölk till skollunchen innebär att man sparar in cirka 70 000 kronor per läsår.

Besparingen görs dock bara i gymnasiet, och det är inte aktuellt att göra samma besparing i grundskolan, enligt kommunen.

Men eleverna på Sunnerbogymnasiet är besvikna.

”Förstör hela måltiden”

Flera elever tycker att skollunchen blir betydligt sämre utan mjölk.

– Ja, det är ju tråkigt. Det förstör ju hela måltiden, tycker jag, säger en elev till SR.

Eleverna tror dock inte att det är lönt att protestera, rapporterar radiokanalen.

– Jag tror inte att de kommer lyssna, de har väl redan bestämt sig, tänker jag.

Lunchmjölk väcker starka känslor

Frågan om mjölk till skollunchen har ibland väckt starka känslor.

Tidigare i år uppstod en konflikt i Kiruna kommun när kommunen ville spara in på lunchmjölken på en förskola.

Föräldrar till barnen ville då lösa problemet genom att själva köpa mjölk till barnens skollunchen.

Kommunen satte dock stopp för detta, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Kommunen menade att föräldrarnas inköp av mjölk till barnen stred mot flera policyer som kommunen har. Det handlade bland annat om livsmedelssäkerhet.

Beskedet väckte stor ilska bland många föräldrar.

– Det är våra barn det handlar om och vi tänker inte tolerera det här, sade Carolina Tapani, som tagit initiativ till föräldrarnas mjölkinköp, till tidningen NSD.

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen