Barnläkare slår larm – föräldrar tvingas betala: ”Skär i mitt hjärta”

2025 01 17

En barnläkare slår larm om att föräldrar måste betala flera tusen för att skydda sitt barn.

Alla föräldrar vill skydda sitt barn mot sjukdomar. Men ibland är det svårt – om man inte har tillräckligt god ekonomi.

Ett tydligt exempel på det är RS-vaccinet till gravida.

Det kan kosta flera tusen kronor, vilket leder till ojämlikhet, varnar en barnläkare.

Kostar mycket pengar

RS-virus är en infektion som brukar börja som en vanlig förkylning. Nästan alla barn smittas av RS-virus under sina första två år, uppger vårdsajten 1177.

Det är ofta ofarligt, men en del barn kan bli allvarligt sjuka.

Den som är gravid kan dock skydda barnet genom att vaccinera sig mot RS-virus mellan graviditetsvecka 24 och 36.

Men det finns än så länge ingen rekommendation att ta RS-vaccinet, och därför måste gravida själva bekosta vaccinationen.

Det leder till ökad ojämlikhet i vården, varnar barnhälsovårdsläkaren Åsa Forsberg på Region Dalarna, rapporterar SR. Gravida tvingas gå till privatkliniker, vilket kostar flera tusen kronor.

– Det är inte dåligt, men det blir ojämlikt, om man kan betala för vården. Och det skär i mitt hjärta, säger hon till radiokanalen.

Vill ha rekommendation

Hon menar att det bör komma en rekommendation från Folkhälsomyndigheten när det gäller RS-vaccin.

– Vi tror ju ändå att det fungerar, så att vi skulle bli väldigt glada om vi fick klartecken för att köra, säger hon.

Folkhälsomyndigheten har dock meddelat att en rekommendation kan dröja. Först måste den utredas mer.

Och under tiden tvingas gravida alltså betala själva för vaccinet – om de har råd.

Åsa Forsberg understryker dock att det finns mycket annat man kan göra för att skydda barnet.

–  Det smittar ju på samma sätt som Covid, så handhygien, undvika stora folksamlingar, och absolut om du har en bebis hemma, undvik förkylda människor, säger hon till radiokanalen.

Även om de flesta blir lindrigt sjuka så riskerar alltså vissa barn att drabbas allvarligt och behöva vård på sjukhus.

Den risken ökar om barnet är yngre än tre månader, är yngre än ett år och föddes mer än fem veckor för tidigt, är yngre än två år och har en kronisk lungsjukdom, hjärtproblem, neurologisk sjukdom eller immunbristsjukdom, enligt 1177.

Foto: A. Romansa

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen