Basläkemedel slut överallt – “inte fått tag på ett halvår“

2026 01 17

Det råder brist på ett basläkemedel för kvinnor i Sverige.

I hela landet råder det brist på östrogenplåster, en medicin många kvinnor behöver mot klimakteriebesvär.

Många kvinnor i landet har därför tvingats gå utan behandling i månader, rapporterar TV4.

Brist sedan i fjol

Det är framför allt sedan i fjol som bristen på östrogenplåster blivit akut för många som behöver hormonbehandling.

Artisten och influencern Anna Sahlin, som också driver kontot Klimakterieklok, startade nyligen ett ”plåsterupprop” på sociala medier för att belysa problemet.

– De finns aldrig, jag har inte fått tag på dem jag haft på recept i sex–sju månader. Det här är någonting jag och väldigt många andra kvinnor behöver för att fungera, säger hon till TV4.

Hundratals kvinnor har hört av sig till Sahlin, och många beskriver hur de mår fysiskt och psykiskt sämre utan den behandling de är vana vid.

Plåsteruppropet har lett till att Sahlin nu ska träffa sjukvårdsminister Elisabeth Lann för att diskutera både tillgången till läkemedel och hur vården bättre kan möta kvinnors hormonella besvär.

LÄS MER: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

Flera plåster utanför lager

Enligt Läkemedelsverket handlar det om en långvarig restsituation där flera typer av östrogenplåster har varit svåra att få tag på.

– Den femte januari skulle de ha kommit tillbaka på apoteken, men nu verkar det som att de är ytterligare försenade, men företaget har meddelat oss att de är på väg, säger Maria Wanrud, gruppchef på enheten för läkemedelstillgänglighet på Läkemedelsverket, till TV4.

Vissa varianter, som Estradots i de lägsta styrkorna — finns fortfarande i viss mån på apoteken, men de två högsta styrkorna är restnoterade tills tidigast i april.

Ett annat plåster, Sequidot, väntas vara restnoterat till nästa sommar.

Brist har funnits länge

Detta har inte bara varit ett enstaka problem i år.

Under 2023–2024 förekom återkommande restnoteringar, och många kvinnor upplevde då också svårigheter att få tag på dessa läkemedel.

– Det är inte så att någon kommer att dö om de inte får behandling, men livskvaliteten påverkas markant, sa Natalia Cruz, läkare på Capio Gynekologi i Solna, till Läkartidningen när situationen var som värst.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Foto: O Kononenko

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen