Basläkemedel slut överallt – “inte fått tag på ett halvår“

2026 01 17

Det råder brist på ett basläkemedel för kvinnor i Sverige.

I hela landet råder det brist på östrogenplåster, en medicin många kvinnor behöver mot klimakteriebesvär.

Många kvinnor i landet har därför tvingats gå utan behandling i månader, rapporterar TV4.

Brist sedan i fjol

Det är framför allt sedan i fjol som bristen på östrogenplåster blivit akut för många som behöver hormonbehandling.

Artisten och influencern Anna Sahlin, som också driver kontot Klimakterieklok, startade nyligen ett ”plåsterupprop” på sociala medier för att belysa problemet.

– De finns aldrig, jag har inte fått tag på dem jag haft på recept i sex–sju månader. Det här är någonting jag och väldigt många andra kvinnor behöver för att fungera, säger hon till TV4.

Hundratals kvinnor har hört av sig till Sahlin, och många beskriver hur de mår fysiskt och psykiskt sämre utan den behandling de är vana vid.

Plåsteruppropet har lett till att Sahlin nu ska träffa sjukvårdsminister Elisabeth Lann för att diskutera både tillgången till läkemedel och hur vården bättre kan möta kvinnors hormonella besvär.

LÄS MER: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

Flera plåster utanför lager

Enligt Läkemedelsverket handlar det om en långvarig restsituation där flera typer av östrogenplåster har varit svåra att få tag på.

– Den femte januari skulle de ha kommit tillbaka på apoteken, men nu verkar det som att de är ytterligare försenade, men företaget har meddelat oss att de är på väg, säger Maria Wanrud, gruppchef på enheten för läkemedelstillgänglighet på Läkemedelsverket, till TV4.

Vissa varianter, som Estradots i de lägsta styrkorna — finns fortfarande i viss mån på apoteken, men de två högsta styrkorna är restnoterade tills tidigast i april.

Ett annat plåster, Sequidot, väntas vara restnoterat till nästa sommar.

Brist har funnits länge

Detta har inte bara varit ett enstaka problem i år.

Under 2023–2024 förekom återkommande restnoteringar, och många kvinnor upplevde då också svårigheter att få tag på dessa läkemedel.

– Det är inte så att någon kommer att dö om de inte får behandling, men livskvaliteten påverkas markant, sa Natalia Cruz, läkare på Capio Gynekologi i Solna, till Läkartidningen när situationen var som värst.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Foto: O Kononenko

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen