Begär polisskydd – orolig för Trumpanhängare

2022 02 02

En åklagare i Georgia begär skydd av FBI efter den före detta presidentens uppmaningar.

Donald Trump är ute och vevar. Under ett kampanjrally i Conroe, Texas attackerade Trump de åklagare som utreder honom och uppmanade sina anhängare till massprotester i städerna där han utreds, Washington, New York och Atlanta.

Utreds

Trump utreds efter anklagelserna om försök till att påverka valresultatet och efterspelet efter valet, då flera Trumpsupportrar stormade parlamentsbyggnaden Kapitolium i Washington DC, rapporterar NBC News. Dessa anklagelser har väckt en stark reaktion hos expresidenten, som utfärdade en varning till åklagarna som utreder honom.

Rasister

Om de här radikala onda och rasistiska åklagarna gör något som helst fel eller olagligt hoppas jag vi får se dom största protesterna vi någonsin skådat i Washington, New York, Atlanta och på andra ställen. För vårt land och valsystem är korrupta, sade Trump inför sin stora följarskara i Texas.

Uppmaningen har fått åklagaren Fani Willis i Georgia att begära skydd från den federala myndigheten FBI.

Utreder Trump

Fani Willis är en av flera åklagare som utreder Trump efter händelserna och efterspelet i valet 2020. I ett brev från den 30 januari till FBI:s kontor i Atlanta framhävde distriktsåklagaren att hon och hennes kontor bedriver en utredning gällande Donald Trump och hans medarbetares påstådda försök att på ett felaktigt sätt påverka administrationen av det allmänna valet i delstaten Georgia 2020, rapporterar NBC News.

Orolig

Efter Trumps senaste utspel uppges Fani Willis vara oroad över att liknande händelser, som inträffade i Washington 2021, kan hända i Atlanta, som är den största staden i staten Georgia.

I ett brev till FBI ber hon om en riskbedömning och ökade skyddsresurser.

Kontaktat myndigheten

Vi måste arbeta tillsammans för att hålla allmänheten säker och se till att vi inte får en tragedi i Atlanta som liknar det som hände vid Kapitolium den 6 januari 2021, uppges hon har skrivit till FBI, rapporterar NBC News.  

Foto: Donald Trump Campaign

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen