10feb26

BEKRÄFTAD SKATTESMÄLL: Har ökat med 71 procent – slår mot konsumenter

2024 02 21

Hemelektronik blir allt dyrare för konsumenter.

Det uppger ElektronikBranschen i en ny rapport.

Branschorganisationen har granskat siffror från Skatteverket som visar att elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, har ökat kraftigt de senaste två åren.

– Regeringen har ökat skatteuttaget för elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, med totalt 71 procent under två år, framhåller organisationen i ett uttalande.

 Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Dyrare hemelektronik till ingen nytta, säger hon.

Enebrink menar att elektronikskatten  ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen.

Hon har tidigare kallat skattehöjningen för ”obegriplig” och framhållit att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Nytt beslut

Den 1 juli 2023 ändrade regeringen riktlinjerna för elektronikskatten.

Skattens nya utformning innebär i princip att alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Lagändringen innebar att rätten till avdrag minskade kraftigt för samtliga produkter och därmed har skatteuttaget ökat, skriver ElektronikBranschen.

Organisationen hänvisar till siffror från Skatteverket som visar att skatteuttaget för elektronikskatten till följd av ändringarna ökade med 49 procent (motsvarande 468 miljoner kronor) under andra halvåret 2023, jämfört med samma period året innan. På årsbasis innebär det en ökning med 937 miljoner kronor. 

Trenden väntas fortsätta under 2024.

– Uppskattningen är att elektronikskatten under 2024 drar in 2,7 miljarder, en ökning med drygt 1,1 miljarder kronor, uppger ElektronikBranschen.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta kemikalieskatten

- Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 12,02 kronor per kilo för vitvaror och 174,90 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt 534,53 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt.

- Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening. Avdraget är 50 procent alternativt 95 procent av skattebeloppet beroende på bland annat vilken förening som varan inte innehåller.

Källa: Skatteverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen