Bekräftad smäll för löntagare – Sverige sticker ut

2023 10 02

Lönerna ökar i Sverige.

Med hänsyn till retroaktiv lön ökade lönerna med 4 procent i juli.

Det uppger den statliga förvaltningsmyndigheten Medlingsinstitutet i ett pressmeddelande.

– Normalt sett får många anställda lön retroaktivt när nya centrala kollektivavtal har tecknats, men i år verkar de lokala förhandlingarna ha dragit ut extra mycket på tiden.

– Det är särskilt tydligt i offentlig sektor, där osäkerheten om lönernas slutliga ökningstakt därför är högre än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

Mindre i plånboken

Lönerna ökar med 4 procent.

Men när inflationen räknas bort, så står det klart att gemene person får mindre i plånboken.

Reallönen – lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – minskade med 3,3 procent under andra kvartalet, rapporterar SR Ekot.

Räknas effekterna av boräntekostnader in, minskade reallönen med hela 5,3 procent i juli.

– I ett internationellt perspektiv kan vi nu se att några länder har en positiv reallönetillväxt. Men i Sverige och i de flesta jämförbara länder är fortfarande den årliga inflationen högre än löneökningstakten, säger Petter Hällberg.

Sverige sticker ut

Utifrån ett europeiskt perspektiv sticker Sverige ut.

Lönerna i Sverige ökar i långsammare takt än i många andra europeiska länder.

Reallönetappet på 3,3 procent är mer än dubbelt så stort som tappet i euroområdet.

– Det är bara i Italien som inflationen grävt djupare hål i plånböckerna än i Sverige, framhåller SR.

Skillnaden minskar

Under nästa år väntas reallönerna återigen öka i Sverige.

Redan nu finns tecken som tyder på ett trendbrott.

Det uppger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

– Reallönerna är fortsatt lägre jämfört med föregående år, men skillnaden har minskat månad för månad. Det beror främst på att inflationen har mattats av, men också på att löneökningarna nu är högre än tidigare.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen