Bekräftad smäll för löntagare – Sverige sticker ut

2023 10 02

Med hänsyn till retroaktiv lön ökade lönerna med 4 procent i juli.

Det uppger den statliga förvaltningsmyndigheten Medlingsinstitutet i ett pressmeddelande.

– Normalt sett får många anställda lön retroaktivt när nya centrala kollektivavtal har tecknats, men i år verkar de lokala förhandlingarna ha dragit ut extra mycket på tiden.

– Det är särskilt tydligt i offentlig sektor, där osäkerheten om lönernas slutliga ökningstakt därför är högre än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

Mindre i plånboken

Lönerna ökar med 4 procent.

Men när inflationen räknas bort, så står det klart att gemene person får mindre i plånboken.

Reallönen – lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation –  minskade med 3,3 procent under andra kvartalet, rapporterar SR Ekot.

Räknas effekterna av boräntekostnader in, minskade reallönen med hela 5,3 procent i juli.

– I ett internationellt perspektiv kan vi nu se att några länder har en positiv reallönetillväxt. Men i Sverige och i de flesta jämförbara länder är fortfarande den årliga inflationen högre än löneökningstakten, säger Petter Hällberg.

Sverige sticker ut

Utifrån ett europeiskt perspektiv sticker Sverige ut.

Lönerna i Sverige ökar i långsammare takt än i många andra europeiska länder.

Reallönetappet på 3,3 procent är mer än dubbelt så stort som tappet i euroområdet.

– Det är bara i Italien som inflationen grävt djupare hål i plånböckerna än i Sverige, framhåller SR.

Skillnaden minskar

Under nästa år väntas reallönerna återigen öka i Sverige.

Redan nu finns tecken som tyder på ett trendbrott.

Det uppger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

– Reallönerna är fortsatt lägre jämfört med föregående år, men skillnaden har minskat månad för månad. Det beror främst på att inflationen har mattats av, men också på att löneökningarna nu är högre än tidigare.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Sålde slut på ett dygn – kostar 8 000 kronor hos Elgiganten

2026 03 25

Det finns få svenskar som inte har en relation till Lego. Antingen har de klassiska byggklossarna, som fängslat generationer med underhållning som varar i timmar, funnits i skolan eller hemma i hushållet.

Över tid har dock leksaksjätten ändrat sin strategi när det kommer till marknadsföring.

Från barnleksaker har Lego blivit till ett uppskattat varumärke även bland äldre – i synnerhet när det kommer till nostalgiska kulturfenomen.

Nu meddelar Elgiganten att ett nytt sådant Legoset har sålt slut på bara ett dygn – trots att det kostade så mycket som 8 000 kronor.

Sålt slut på ett dygn

Pokémonrenässansen är det få som har missat.

När Lego släppte förbokningen av sitt nya premiumset med Pokémon sålde det slut på under ett dygn – trots en prislapp på omkring 8 000 svenska kronor.

– Vi ser ett enormt intresse, särskilt i premiumsegmentet där starka varumärken möter ett stort samlarvärde, säger Elgigantens gaming-ansvarige Alexander Åberg i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Nästan 7 000 bitar

De senaste åren har Lego satsat på mer komplexa och dyra set riktade mot vuxna fans och samlare. 

I år, när Pokémon firar 30 år, lanserar Lego en ny serie Pokémon-sets. 

Det mest eftertraktade setet består av 6 838 bitar och tar enligt tidiga byggare över två dagar att färdigställa. 

Förutom det har Lego även tagit fram ett Pikachu- och ett Eevee-set på 2 050 bitar respektive 587 bitar, och nästa vecka inleds förbokningen av set med klassikerna Venusaur, Charizard och Blastoise.

Det kommer knappast minska på trycket.

– När ett set i den här prisklassen säljer slut på så kort tid visar det hur stor efterfrågan är. Med tanke på hur tidigare Legolanseringar har gått, räknar vi med ett högt tryck även när det här setet öppnar för förbokning, säger Alexander Åberg.

LÄS OCKSÅ: Skatteverket svänger – hushåll slipper betala

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ekonomisk kollaps nästa vecka

2026 03 24

Den viktiga transportleden genom Hormuzsundet har i princip blockerats, vilket slår hårt mot den globala energimarknaden.

Och nu är de sista transporterna med flytande naturgas, LNG, som lämnade Mellanöstern innan konflikten bröt ut på väg att levereras till Europa och Asien.

Sedan är det i princip stopp, bland annat från Qatar som producerar omkring 20 procent av världens LNG.

– Den globala tillgången på flytande naturgas kan kollapsa redan nästa vecka, när de sista gaslasterna som lämnade Persiska viken innan konflikten eskalerade anländer, uppger Iltalehti.

”Helt utan gas”

Asien är den kontinent som importerar mest flytande naturgas från Persiska viken.

Det gör länderna i området extra sårbara.

I Pakistan har bristen redan fått effekt, och många fruktar nu vad som händer när de sista leveranserna nått fram.

– Efter det kommer vi vara helt utan gas. Vi vet inte när nästa last kommer att anlända, säger Iqbal Ahmed, vd för Pakistan GasPort, till Financial Times.

LÄS OCKSÅ: Natochefen toksågas: ”Fullständigt hjärndött”

Global ekonomisk påverkan

Blockaden av Hormuzsundet slår också mot den globala ekonomin.

Stora mängder med andra råvaror som gödselmedel och aluminium transporteras också genom sundet.

Dessutom är den flytande naturgasen viktig vid produktion av gödselmedel, vilket gör att produktionen av livsmedel också kan drabbas, med risk för stigande matpriser.

– Enligt experter är detta inte bara en kort kris, utan en chock vars effekter kommer märkas i den globala ekonomin under lång tid framöver, framhåller Iltalehti.

Påverkar elpriset

En brist på naturgas i Europa kan också komma att driva upp elpriserna framöver, då gasen ofta används för att värma upp bostäder.

Dessutom kan ett långvarigt stopp i energileveranserna från Mellanöstern åter elda igång inflationen i Sverige och Europa.

– Både oljepris och energipris är viktiga komponenter, så det finns absolut en risk att inflationen stiger i Sverige, säger nationalekonomiprofessorn Ola Olsson, vid Handelshögskolan i Göteborg, till EFN Ekonomikanalen.

LÄS MER: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Foto: A. Hervias

Text: Redaktionen