Bekräftad smäll för löntagare – Sverige sticker ut

2023 10 02

Lönerna ökar i Sverige.

Med hänsyn till retroaktiv lön ökade lönerna med 4 procent i juli.

Det uppger den statliga förvaltningsmyndigheten Medlingsinstitutet i ett pressmeddelande.

– Normalt sett får många anställda lön retroaktivt när nya centrala kollektivavtal har tecknats, men i år verkar de lokala förhandlingarna ha dragit ut extra mycket på tiden.

– Det är särskilt tydligt i offentlig sektor, där osäkerheten om lönernas slutliga ökningstakt därför är högre än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

Mindre i plånboken

Lönerna ökar med 4 procent.

Men när inflationen räknas bort, så står det klart att gemene person får mindre i plånboken.

Reallönen – lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation –  minskade med 3,3 procent under andra kvartalet, rapporterar SR Ekot.

Räknas effekterna av boräntekostnader in, minskade reallönen med hela 5,3 procent i juli.

– I ett internationellt perspektiv kan vi nu se att några länder har en positiv reallönetillväxt. Men i Sverige och i de flesta jämförbara länder är fortfarande den årliga inflationen högre än löneökningstakten, säger Petter Hällberg.

Sverige sticker ut

Utifrån ett europeiskt perspektiv sticker Sverige ut.

Lönerna i Sverige ökar i långsammare takt än i många andra europeiska länder.

Reallönetappet på 3,3 procent är mer än dubbelt så stort som tappet i euroområdet.

– Det är bara i Italien som inflationen grävt djupare hål i plånböckerna än i Sverige, framhåller SR.

Skillnaden minskar

Under nästa år väntas reallönerna återigen öka i Sverige.

Redan nu finns tecken som tyder på ett trendbrott.

Det uppger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

– Reallönerna är fortsatt lägre jämfört med föregående år, men skillnaden har minskat månad för månad. Det beror främst på att inflationen har mattats av, men också på att löneökningarna nu är högre än tidigare.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.  

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.  

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik. 

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare 

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen


27 nov 2025

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.  

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.  

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen