Bekräftad smäll för löntagare – Sverige sticker ut

2023 10 02

Med hänsyn till retroaktiv lön ökade lönerna med 4 procent i juli.

Det uppger den statliga förvaltningsmyndigheten Medlingsinstitutet i ett pressmeddelande.

– Normalt sett får många anställda lön retroaktivt när nya centrala kollektivavtal har tecknats, men i år verkar de lokala förhandlingarna ha dragit ut extra mycket på tiden.

– Det är särskilt tydligt i offentlig sektor, där osäkerheten om lönernas slutliga ökningstakt därför är högre än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

Mindre i plånboken

Lönerna ökar med 4 procent.

Men när inflationen räknas bort, så står det klart att gemene person får mindre i plånboken.

Reallönen – lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation –  minskade med 3,3 procent under andra kvartalet, rapporterar SR Ekot.

Räknas effekterna av boräntekostnader in, minskade reallönen med hela 5,3 procent i juli.

– I ett internationellt perspektiv kan vi nu se att några länder har en positiv reallönetillväxt. Men i Sverige och i de flesta jämförbara länder är fortfarande den årliga inflationen högre än löneökningstakten, säger Petter Hällberg.

Sverige sticker ut

Utifrån ett europeiskt perspektiv sticker Sverige ut.

Lönerna i Sverige ökar i långsammare takt än i många andra europeiska länder.

Reallönetappet på 3,3 procent är mer än dubbelt så stort som tappet i euroområdet.

– Det är bara i Italien som inflationen grävt djupare hål i plånböckerna än i Sverige, framhåller SR.

Skillnaden minskar

Under nästa år väntas reallönerna återigen öka i Sverige.

Redan nu finns tecken som tyder på ett trendbrott.

Det uppger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

– Reallönerna är fortsatt lägre jämfört med föregående år, men skillnaden har minskat månad för månad. Det beror främst på att inflationen har mattats av, men också på att löneökningarna nu är högre än tidigare.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Avgift höjs från 100 till 46 000 kronor – 71-åring förtvivlad

2025 12 04

71-åringen är en av flera Malmöbor som betalar tomträttsavgift – en årlig avgift som betalas till kommunen för att få använda marken.

Andersson har tidigare betalat 100 kronor per år. Nu löper avtalet ut och avgiften höjs till 46 000 kronor per år, rapporterar Sydsvenskan.

71-åringen berättar att hon hade räknat med en höjning till omkring 25 000 kronor per år, eftersom hon haft ett avtal som sträckt sig över 70 år.

Men att avgiften skulle höjas till 46 000 kronor räknade hon inte med.

Nu berättar Christina Andersson att hon kan tvingas flytta från sin bostad.

– Jag har lite sparpengar att ta av, så jag klarar mig några år. Men efter det vet jag inte vad jag ska ta mig till, säger hon till Sydsvenskan och berättar att det skulle kosta 1,7 miljoner kronor att köpa loss tomten från kommunen.

Vill avskaffa systemet

Intresseorganisationen Villaägarna vill avskaffa tomträtt. De anser att det är en föråldrad upplåtelseform som bygger på en utdaterad lagstiftning från 1950-talet.

– Vi möter ofta tomträttshavare som är förtvivlade när kommunen vill höja markhyran för nästa tioårsperiod med 20–30 000 kronor om året eller ännu mer. Och de fasar redan för vad som väntar nästa gång, framhåller organisationen.

Svaret: ”Måste vara beredd”

Malmös kommunalråd Andreas Schönström (S) vill behålla nuvarande regelverk. Han anser att det är upp till tomträttsinnehavaren att se över sitt avtal.

– Under en lång period var det väldigt låga räntor och det hade varit fördelaktigt då att köpa loss tomten. Ifall man inte gör det måste man vara beredd på att det kan bli en stor smäll när det är dags att teckna nytt avtal, säger han till Sydsvenskan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås 

”Kassako för kommunen”

Villaägarna anser att många kommuner höjer avgifterna mer än vad som är motiverat när avtalen löper ut.

– Idag är tomträtt en kassako för kommunen som hjälper till att finansiera övrig verksamhet. Det gör att kommunpolitiker gärna argumenterar för att kommunen måste få bättre avkastning på marken – och då måste markhyrorna höjas ännu mer, skriver organisationen.

LÄS OCKSÅ: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen