Bekräftad smäll för Swedbank- och Nordeakunder – över 15 000 kronor

2024 03 27

Det visar en genomgång av 14 bankers räntor under inflationskrisen från jämförelsetjänsten Zmarta.

I undersökningen har Zmarta studerat bankernas snittränta för rörliga bolån sedan Riksbanken började höja styrräntan 2022.

Noterbart är att storbankerna Swedbank och Nordea hamnar i botten med en snittränta på 3,80 procent respektive 3,94 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken  (3,52 procent).

Det innebär att 0,42 procentenheter skiljer mellan Skandiabanken och Nordea under perioden. För ett bolån på två miljoner kronor blir skillnaden 15 400 kronor på drygt ett och ett halvt år (före ränteavdrag).

– Det här understryker återigen hur viktigt det är att jämföra räntor. Tyvärr är det allt för få som gör det och under 2022 och 2023 var det rekordfå som flyttade sina bolån. Nu hoppas vi att det blir ändring på det, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på Zmarta, i en kommentar till granskningen.

”Kan svänga snabbt”

Bland storbankerna är Handelsbanken den som erbjudit lägst ränta under perioden. Bankens snittränta för rörliga bolån landar på 3,65 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken med 3,52 procent. På andra plats hittas Ikano Bank (3,55 procent) och tredjeplatsen innehar ICA-banken med 3,58 procent.

Ola Söderlind uppmanar bolånetagare att vara alerta.

– Bankernas ränteerbjudanden kan svänga snabbt och lojalitet är sällan något som belönas. För att få de bästa villkoren gäller det att vara flexibel och ständigt se över vilka alternativ som finns, säger Zmartas kommunikationschef.

Hela listan:

Bankerna med lägst snittränta under inflationskrisen

Källa: Zmarta

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text. Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen