BEKRÄFTAT: Anrika turneringen kan porta ryska spelare

2022 03 25

Ta avstånd från diktatorn Vladimir Putin eller så får ni inte spela Wimbledon.

Det beskedet gav Storbritanniens idrottsminister Nigel Huddleston under en utfrågning i det brittiska parlamentet i tisdags.

Ministern hävdade att det kan bli aktuellt att inför ett krav för ryska tennisspelare att ta avstånd från landets diktator Vladimir Putin. Annars kommer de inte få delta i den anrika tennisturneringen som i sedvanlig ordning spelas i London och inleds den 27 juni.

Bör ej tillåtas

– Ingen som flaggar för Ryssland bör tillåtas att spela, sade Huddleston, enligt Eurosport och tillade:

– Men jag tror vi måste gå längre än så. Jag tror att vi måste få en försäkran om att de inte är anhängare av Vladimir Putin och vi överväger vilka krav vi behöver för att få en sådan försäkran.

Idrottsministern konstaterade att Storbritannien kollar noga på frågan och för en dialog med olika sporter om en rimlig lösning.

Världsettan vill inte svara

Världsettan, ryssen Daniil Medvedev, vill inte svara på hur han skulle förhålla sig till ett sådant krav.

– Jag har inget svar till Wimbledon. Jag får vänta och se vad som händer härnäst, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Svårt att tala om

Den 26-årige världsettan framhäver att han vill ha fred och att alla ska få leva i säkerhet. Samtidigt säger han att det är svårt att tala om vad som är rättvist eller inte.

– Det är väldigt svårt att tala om vad som är rättvist och inte. Jag har förstås mina egna åsikter i olika frågor, men jag föredrar att tala om dem med min familj, med min fru. Vi är inte alltid överens, men vi kan diskutera, säger han till AFP.

Får spela

Världstouren i tennis ATP har hittills inte förbjudit ryska spelare från att delta i tävlingar. Däremot har Ryssland blivit avstängda från samtliga lagtävlingar, inklusive Davis Cup.

Flera världsspelare kan bli portade

Flera ryska spelare kan således få följa Wimbledon från tv-soffan. Förutom världsettan Medvedev finns det andra ryska spelare högt upp på rankinglistan. Bland annat Andrey Rublev (7), Karen Khachanov (25) och Aslan Karatsev (32).

Foto: Daniil Medvedev FB

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen