BEKRÄFTAT: Jätteförändring i skolan – hel klass försvinner

2025 01 31

Nu är det bekräftat.

Den obligatoriska förskolan ska försvinna och en tioårig grundskola ska införas.

Det meddelar skolminister Lotta Edholm (L) i dag, fredag.

Ministern bekräftar att regeringen går fram med en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola.

– Nu tar vi ett ytterligare steg för att återinföra en stark kunskapsskola i Sverige genom att göra grundskolan tioårig, säger Edholm.

– Det kommer innebära att alla sexåringar redan från skolstart får en mer strukturerad och lärarledd   undervisning, som kommer fokusera mer på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

Läsa, skriva och räkna

Enligt lagrådsremissen ska en tioårig grundskola införas hösten 2028.

Regeringen motiverar ändringen med att en ny första årskurs ger elever bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Ett större fokus kommer läggas på läs- och skrivinlärning samt grundläggande färdigheter i matematik.

– Genom att tidigarelägga starten i grundskolan skapar vi en starkare grund för elevernas läs- och skrivinlärning, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).

– Tidig och strukturerad undervisning ger eleverna möjlighet att utveckla läs- och skrivkunnighet från en ung ålder, vilket är avgörande för att ta tillvara individens fulla potential och att stärka samhället som helhet. Att läsa och att äga språket är en grund för att vara en aktiv och informerad medborgare i en demokrati,

Förlängs med ett år

Den nya årskurs 1 blir en integrerad del av grundskolan, där årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Därmed upphör förskoleklassen som skolform och grundskolan förlängs med ett år.

Undervisningen i årskurs 1 kommer ske utifrån grundskolans ämnen och kursplaner. 

Regeringen anser att en tioårig grundskola ger samtliga elever en mer likvärdig utbildning. Detta eftersom pedagogiken i dag varierar mellan olika förskoleklasser. Regeringen framhåller att undervisningen i vissa förskoleklasser liknar undervisningen i grundskolan, men i andra fall präglas den mer av förskolans arbetssätt och metoder.

Obligatorisk sedan 2018

Förskoleklassen infördes 1998. Den beskrevs då som en egen skolform för sexåringar som var frivillig att delta i, men däremot var det obligatoriskt för kommunerna att erbjuda.

Det har diskuterats tidigare att ta bort förskoleklassen, som blev obligatoriskt från och med 2018, med argumentet att den håller ojämn kvalitet.

Sedan 2018 omfattades den alltså dock av skolplikten.

– När förskoleklassen introducerades skulle den vara en bro mellan förskola och skola, lärarna skulle skapa en ny pedagogisk praktik och nya förhållningssätt, framhåller Skolverket.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 okt 2026

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen