BEKRÄFTAT: Jätteförändring i skolan – hel klass försvinner

2025 01 31

Nu är det bekräftat.

Den obligatoriska förskolan ska försvinna och en tioårig grundskola ska införas.

Det meddelar skolminister Lotta Edholm (L) i dag, fredag.

Ministern bekräftar att regeringen går fram med en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola.

– Nu tar vi ett ytterligare steg för att återinföra en stark kunskapsskola i Sverige genom att göra grundskolan tioårig, säger Edholm.

– Det kommer innebära att alla sexåringar redan från skolstart får en mer strukturerad och lärarledd   undervisning, som kommer fokusera mer på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

Läsa, skriva och räkna

Enligt lagrådsremissen ska en tioårig grundskola införas hösten 2028.

Regeringen motiverar ändringen med att en ny första årskurs ger elever bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Ett större fokus kommer läggas på läs- och skrivinlärning samt grundläggande färdigheter i matematik.

– Genom att tidigarelägga starten i grundskolan skapar vi en starkare grund för elevernas läs- och skrivinlärning, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).

– Tidig och strukturerad undervisning ger eleverna möjlighet att utveckla läs- och skrivkunnighet från en ung ålder, vilket är avgörande för att ta tillvara individens fulla potential och att stärka samhället som helhet. Att läsa och att äga språket är en grund för att vara en aktiv och informerad medborgare i en demokrati,

Förlängs med ett år

Den nya årskurs 1 blir en integrerad del av grundskolan, där årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Därmed upphör förskoleklassen som skolform och grundskolan förlängs med ett år.

Undervisningen i årskurs 1 kommer ske utifrån grundskolans ämnen och kursplaner. 

Regeringen anser att en tioårig grundskola ger samtliga elever en mer likvärdig utbildning. Detta eftersom pedagogiken i dag varierar mellan olika förskoleklasser. Regeringen framhåller att undervisningen i vissa förskoleklasser liknar undervisningen i grundskolan, men i andra fall präglas den mer av förskolans arbetssätt och metoder.

Obligatorisk sedan 2018

Förskoleklassen infördes 1998. Den beskrevs då som en egen skolform för sexåringar som var frivillig att delta i, men däremot var det obligatoriskt för kommunerna att erbjuda.

Det har diskuterats tidigare att ta bort förskoleklassen, som blev obligatoriskt från och med 2018, med argumentet att den håller ojämn kvalitet.

Sedan 2018 omfattades den alltså dock av skolplikten.

– När förskoleklassen introducerades skulle den vara en bro mellan förskola och skola, lärarna skulle skapa en ny pedagogisk praktik och nya förhållningssätt, framhåller Skolverket.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 jun 2026

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


24 jun 26

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen