BEKRÄFTAT: Jätteförändring i skolan – hel klass försvinner

2025 01 31

Nu är det bekräftat.

Den obligatoriska förskolan ska försvinna och en tioårig grundskola ska införas.

Det meddelar skolminister Lotta Edholm (L) i dag, fredag.

Ministern bekräftar att regeringen går fram med en lagrådsremiss om att införa en tioårig grundskola.

– Nu tar vi ett ytterligare steg för att återinföra en stark kunskapsskola i Sverige genom att göra grundskolan tioårig, säger Edholm.

– Det kommer innebära att alla sexåringar redan från skolstart får en mer strukturerad och lärarledd   undervisning, som kommer fokusera mer på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

Läsa, skriva och räkna

Enligt lagrådsremissen ska en tioårig grundskola införas hösten 2028.

Regeringen motiverar ändringen med att en ny första årskurs ger elever bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Ett större fokus kommer läggas på läs- och skrivinlärning samt grundläggande färdigheter i matematik.

– Genom att tidigarelägga starten i grundskolan skapar vi en starkare grund för elevernas läs- och skrivinlärning, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).

– Tidig och strukturerad undervisning ger eleverna möjlighet att utveckla läs- och skrivkunnighet från en ung ålder, vilket är avgörande för att ta tillvara individens fulla potential och att stärka samhället som helhet. Att läsa och att äga språket är en grund för att vara en aktiv och informerad medborgare i en demokrati,

Förlängs med ett år

Den nya årskurs 1 blir en integrerad del av grundskolan, där årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Därmed upphör förskoleklassen som skolform och grundskolan förlängs med ett år.

Undervisningen i årskurs 1 kommer ske utifrån grundskolans ämnen och kursplaner. 

Regeringen anser att en tioårig grundskola ger samtliga elever en mer likvärdig utbildning. Detta eftersom pedagogiken i dag varierar mellan olika förskoleklasser. Regeringen framhåller att undervisningen i vissa förskoleklasser liknar undervisningen i grundskolan, men i andra fall präglas den mer av förskolans arbetssätt och metoder.

Obligatorisk sedan 2018

Förskoleklassen infördes 1998. Den beskrevs då som en egen skolform för sexåringar som var frivillig att delta i, men däremot var det obligatoriskt för kommunerna att erbjuda.

Det har diskuterats tidigare att ta bort förskoleklassen, som blev obligatoriskt från och med 2018, med argumentet att den håller ojämn kvalitet.

Sedan 2018 omfattades den alltså dock av skolplikten.

– När förskoleklassen introducerades skulle den vara en bro mellan förskola och skola, lärarna skulle skapa en ny pedagogisk praktik och nya förhållningssätt, framhåller Skolverket.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen