Bekräftat: Jättesmäll för Coop – “gigantiskt dråpslag”

2024 12 23

Krisrubrikerna om Coop har under året avlöst varandra.

Redan i somras var varningsflagg hissad illröd.

Coop hade under 2023 förlorat 700 miljoner kronor och den ekonomiska krisen riskerade att få hela storkedjan på fall.

– Vi har sista skottet i bössan kvar nu. Vi måste vända den nedåtgående trenden och det måste ske nu, sade Kooperativa förbundets ordförande Leif Linde till DN i juni.

Bekräftat: jättesmäll

I oktober hoppade även flera tunga chefer av från Coop.

En av dem var vd:n Marie Nygren.

– Efter många väldigt intensiva år med arbete 24/7 väljer jag nu att lämna vd-jobbet för att få mer tid över för annat i livet och fokusera mer på styrelseuppdrag, sade hon vid avskedet.

Nu bekräftas ytterligare en smäll för den anrika matkedjan.

Coops butiker förlorar överlägset mest kunder i hela dagligvaruhandeln, avslöjar sajten Dagligvarunytt.

"Gigantiskt dråpslag"

Siffrorna pekar rakt nedåt. På ett år har Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Dagligvarunytt kallar beskedet för ett “gigantiskt dråpslag”.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, säger Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till sajten.

Även Stora Coop och Xtra lockade färre kunder i fysiska butiker under hösten 2024 jämfört med förra året.

"Vill inte ens tänka tanken"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och de senaste två åren har butikrörelsen i Sverige redovisat förluster på 1,5 miljarder kronor.

Inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

En nödlösning skulle dock bli att vinna marknadsandelar i Sverige genom att öppna fler lågprisbutiker.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Den tanken vill man ju inte riktigt tänka, har Leif Linde sagt till DN.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen