BEKRÄFTAT: Monumentalt misslyckande för Rysslands diktator

2023 09 01

Den 24 februari 2022 inledde Rysslands diktator Vladimir Putin en fullskalig invasion av grannlandet Ukraina.

Han motiverade beslutet med att den ”speciella militära operationen” skulle göra Ryssland säkrare.

Putin hävdade att ryska medborgare hotades av en påstådd aggression från ”nazistregimen i Kyiv”. Ett hot som den ryska militären snabbt skulle åtgärda.

Över ett och ett halvt år senare står det klart att Putins anfallskrig, som Moskva trodde skulle vara över på några dagar, har misslyckats.

Dessutom har det imaginära hotet mot Ryssland utvecklats till ett faktiskt hot.

Det framhåller Sky News utrikesexpert Dominic Waghorn.

Han hänvisar till de senaste ukrainska drönarattackerna mot flera ryska städer och regioner.

– Drönarattackerna visar hur livet blir allt farligare för ryssarna. Moskva verkar dessutom inte kunna bekämpa dem, skriver Waghorn.

Ett stort misslyckande

Waghorn understryker att den senaste tidens drönarattacker är ett monumentalt misslyckande för Putin och regimen i Moskva.

– Putin inledde kriget med att försäkra folket om att Ryssland skulle bli säkrare. Det motsatta fortsätter nu att hända.

Utrikesexperten bedömer dessutom att situationen kommer att eskalera.

Han konstaterar att Ukraina förbättrar och ständigt utvecklar sin drönarkapacitet.

Samtidigt har det ryska luftförsvaret uppenbara problem med att förhindra nya attacker.

– Det gör livet mer och mer farligt för ryssarna, framhåller Sky News expert.

Förstörde fyra transportplan

Under natten mellan tisdag och onsdag utsattes flera ryska regioner och städer för drönarattacker.

I Pskov, en stad i nordvästra Ryssland, förstördes fyra Il-76-plan.

Il-76 är ett militärt strategiskt transportplan som utvecklades av Sovjetunionen på 1970-talet. Planet används flitigt av den ryska militären för att transportera trupper och material.

Om Ukraina lyckas upprepa bedriften kan det få stora konsekvenser för kriget och den pågående ukrainska motoffensiven, konstaterar Dominic Waghorn.

– Transportplan är avgörande för ett så stort land som Ryssland. De behövs för att flytta trupper och material.

– Att förstöra dem kommer att vara en strategisk prioritet för Ukraina, framhåller experten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen