BEKRÄFTAT: Monumentalt misslyckande för Rysslands diktator

2023 09 01

Den 24 februari 2022 inledde Rysslands diktator Vladimir Putin en fullskalig invasion av grannlandet Ukraina.

Han motiverade beslutet med att den ”speciella militära operationen” skulle göra Ryssland säkrare.

Putin hävdade att ryska medborgare hotades av en påstådd aggression från ”nazistregimen i Kyiv”. Ett hot som den ryska militären snabbt skulle åtgärda.

Över ett och ett halvt år senare står det klart att Putins anfallskrig, som Moskva trodde skulle vara över på några dagar, har misslyckats.

Dessutom har det imaginära hotet mot Ryssland utvecklats till ett faktiskt hot.

Det framhåller Sky News utrikesexpert Dominic Waghorn.

Han hänvisar till de senaste ukrainska drönarattackerna mot flera ryska städer och regioner.

– Drönarattackerna visar hur livet blir allt farligare för ryssarna. Moskva verkar dessutom inte kunna bekämpa dem, skriver Waghorn.

Ett stort misslyckande

Waghorn understryker att den senaste tidens drönarattacker är ett monumentalt misslyckande för Putin och regimen i Moskva.

– Putin inledde kriget med att försäkra folket om att Ryssland skulle bli säkrare. Det motsatta fortsätter nu att hända.

Utrikesexperten bedömer dessutom att situationen kommer att eskalera.

Han konstaterar att Ukraina förbättrar och ständigt utvecklar sin drönarkapacitet.

Samtidigt har det ryska luftförsvaret uppenbara problem med att förhindra nya attacker.

– Det gör livet mer och mer farligt för ryssarna, framhåller Sky News expert.

Förstörde fyra transportplan

Under natten mellan tisdag och onsdag utsattes flera ryska regioner och städer för drönarattacker.

I Pskov, en stad i nordvästra Ryssland, förstördes fyra Il-76-plan.

Il-76 är ett militärt strategiskt transportplan som utvecklades av Sovjetunionen på 1970-talet. Planet används flitigt av den ryska militären för att transportera trupper och material.

Om Ukraina lyckas upprepa bedriften kan det få stora konsekvenser för kriget och den pågående ukrainska motoffensiven, konstaterar Dominic Waghorn.

– Transportplan är avgörande för ett så stort land som Ryssland. De behövs för att flytta trupper och material.

– Att förstöra dem kommer att vara en strategisk prioritet för Ukraina, framhåller experten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson ger nytt besked om V

2026 10 14

Magdalena Andersson (S) har upprepade gånger framhållit att Vänsterpartiet har ”en lång resa kvar” innan de kan sitta i regeringen.

– Det finns ju fler extrema krafter i Sverige, vi har ju sett en del inom Vänsterpartiet som har stått på deras listor som står för saker jag aldrig skulle låta mig styras av. Nu är det bra att Vänsterpartiet har rensat ut dem, men de har ju en lång resa kvar innan de är regeringsdugliga, har Andersson sagt till SVT.

Nu ger S-ledaren ett nytt besked om Vänsterpartiet.

I en intervju med TV4 tycks Andersson öppna för att Vänsterpartiet kan ingå i en S-ledd regering.

Hon betonar dock att V behöver "vidta åtgärder" för att kunna sitta i en sådan regering.

– Det finns åtgärder som Vänsterpartiet behöver vidta för att kunna sitta i en regering, säger Andersson till kanalen.

Vilka åtgärder som V behöver vidta specificerar inte S-ledaren.

Samtidigt understryker Andersson att hon gärna samarbetar med V.

– Vänsterpartiet är ett parti som vi gärna samarbetar med, men för att sitta i regering finns det åtgärder som de behöver vidta.

Irriterat mellan S och V

I tisdagens aktuellt hävdade Thomas Bodström, tidigare socialdemokratisk justitieminister, att Vänsterpartiets krav på ministerposter i grunden handlar om partiledaren Nooshi Dadgostars och vice partiledaren Ida Gabrielsson personliga ambitioner.

– Det går inte att frigöra sig från tanken att det här egentligen är Nooshi och Ida Gabrielsson som vill bli ministrar, sade Bodström.

Ida Gabrielsson slår tillbaka direkt.

– När man trodde att man sett alla pampfasoner S har att erbjuda då kommer Bodström och överträffar allt! skriver hon på X.

– Just i V handlar kravet på ”ministerposter” om att jag och Nooshi vill ha dessa för egen vinning menar han. Det har Bodström tagit reda på, eftersom vi två har så tråkigt i riksdagen, säger han i Aktuellt. Hur vi lyckats få med hela partiet på det välgörenhetsprojektet förtäljer inte historien, fortsätter Gabrielsson.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

”Inte så trovärdigt”

Vidare skriver Gabrielsson att Vänsterpartiets regeringskrav handlar om att få politiskt inflytande och möjlighet att genomföra reformer som partiet gick till val på.

– Kan inte nån tipsa dessa forna S-toppar om att det inte är så trovärdigt när man själv representerar S, och dessutom har haft ministerpost, att påstå att andra bara är ute efter posterna? frågar sig Gabrielsson.

Andra läser: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen