BEKRÄFTAT: Monumentalt misslyckande för Rysslands diktator

2023 09 01

Den 24 februari 2022 inledde Rysslands diktator Vladimir Putin en fullskalig invasion av grannlandet Ukraina.

Han motiverade beslutet med att den ”speciella militära operationen” skulle göra Ryssland säkrare.

Putin hävdade att ryska medborgare hotades av en påstådd aggression från ”nazistregimen i Kyiv”. Ett hot som den ryska militären snabbt skulle åtgärda.

Över ett och ett halvt år senare står det klart att Putins anfallskrig, som Moskva trodde skulle vara över på några dagar, har misslyckats.

Dessutom har det imaginära hotet mot Ryssland utvecklats till ett faktiskt hot.

Det framhåller Sky News utrikesexpert Dominic Waghorn.

Han hänvisar till de senaste ukrainska drönarattackerna mot flera ryska städer och regioner.

– Drönarattackerna visar hur livet blir allt farligare för ryssarna. Moskva verkar dessutom inte kunna bekämpa dem, skriver Waghorn.

Ett stort misslyckande

Waghorn understryker att den senaste tidens drönarattacker är ett monumentalt misslyckande för Putin och regimen i Moskva.

– Putin inledde kriget med att försäkra folket om att Ryssland skulle bli säkrare. Det motsatta fortsätter nu att hända.

Utrikesexperten bedömer dessutom att situationen  kommer att eskalera.

Han konstaterar att Ukraina förbättrar och ständigt utvecklar sin drönarkapacitet.

Samtidigt har det ryska luftförsvaret uppenbara problem med att förhindra nya attacker.

– Det gör livet mer och mer farligt för ryssarna, framhåller Sky News expert.

Förstörde fyra transportplan

Under natten mellan tisdag och onsdag utsattes flera ryska regioner och städer för drönarattacker.

I Pskov, en stad i nordvästra Ryssland, förstördes fyra  Il-76-plan.

Il-76 är ett militärt strategiskt transportplan som utvecklades av Sovjetunionen på 1970-talet. Planet används flitigt av den ryska militären för att transportera trupper och material.

Om Ukraina lyckas upprepa bedriften kan det få stora konsekvenser för kriget och den pågående ukrainska motoffensiven, konstaterar Dominic Waghorn.

– Transportplan är avgörande för ett så stort land som Ryssland. De behövs för att flytta trupper och material.

– Att förstöra dem kommer att vara en strategisk prioritet för Ukraina, framhåller experten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen