BEKRÄFTAT: Monumentalt misslyckande för Rysslands diktator

2023 09 01

Den 24 februari 2022 inledde Rysslands diktator Vladimir Putin en fullskalig invasion av grannlandet Ukraina.

Han motiverade beslutet med att den ”speciella militära operationen” skulle göra Ryssland säkrare.

Putin hävdade att ryska medborgare hotades av en påstådd aggression från ”nazistregimen i Kyiv”. Ett hot som den ryska militären snabbt skulle åtgärda.

Över ett och ett halvt år senare står det klart att Putins anfallskrig, som Moskva trodde skulle vara över på några dagar, har misslyckats.

Dessutom har det imaginära hotet mot Ryssland utvecklats till ett faktiskt hot.

Det framhåller Sky News utrikesexpert Dominic Waghorn.

Han hänvisar till de senaste ukrainska drönarattackerna mot flera ryska städer och regioner.

– Drönarattackerna visar hur livet blir allt farligare för ryssarna. Moskva verkar dessutom inte kunna bekämpa dem, skriver Waghorn.

Ett stort misslyckande

Waghorn understryker att den senaste tidens drönarattacker är ett monumentalt misslyckande för Putin och regimen i Moskva.

– Putin inledde kriget med att försäkra folket om att Ryssland skulle bli säkrare. Det motsatta fortsätter nu att hända.

Utrikesexperten bedömer dessutom att situationen  kommer att eskalera.

Han konstaterar att Ukraina förbättrar och ständigt utvecklar sin drönarkapacitet.

Samtidigt har det ryska luftförsvaret uppenbara problem med att förhindra nya attacker.

– Det gör livet mer och mer farligt för ryssarna, framhåller Sky News expert.

Förstörde fyra transportplan

Under natten mellan tisdag och onsdag utsattes flera ryska regioner och städer för drönarattacker.

I Pskov, en stad i nordvästra Ryssland, förstördes fyra  Il-76-plan.

Il-76 är ett militärt strategiskt transportplan som utvecklades av Sovjetunionen på 1970-talet. Planet används flitigt av den ryska militären för att transportera trupper och material.

Om Ukraina lyckas upprepa bedriften kan det få stora konsekvenser för kriget och den pågående ukrainska motoffensiven, konstaterar Dominic Waghorn.

– Transportplan är avgörande för ett så stort land som Ryssland. De behövs för att flytta trupper och material.

– Att förstöra dem kommer att vara en strategisk prioritet för Ukraina, framhåller experten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 oktober 2026

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen