BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen