03dec25

BEKRÄFTAT: Ny smäll för svenska bilister

2023 09 21

Dieselpriset väntas stiga ytterligare i pris.

Detta efter ett beslut från Ryssland.

Moskva har beslutat att temporärt strypa exporten av diesel och bensin.

Åtgärden syftar till att pressa ner drivmedelspriserna i Ryssland.

– Den tillfälliga restriktionen kommer att hjälpa att försörja bränslemarknaden, vilket i sin tur kommer att leda till lägre priser för konsumenterna,  framhåller den ryska regimen i ett uttalande, uppger Reuters.

Ökad brist

Rysslands nya beslut kan leda till ökad brist på diesel på den globala bränslemarknaden, vilket i sin tur kan pressa upp priset.

I dag landar dieselpriset på 25,86 kronor per liter, enligt prislistan hos bränslekedjan Circle K.  

Nu kan det alltså bli dyrare.

”Smärtsamma konsekvenser”

Råvaruanalytikern Christian Kopfer fastslog redan i februari att dieselpriset kan stiga till rekordnivåer om Ryssland väljer att radikalt dra ner på sin globala dieselexport.

I en intervju med Dagens industri varnade experten för ”smärtsamma konsekvenser”.

– Den finns en risk att Ryssland inte hittar avsättning för sin olja någon annanstans och mer eller mindre försvinner från marknaden. Då får vi strukturellt högre priser, sa han till tidningen.

Påverkas trots importstopp

EU har sedan tidigare stoppat samtlig import av rysk bensin och diesel.

Men även om Sverige och unionens övriga medlemmar inte direktimporterar från Ryssland så påverkas EU-länder när ”marknaden stryps åt och leveranskostnaderna ökar”.

Det framhåller Christian Kopfer i intervjun med Di.

Hög inflation på hemmaplan

Genom att kraftigt begränsa exporten av diesel och bensin hoppas Ryssland kunna pressa ner priserna på hemmaplan.

Under de senaste månaderna har det rått brist på både bensin och diesel i landet.

Drivmedelspriserna har stigit med 9,4 procent under 2023.

Ryssland exporterade 4,817 miljoner ton bensin och nästan 35 miljoner ton diesel förra året.

Foto: Engin Akyurt

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen