BEKRÄFTAT: Ny smäll för svenska bilister

2023 09 21

Dieselpriset väntas stiga ytterligare i pris.

Detta efter ett beslut från Ryssland.

Moskva har beslutat att temporärt strypa exporten av diesel och bensin.

Åtgärden syftar till att pressa ner drivmedelspriserna i Ryssland.

– Den tillfälliga restriktionen kommer att hjälpa att försörja bränslemarknaden, vilket i sin tur kommer att leda till lägre priser för konsumenterna, framhåller den ryska regimen i ett uttalande, uppger Reuters.

Ökad brist

Rysslands nya beslut kan leda till ökad brist på diesel på den globala bränslemarknaden, vilket i sin tur kan pressa upp priset.

I dag landar dieselpriset på 25,86 kronor per liter, enligt prislistan hos bränslekedjan Circle K.

Nu kan det alltså bli dyrare.

”Smärtsamma konsekvenser”

Råvaruanalytikern Christian Kopfer fastslog redan i februari att dieselpriset kan stiga till rekordnivåer om Ryssland väljer att radikalt dra ner på sin globala dieselexport.

I en intervju med Dagens industri varnade experten för ”smärtsamma konsekvenser”.

– Den finns en risk att Ryssland inte hittar avsättning för sin olja någon annanstans och mer eller mindre försvinner från marknaden. Då får vi strukturellt högre priser, sa han till tidningen.

Påverkas trots importstopp

EU har sedan tidigare stoppat samtlig import av rysk bensin och diesel.

Men även om Sverige och unionens övriga medlemmar inte direktimporterar från Ryssland så påverkas EU-länder när ”marknaden stryps åt och leveranskostnaderna ökar”.

Det framhåller Christian Kopfer i intervjun med Di.

Hög inflation på hemmaplan

Genom att kraftigt begränsa exporten av diesel och bensin hoppas Ryssland kunna pressa ner priserna på hemmaplan.

Under de senaste månaderna har det rått brist på både bensin och diesel i landet.

Drivmedelspriserna har stigit med 9,4 procent under 2023.

Ryssland exporterade 4,817 miljoner ton bensin och nästan 35 miljoner ton diesel förra året.

Foto: Engin Akyurt

Text: Redaktionen

Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 29

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen

Ryssland hånas av sin egen befolkning

2026 03 28

Ryssar visar sitt förakt för regimen.

På många håll i Ryssland installerar man modulära skyddsrum i betong, tusentals kilometer från Ukraina.

Det får befolkningen att håna regimen, samtidigt som siffror visar att bara 16 procent av skyddsrummen uppfyller säkerhetskraven.

”Någon har stoppat pengar i fickan”

I staden Tjeboksary, som är huvudstad i Rysslands Chuvasjienrepublik, har 11 provisoriska bombskydd mot flyghot börjat dyka upp, rapporterar Kyiv Independent.

Staden ligger 1 000 kilometer från Ukraina, och är ett av flera exempel på hur Ryssland försöker skydda sin befolkning när kriget kommer allt närmare hemlandet.

Men initiativet hånas av lokalbefolkningen.

– Varför behöver vi dem ens? Vi bor inte nära gränsen, lyder en kommentar på den lokala Telegram-kanal Serditaya Chuvashia, rapporterar tidningen.

Andra lokala invånare liknar bombskydden vid ”offentliga toaletter”, medan någon tycker att de ser ut som ”hundkennlar”.

Invånare frågar sig också om bombskydden verkligen behövs eller om det rör sig om ett ”korruptionsupplägg”.

– Någon har stoppat pengar i fickan, menar en invånare som tror att någon korrupt person har tjänat pengar på byggnationen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Används som bastu

Liknande modulära skyddsrum har installerats på flera håll i Ryssland, allt längre in i landet, vilket visar att kriget kommer närmare civilbefolkningen.

Samtidigt uppges de modulära skyddsrummen erbjuda ett väldigt begränsat skydd mot missiler. De är bara anpassade för att skydda mot drönare, vilket blir ett problem när Ukraina attackerar med Flamingomissiler allt oftare.

Rysslands civilförsvarsystem är i dåligt skick, enligt tidningen.

Siffror från 2025 visar att endast 16 procent av skyddsrummen i Ryssland är lämpliga för användning.

De som inte uppfyller säkerhetskraven används ofta i helt andra syften.

De används bland annat som förvaringsutrymme, parkeringsplats och till och med som bastu, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ryska planen går i kras - "dömd att misslyckas"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen