BEKRÄFTAT: Ny smäll för svenska bilister

2023 09 21

Detta efter ett beslut från Ryssland.

Moskva har beslutat att temporärt strypa exporten av diesel och bensin.

Åtgärden syftar till att pressa ner drivmedelspriserna i Ryssland.

– Den tillfälliga restriktionen kommer att hjälpa att försörja bränslemarknaden, vilket i sin tur kommer att leda till lägre priser för konsumenterna,  framhåller den ryska regimen i ett uttalande, uppger Reuters.

Ökad brist

Rysslands nya beslut kan leda till ökad brist på diesel på den globala bränslemarknaden, vilket i sin tur kan pressa upp priset.

I dag landar dieselpriset på 25,86 kronor per liter, enligt prislistan hos bränslekedjan Circle K.  

Nu kan det alltså bli dyrare.

”Smärtsamma konsekvenser”

Råvaruanalytikern Christian Kopfer fastslog redan i februari att dieselpriset kan stiga till rekordnivåer om Ryssland väljer att radikalt dra ner på sin globala dieselexport.

I en intervju med Dagens industri varnade experten för ”smärtsamma konsekvenser”.

– Den finns en risk att Ryssland inte hittar avsättning för sin olja någon annanstans och mer eller mindre försvinner från marknaden. Då får vi strukturellt högre priser, sa han till tidningen.

Påverkas trots importstopp

EU har sedan tidigare stoppat samtlig import av rysk bensin och diesel.

Men även om Sverige och unionens övriga medlemmar inte direktimporterar från Ryssland så påverkas EU-länder när ”marknaden stryps åt och leveranskostnaderna ökar”.

Det framhåller Christian Kopfer i intervjun med Di.

Hög inflation på hemmaplan

Genom att kraftigt begränsa exporten av diesel och bensin hoppas Ryssland kunna pressa ner priserna på hemmaplan.

Under de senaste månaderna har det rått brist på både bensin och diesel i landet.

Drivmedelspriserna har stigit med 9,4 procent under 2023.

Ryssland exporterade 4,817 miljoner ton bensin och nästan 35 miljoner ton diesel förra året.

Foto: Engin Akyurt

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen