BEKRÄFTAT: Ny smäll för svenska bilister

2023 09 21

Dieselpriset väntas stiga ytterligare i pris.

Detta efter ett beslut från Ryssland.

Moskva har beslutat att temporärt strypa exporten av diesel och bensin.

Åtgärden syftar till att pressa ner drivmedelspriserna i Ryssland.

– Den tillfälliga restriktionen kommer att hjälpa att försörja bränslemarknaden, vilket i sin tur kommer att leda till lägre priser för konsumenterna, framhåller den ryska regimen i ett uttalande, uppger Reuters.

Ökad brist

Rysslands nya beslut kan leda till ökad brist på diesel på den globala bränslemarknaden, vilket i sin tur kan pressa upp priset.

I dag landar dieselpriset på 25,86 kronor per liter, enligt prislistan hos bränslekedjan Circle K.

Nu kan det alltså bli dyrare.

”Smärtsamma konsekvenser”

Råvaruanalytikern Christian Kopfer fastslog redan i februari att dieselpriset kan stiga till rekordnivåer om Ryssland väljer att radikalt dra ner på sin globala dieselexport.

I en intervju med Dagens industri varnade experten för ”smärtsamma konsekvenser”.

– Den finns en risk att Ryssland inte hittar avsättning för sin olja någon annanstans och mer eller mindre försvinner från marknaden. Då får vi strukturellt högre priser, sa han till tidningen.

Påverkas trots importstopp

EU har sedan tidigare stoppat samtlig import av rysk bensin och diesel.

Men även om Sverige och unionens övriga medlemmar inte direktimporterar från Ryssland så påverkas EU-länder när ”marknaden stryps åt och leveranskostnaderna ökar”.

Det framhåller Christian Kopfer i intervjun med Di.

Hög inflation på hemmaplan

Genom att kraftigt begränsa exporten av diesel och bensin hoppas Ryssland kunna pressa ner priserna på hemmaplan.

Under de senaste månaderna har det rått brist på både bensin och diesel i landet.

Drivmedelspriserna har stigit med 9,4 procent under 2023.

Ryssland exporterade 4,817 miljoner ton bensin och nästan 35 miljoner ton diesel förra året.

Foto: Engin Akyurt

Text: Redaktionen

JUST NU: USA ställer massiva krav på Ukraina

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Donbas i blickfånget

Kreml har tidigare krävt att hela Donbasregionen i östra Ukraina ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats

Foto:

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025	4,6
2024	5,0
2023	4,1
2022	1,7
2021	1,4
2020	1,9
2019	1,9
2018	1,1
2017	0,8
2016	0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen